AVTALSRÖRELSE

Kinahotet skärper avtalsrörelsen: ”Brutalt uppvaknande”

En allt hårdare global konkurrens kommer att prägla avtalsrörelsen som snart drar igång. Den tyska bilindustrins kris är en läxa att ta på stort allvar, konstaterar arbetsgivarna. "Lönehöjningen måste växla ned", säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, till TN.

Den svenska industrin står inför stora möjligheter – men också en allt hårdare internationell konkurrens. EU tappar mark och svenska arbetskraftskostnader är höga. När industrins arbetsgivare nu går in i nästa avtalsrörelse hamnar produktivitet och löneökningstakt i centrum.

För Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, handlar konkurrensen dessutom om mer än att kunna sälja svenska varor och tjänster på världsmarknaden.

– Vi ser en hårdare global konkurrens även när det gäller investeringar. I vilka länder och regioner vill man investera? Är Sverige och EU en bra marknad?

EU har enligt honom en svagare position än både USA och Kina. Låg produktivitetsutveckling och höga arbetskraftskostnader är två av problemen.

Jakob Tellgren, vd för Ikem, pekar särskilt på Kinas snabba utveckling.

– Kina vill framåt snabbt på alla fronter och skapa en total kontroll över hela värdekedjan – produktion, innovation, forskning och utveckling. Jag tror att många är milt uttryckt förvånade, och kanske till och med förskräckta, över hastigheten, säger han.

Brutalt tyskt uppvaknande

Jakob Tellgren drar en parallell till den tyska bilindustrin, där tidigare framgångar på den kinesiska marknaden bidrog till att den tyska bilindustrin tappade det långsiktiga perspektivet på kostnader och löner.

– Helt plötsligt känns det inte så bra – i en helt annan konkurrenssituation med lönelägen som uppenbart är för höga. Det blev ett brutalt uppvaknande.

Lärdomen, enligt honom, är att en långsiktigt positiv löneutveckling måste bygga på en konkurrenskraftig industri. Därför måste avtalsrörelsens fokus ligga på produktivitet, investeringar och jobb.

– Även om lönerna står i centrum för förhandlingarna kommer avtalsrörelsen 2027 inte bara att handla om det. Perspektivet måste vara bredare och också omfatta förutsättningarna för framtidens investeringar, produktion och jobb i Sverige, säger Jakob Tellgren.

Fokus på produktivitet

För svensk industris del måste löneutvecklingstakten hänga ihop med produktivitetstillväxten och den internationella konkurrenskraften, menar Per Hidesten.

– I Sverige har vi en för hög arbetskraftskostnadsutveckling i förhållande till vår långsiktiga produktivitetstillväxt och hur vi har höjt lönerna nominellt. Därför måste höjningen av lönerna växla ned. Den frågan är central för oss att driva i avtalsrörelsen.

Jakob Tellgren vill också se ett tydligare fokus på produktiviteten, som enligt honom faller inom många av Ikems branscher.

– Vi måste börja med att ta tag i produktiviteten, för den behöver öka. Först därefter kan vi sätta oss ner och fundera på vad det innebär för lönenivån. Om produktiviteten och konkurrenskraften glöms bort kommer vi att hamna fel i lönebildningen och löneutvecklingen, säger han.

”Vi vill absolut inte ha arbetstidsförkortning – det är direkt kontraproduktivt.”

Både Per Hidesten och Jakob Tellgren är kritiska till förslagen om arbetstidsförkortning och ett slopat karensavdrag.

– Arbetstid och lön är ju två sidor av samma mynt. Att sänka arbetstiden med bibehållen betalning utan att höja produktiviteten ger ökade produktionskostnader och minskad konkurrenskraft, säger Jakob Tellgren.

Per Hidesten är ännu tydligare.

– Båda de här sakerna påverkar och skadar produktiviteten. Vi vill absolut inte ha arbetstidsförkortning – det är direkt kontraproduktivt. Och karensavdrag är en självklarhet att ha – det måste finnas en tydlig självrisk, säger han.

De försvarar båda den svenska modellen där industrin sätter märket för lönekostnadsökningarna.

”Svenska modellen viktigare än någonsin”

För Jakob Tellgren är Industriavtalet, som snart fyller 30 år, centralt för den svenska lönebildningen. Samtidigt kan hotet mot modellen paradoxalt nog kan vara dess egen ålder, menar han.

– Avtalet måste utvecklas för att fortsätta vara relevant, men grundidén måste finnas kvar. Legitimiteten är central eftersom modellen bygger på att resten av arbetsmarknaden accepterar industrins lönenormerande roll.

Han beskriver principerna bakom modellen som viktigare än någonsin.

– Jag tror att det är helt fundamentalt. Principerna är kanske ännu viktigare idag än vad de någonsin har varit. Tittar man på löneutvecklingen de senaste 30 åren jämfört med 70- och 80-talet är det bevis nog för att det har varit otroligt viktigt.

Även om nästa avtalsrörelse blir tuff är det en styrka att parterna har en gemensam process för att hantera lönebildningen, konstaterar Jakob Tellgren.

– När vi den här gången kliver in i processen är det viktigare än någonsin att inte titta bakåt, utan att hela tiden ha den långsiktiga utvecklingen för ögonen. Att vi fokuserar på vad vi kan påverka för att skapa en positiv utveckling framåt.

Hot från politiker

Per Hidesten betonar på samma sätt att exportindustrins konkurrenskraft måste vara utgångspunkten.

– Det måste vara så att exportindustrin ska avgöra hur höga kostnader den tål för att kunna konkurrera.

Samtidigt ser han en risk för att politiker på både svensk och europeisk nivå ska försöka ingripa i arbetsmarknadsmodellen.

– Ett hot jag vill lyfta är att politiker ska låta bli att lägga sig i och intervenera i vår arbetsmarknadsmodell. Arbetstidsförkortning och EU:s minimilöner är exempel på sådant som ger långsiktiga skador på modellen.

Ett starkt skäl är enligt honom att arbetsmarknadens parter kommer närmare de olika branschernas verklighet.

– Vi är snabbfotade och vi kan direkt anpassa oss till respektive bransch. Det är en jätteskillnad mot att sitta i Bryssel eller i Sveriges riksdag och tro att man vet vad som är bra för stål-, skogs-, gruv-, bygg- eller verkstadsindustrin, säger Per Hidesten.

”Välfärden bygger på att den svenska exportindustrin är motorn.”

Jakob Tellgren vill att nästa regering prioriterar industrins förutsättningar för investeringar och expansion.

– Jag hoppas att nästa regering har den ordningen klar för sig att välfärden bygger på att den svenska exportindustrin är motorn, och att regeringen vågar prioritera och tydligt uttala att industrin är viktig för hela Sverige.

Trots geopolitisk oro, förändrade handelsflöden och hårdare konkurrens från Kina är Jakob Tellgren i grunden optimistisk om svensk industris möjligheter.

– Det finns en omställning som vi kan vara delaktiga i och där kan vi flytta fram positionerna. I slutänden handlar det om jobb. Tillväxt, innovation och omställning ger möjlighet till nya investeringar, jobb och välfärd.