AVTALSRÖRELSE

Företagen varnar: 200 spänn för dagens lunch − "Det går inte"

Lars-Jerker Molin och Anders Östlundh. Bild: Anders Lövgren, Pressbild

Bland företagen växer oron för den pågående lönerörelsen. Just som kostnadsexplosionen på el, hyra och skatt börjar mattas av finns det risk för stora löneökningar. ”Det är klart att vi vill höja lönerna, men just nu går det bara inte”, säger en hotellägare till TN.

I augusti förra året var Thomas Jakobsson, chefsekonom på branschorganisationen Visita, orolig inför hur de skattesmällar som är på väg under 2023, skulle drabba branschen, just när läget har ljusnat något efter pandemin.

− Jag har aldrig varit med om ett osäkrare läge, sa han i en intervju med SvD den 31 augusti förra året.

Det var en befogad oro, visar färsk statistik från Tillväxtanalys: bara under de två första månaderna i år har 100 företag inom hotell och restaurang gått i konkurs.

Industrifacken nobbar medlarbud

Vid sidan av de redan rådande utmaningarna går nu också avtalsförhandlingarna in i sitt slutskede.

Under fredagen (24 januari) sa arbetsgivarna inom industrin sa ja till OpO:s (Opartiska ordförandena) medlarbud i industriförhandlingarna. Industrifacken däremot sa nej till förslaget som skulle innebära löneökningar på 6,5 procent på två år, varav 3,7 procent det första året och 2,8 procent det andra (dessutom innehöll budet höjda minimilöner med 1 300 kronor inom de 6,5 procenten).

Att facken inom industrin nobbar ett så pass högt bud oroar företagare i branscher som sedan ska följa märket, lönenormeringen på svensk arbetsmarknad, som industrin sätter.

”Ska jag tala för branschen i stort och för vår överlevnad, då finns det inte utrymme för ökade kostnader.”

Märket ska sättas senast den 31 mars. Samma dag går avtalet mellan Visita och Hotell- och restaurangfacket (HRF) ut. HRF har, liksom övriga LO, krävt en löneförhöjning på 4,4 procent. Vid sidan av det ligger även kravet på en låglönesatsning som, om facken får som de vill, hamnar på cirka 1 300 kronor extra i månaden.

”Nu vill regeringen ta bort den och alltså höja arbetsgivaravgiften när de borde göra tvärtom och dessutom ha kvar den permanent. Det skulle ge oss utrymme att faktiskt höja lönerna, vilket vi ju skulle vilja.”

− Det är verkligen en tudelad känsla. Ska jag tala för våra möjligheter att rekrytera vore det välgörande med högre löner. Ska jag tala för branschen i stort och för vår överlevnad, då finns det inte utrymme för ökade kostnader.

Det säger Marcus Östlundh som driver familjeföretaget HKC Hotels med hotell i Stockholm, Göteborg och Malmö samt ute i landet. Visserligen har marknaden återhämtat sig sedan pandemin klingade av, men i stället slår de ökande elpriserna och livsmedelskostnaderna lika hårt mot hotellen som mot landets konsumenter. Men till skillnad från gemene man brottas hotellen med ytterligare en rad pålagor som inte syns lika tydligt utåt men likväl äter upp stora delar av de intäkter som nu äntligen har börjat stiga.

Hyreshöjning med två miljoner

Lars-Jerker Molin driver även han ett hotellföretag, Sleepingfox Hotel Group, med verksamhet på sju platser runt om i landet. Han håller med om problembeskrivningen.

− Vi har att se fram emot kraftigt höga hyror. De skrivs upp enligt Konsumentprisindex och kommer att hamna på 10,9 procent. Hyror är efter arbetskostnad den högsta kostnaden för ett hotell. En hyra på 20 miljoner årligen går direkt upp med drygt två miljoner.

− Vi måste hyra ut rätt många fler rum under ett år bara för att täcka den ökningen, säger han.

Ökad fastighetsskatt är ett annat problem att hantera eftersom fastighetsägare som standard skjuter över denna på hotellen.

− Förra året skedde en omfattande upptaxering av fastigheterna och för många hotellföretag ökade fastighetsskatten med 20–30 procent, säger Marcus Östlundh.

Ändlös rad av ökade kostnader

Till den nästan ändlösa raden av ökade kostnader, den höjda alkoholskatten ej att förglömma, läggs nu också återbetalningen av de uppskjutna skatteinbetalningar som infördes när pandemin var som tyngst.

− Samtidigt kan vi inte höja priserna ut mot kunderna. Dagens rätt för 200 kronor, nej, det går inte, så vi får helt enkelt inte ut det vi skulle behöva i dagsläget, säger Lars-Jerker Molin.

Både Marcus Östlundh och Lars-Jerker Molin har respekt för tanken på att lönerna kan komma att höjas och att det för branschens framtid är en fördel när medarbetarna kan göra lönekarriär, om inte annat för att ha en bra rekryteringsbas.

− Vi är en viktig bransch och faktiskt den största industrin i Sverige. Men ska det dra iväg mot 30 000 i månaden, det går bara inte, säger Lars-Jerker Molin.

”Vi är en viktig bransch och faktiskt den största industrin i Sverige.”

Marcus Östlundh pekar på att hotell- och restaurang är en av de största instegsbranscherna för unga på väg in på arbetsmarknaden. Och mitt i krisen vill nu politikerna höja skatterna ännu mer

− I det läget har rabatten på arbetsgivaravgiften för dem under 23 varit mycket bra, både för de unga och för oss. Nu vill regeringen ta bort den och alltså höja arbetsgivaravgiften när de borde göra tvärtom och dessutom ha kvar den permanent. Det skulle ge oss utrymme att faktiskt höja lönerna, vilket vi ju skulle vilja. Om vi hade råd, säger han.

− Jag tror att alla inser faran med en löneinflation, som ju i sig skulle späda på inflationen ytterligare. Jag tror inte heller att vi hamnar i en konflikt utan kan enas om en nivå som alla kan acceptera och som ligger under 4,4 procent.