DEN SVENSKA EKONOMIN

Experter: Här är hoten mot Sveriges ekonomi i höst

Konjunkturuppgången har skjutits upp gång på gång. Nu hoppas ekonomerna på en återhämtning. Men Mellanöstern, Trump och räntehöjningar kan sätta käppar i hjulet igen. ”Det avgörande nu är att Mellanösternkonflikten inte eskalerar ytterligare”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Sverige väntade på konjunkturuppgången förra året. Den uteblev. I år väntade vi igen – och så kom kriget mellan USA och Iran och energipriserna sköt i höjden. Nu är frågan om hösten äntligen blir vändpunkten, eller om nya störningar slår undan benen.

I juni minskade Sveriges BNP med 0,2 procent, säsongsrensat jämfört med föregående månad, enligt SCB:s preliminära sammanställning. Den ekonomiska inbromsningen sker efter tre månader med kontinuerlig tillväxt.

– Konjunkturåterhämtningen är på gång, trodde vi redan förra året, sedan blev det tullkaos. I år trodde vi på en återhämtning igen, men då kom kriget i Mellanöstern och skenande bränslepriser, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Hormuzsundet avgörande

Oron kretsar just nu kring energipriserna och vad som händer i Persiska viken. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på norska investmentbanken Arctic, pekar på att ett långvarigt stopp av Hormuzsundet skulle få allvarliga konsekvenser för världsekonomin.

– En skarp ökning och brist på råolja är allvarlig. Om sundet stängs under två till tre månader får det brett genomslag på energi, livsmedel och råvaror som konstgödsel, aluminium och halvledare, säger han.

– Det sätter centralbankerna i kläm. Stigande energipriser driver inflation, vilket kan tvinga Riksbanken att höja räntan, samtidigt som tillväxten dämpas. En kombination som i värsta fall mynnar ut i stagflation, fortsätter han.

Han understryker att även om ekonomins oljeberoende är betydligt lägre i dag än på 1970-talet – ungefär 60 procent lägre – är olja fortfarande den mest använda råvaran i världsekonomin.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije håller med om allvaret i situationen kring Hormuzsundet och fyller i:

– Det avgörande nu är att Mellanösternkonflikten inte eskalerar ytterligare. Då är risken stor att Riksbanken höjer styrräntan, säger han.

Marknaden prisar just nu in tre räntehöjningar från Riksbanken. Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, är mer avvaktande.

– Det mest sannolika är att räntan ligger kvar på 1,75 procent i slutet av året. Svensk ekonomi har fortfarande ledig kapacitet och arbetslösheten är hög. Det håller tillbaka inflationstrycket, säger han.

Nästa räntebesked från Riksbanken kommer den 20 augusti.

Lita på avtal?

Vid sidan av Mellanöstern lyfter ekonomerna fram president Trumps nyckfullhet. Även om ett handelsavtal finns mellan EU och USA råder det osäkerhet om dess hållbarhet.

– Vi vet inte vad Trump kan hitta på framöver. Det skapar ett vänta-och-se-läge hos hushåll och företag – via priser, energipriser och varor som inte kommer fram, säger Robert Bergqvist.

Robert Boije delar oron.

– Även om ett avtal finns mellan EU och USA, vet man tyvärr inte om det går att lita på, säger han.

Hushållen skyddas tillfälligt

Regeringen har vidtagit åtgärder för att dämpa effekterna på hushållens plånböcker: sänkt livsmedelsmoms och temporärt sänkta priser på kollektivtrafiken.

– På kort sikt bidrar regeringens åtgärder och kan ta udden av det värsta. Jag tror inte på ett jättetufft läge för privatkonsumtionen i höst, säger Robert Boije.

Men han tillägger att handlingsutrymmet är begränsat. Oavsett vem som vinner valet i september.

– Även om det fortsätter strula med bränslepriser är det svårt att hitta fler åtgärder i nuläget, oavsett vilka partier som bildar regering i höst, säger han.

Den långsiktiga oron handlar istället om företagens investeringsvilja. Osäkerhet kring omvärlden gör att investeringar skjuts upp – med konsekvenser som syns först om flera år.

– Den allmänna oförutsägbarheten sätter sig i ekonomin. Hushållen och företagen, säger Robert Bergqvist.

Han lyfter också fram börsutvecklingen som en osäkerhetsfaktor. Höga börsvärderingar, delvis drivna av AI-hysterin, kan slå tillbaka. Och Europa riskerar att halka efter i AI-racet mot USA och Kina, vilket på sikt kan påverka investeringsviljan.

På plussidan finns däremot Ukraina.

– Ukraina flyttar fram sina positioner och stärker sin ställning. Det internationella stödet har ökat och det finns förhoppningar om återuppbyggnad, säger han.

Valet och pengarna

En faktor som är helt inhemsk är riksdagsvalet den 13 september. Almedalen har genererat ett flöde av politiska utspel om ökade statliga utgifter från både höger och vänster.

– Utrymmet finns, men frågan om hur försvarsutgifterna ska finansieras behöver besvaras. Hur mycket reformutrymme finns det egentligen? Det är en fråga som hänger i luften, säger Robert Bergqvist.

Avtalsrörelsen i början av 2027 är ytterligare en faktor att hålla ögonen på. Vilken riktning arbetsmarknadens parter väljer, och i vilket konjunkturläge förhandlingarna sker, kan få stora konsekvenser för löner, inflation och tillväxt under det kommande året.

Sammantaget är bilden av svensk ekonomi i höst en balansgång mellan försiktig optimism och reella risker. Mycket avgörs utanför Sveriges gränser – i Persiska viken, i Washington och på världens börser.