DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

25 procent högre priser med kortare arbetstid – ”Tror inte gemene man förstår”

Allt som produceras i Sverige blir dyrare om arbetstiden förkortas utan att lönerna sänks – och det är konsumenterna som får betala. Det menar Malin Hedlund på Säters Snickerifabrik. ”Mer ledighet kan vara värt en del – men då måste man också vara beredd på att saker och ting blir dyrare”, säger hon till TN.

– Jag tror inte att gemene man förstår att det här kommer att kosta dem pengar.

Det säger Malin Hedlund, vd på Säters Snickerifabrik. Det hon syftar på är vad en generell arbetstidsförkortning skulle innebära för hennes företag – och för kunderna.

Säters Snickerifabrik är ett familjeföretag. En majoritetsägare äger 70 procent av företaget, hans barnbarn, som är femte generationen i företaget, del på tio procent och dessutom äger Malin Hedlund och hennes man 20 procent.

– Vi är inte en del av familjen, men det är roligt när man lägger ner mycket tid och engagemang att också äga lite, säger Malin Hedlund.

”Går efterfrågan ner måste jag också anpassa organisationen. Det är inte vad jag vill – vi har fantastiska medarbetare – men det är så företagsekonomi fungerar.”

Totalt har företaget 28 anställda. Namnet till trots sker produktionen i Säters grannkommun Hedemora, men kunderna finns främst i Stockholm. Alla produkter är specialanpassade efter respektive kunds behov. I dagsläget handlar det framför allt om kundanpassade fönster och dörrar med säkerhetskrav.

– Vi jobbar med personsäkerhet, med inbrottssäkra fönster, dörrar och safety rooms. 80–90 procent av vår omsättning handlar om det.

På senare tid har allt fler krav på en generell arbetstidsförkortning väckts i debatten. Nyligen krävde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv i frågan, något som Svenskt Näringsliv säger blankt nej till.

Saknas aspekt i debatten

Det här är krav som Malin Hedlund tycker är märkliga och hon menar att det i debatten saknas en viktig aspekt.

– Många tänker nog att det låter jättebra att få mer ledig tid. Man kan vara mer i trädgården eller mer med barnen. De tänker att det är företagen som ska betala. I slutändan är det inte så – det är konsumenten, säger hon.

Hennes resonemang bygger på ett enkelt räkneexempel. Om arbetsveckan kortas från 40 till 35 timmar, men lönekostnaderna är desamma, måste företagen kompensera de ökade kostnaderna med att ta mer betalt från kund.

– Om jag idag debiterar 600 kronor i timmen idag måste jag då i stället ta runt 680 kronor. Med moms innebär det att timpriset för kunden går från ungefär 750 kronor till 856 kronor, säger hon.

För ett arbete som i dag tar 20 timmar skulle arbetskostnaden därmed öka med drygt 2 000 kronor. Ett fönster som idag säljs för 15 000 kronor höjs då till drygt 17 000 kronor, bara med de ökade lönekostnaderna för Säters Snickerifabrik. Men inte nog med det:

– Vi småföretag köper dessutom in många tjänster: städning, redovisning, maskinservice, besiktningar. Alla de leverantörerna skulle också behöva höja sina priser. Det blir en kedjereaktion.

Med alla underleverantörers ökade kostnader, riskerar fönstret att landa på 18 000–19 000 kronor. Det kan alltså handla om en drygt 25-procentig prisökning, som konsumenten ska betala. Och Malin Hedlund betonar att alla varor som produceras i Sverige kommer att öka i pris.

Slår mot svensk produktion

Enligt henne riskerar en generell arbetstidsförkortning att slå mot svensk produktion. När priserna stiger kan kunder börja leta efter alternativ utanför landet.

– På kort sikt kanske de accepterar att det blivit dyrare. Men efter ett tag börjar de jämföra. Då kanske de köper fönster från något annat land i stället.

Ökade kostnader slår alltså mot svensk konkurrenskraft. Och när kunderna minskar, så får det konsekvenser för företagen. Malin Hedlund varnar för att hon kommer att behöva säga upp medarbetare.

– Går efterfrågan ner måste jag också anpassa organisationen. Det är inte vad jag vill – vi har fantastiska medarbetare – men det är så företagsekonomi fungerar, säger hon.

Under sin presskonferens där LO framförde sitt krav på förhandlingar i frågan hävdade LO:s ordförande Johan Lindholm att det inte har hänt något med arbetstiden sedan 40-timmarsveckan infördes 1973. Det är inte helt korrekt, menar Malin Hedlund.

– Lagstiftningen kanske inte har ändrats, men parterna har jobbat med frågan länge. Jag tycker att sådana här förändringar även i fortsättningen bör hanteras i avtalen mellan branscherna.

Faktum är att det inte finns ett enda kollektivavtal på svensk arbetsmarknad som inte redan har en arbetstidsförkortning. Det kan handla om färre antal timmar per vecka, klämdagar, eller som i fallet med kollektivavtalet mellan GS-facket och TMF, som Säters Snickerifabrik lyder under:

– Vi har ett arbetstidskonto som motsvarar drygt 68 timmars extra ledighet per år, säger Malin Hedlund.

”Varje sådan förändring i sig kanske går att hantera. Men när man lägger ihop allt – kortare arbetstid, slopat karensavdrag och andra ökade kostnader – blir det väldigt svårt att överblicka vad det faktiskt innebär.”

Det innebär att medarbetarna på Säters Snickerifabrik får ungefär en och en halv vecka mer ledigt varje år än vad lagstiftningen säger – tack vare de branschvisa kollektivavtalsförhandlingarna.

Samtidigt som debatten om kortare arbetstid pågår finns ytterligare ett krav som kan komma att öka kostnaderna för företagen kraftigt. Allt fler kräver nämligen också ett slopat karensavdrag.

Hur ser du på kombinationen slopat karensavdrag och generell arbetstidsförkortning?

– Det är jättetufft, säger Malin Hedlund.

– Jag tycker att det ska finnas en liten tröskel när man vaknar på morgonen och känner efter om man verkligen är sjuk. Samtidigt ska man naturligtvis inte jobba när man är sjuk.

Säters Snickerifabrik har låg sjukfrånvaro, men ett slopat karensavdrag skulle ändå innebära högre kostnader varje gång någon blir faktiskt blir sjuk.

– Varje sådan förändring i sig kanske går att hantera. Men när man lägger ihop allt – kortare arbetstid, slopat karensavdrag och andra ökade kostnader – blir det väldigt svårt att överblicka vad det faktiskt innebär, säger Malin Hedlund.

Hur orolig är du?

– Jag är uppfostrad att när något blir tufft så kavlar man upp ärmarna och jobbar lite hårdare. Men jag blir svart ibland och tänker att det här inte går. Jag tror att det är viktigt att människor förstår vad de faktiskt väljer. Mer ledighet kan vara värt en del – men då måste man också vara beredd på att saker och ting blir dyrare.