Pandemi, inflation, krig – och så Donald Trump. Kriserna har hopat sig under de senaste åren, och ekonomin har slagits av den ena chocken efter den andra. Men vi har faktiskt också lärt oss av kriserna.

Europa behöver 14 000 miljarder kronor om året för att täcka sitt investeringsgap. Men hårdare kapitalkrav på europeiska banker riskerar att lämna fältet fritt för amerikanska konkurrenter, säger SEB:s finanschef Christoffer Malmer till Di.

Inflationsoro till följd av högre energipriser eldar på förväntningarna på räntehöjningar.

Stablecoins kan snabbt få stor betydelse i det finansiella systemet – och öka Europas beroende av amerikansk betalningsinfrastruktur. Nu varnar riksbankschef Erik Thedéen för riskerna och uppmanar Sverige att förbereda sig. ”Det är ganska stort tryck i den här riktningen, så vi kanske inte kan stoppa det”, säger han till TN.

Goda nyheter för högt belånade hushåll och företag. Inflationen i eurozonens stora ekonomier sjunker mer än väntat. Det minskar sannolikheten för att ECB och Riksbanken måste strama åt med räntehöjningar.

Momssänkningen på livsmedel innebär att midsommarmaten blir billigare i år än föregående år.

De inflationssiffror som SCB publicerat i april och maj måste justeras av Riksbanken om direktionen ska kunna fatta rätt penningpolitiska beslut.

Trots skenande drivmedelspriser i Irankrigets spår halveras den svenska inflationen i april.

Riksbanken låter inte bara styrräntan ligga stilla nu på torsdag. Räkna inte med några räntehöjningar varken under resten av 2026 eller under 2027. Den bedömningen gör nu storbanken Swedbank.

Krisen i omvärlden skakar förutsättningarna inför Riksbankens räntebesked. Tillväxten vacklar och oron växer för nya prischocker i och med kriget i Mellanöstern. Nu varnar flera ekonomer för konsekvenserna om Sverige väljer fel väg. ”Det vore allvarligt för alla”, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, till TN.