KOMPETENSKRISEN

Arbetslösa tackar nej till jobb – Kändiskocken: ”Måste ske en förändring”

”I många delar av världen finns det en fin tradition, yrkesstolthet och status att jobba på restaurang, inte i Sverige. Det är grundproblemet”, säger Markus Aujalay. Bild: Maja Suslin/ TT, Mostphotos

Nu ryter allt fler företagare ifrån. Arbetslösa dyker inte upp på intervjuer, tackar nej till jobb och medarbetare kommer inte i tid när de väl har ett jobb. ”I Sverige är det låg status att både ge och få service. Det är grundproblemet”, säger krögaren Markus Aujalay till TN.

Arbetslösa tackar nej till jobb, dyker inte upp på intervju och ställer höga krav på lön, stimulans och status. Nu larmar företag i en rad branscher om att de inte hittar människor att anställa, inte minst i besöksnäringen.

För någon vecka sedan fanns tiotusentals sommarjobb kvar att söka på Arbetsförmedlingens platsbank trots att sommaren har börjat. Många av jobben lär förbli vakanta. Tidningen Näringslivet har pratat med företagare som vittnar om en hopplös jakt på medarbetare.

Kändiskocken Johan Jureskog skrev häromdagen i en debattartikel i Dagens Industri att återväxten i branschen är hotad och att det handlar om en strukturell kris. ”Vi tappar i attraktivitet hos yngre generationer”, skrev han.

Markus Aujalay, som bland annat driver restaurangen Tegelbacken i Stockholm och är domare i tv-programmet Sveriges Mästerkock, håller med. Han menar att branschen brottas med en lågstatusstämpel som försvårar rekryteringen.

– I Sverige är det låg status att både ge och få service. Inga politiker pratar om praktiska yrken eller serviceyrken i sina valdebatter. Det måste ske en förändring så att föräldrar och vuxna börjar prata om fördelar med bland annat vår bransch, säger han till TN och fortsätter:

– I många delar av världen finns det en fin tradition, yrkesstolthet och status att jobba på restaurang, inte i Sverige. Det är grundproblemet.

Erfarna medarbetare lämnade branschen

På Kolmården i Norrköpings kommun är Jeanette Sandberg affärsområdeschef med ansvar för Vildmarkshotellet och de kommersiella delarna av djurparken. Hon vittnar om problemen med att anställa, inte minst på grund av att många erfarna medarbetare lämnade besöksnäringen i samband med pandemin.

– Vi får slita mycket mer nu och utbilda själva, säger hon.

Nyligen genomförde Kolmården, i samarbete med Arbetsförmedlingen, en så kallad audition, för att rekrytera medarbetare till en skräddarsydd utbildning med garanterad jobb efteråt. 50–60 personer var anmälda, berättar Jeanette Sandberg.

– 20 dök upp, varav tio var på fel möte och på fel dag.

”De kan mycket om sina rättigheter, men nästan ingenting om sina skyldigheter.”

Det slutade med att tre personer gick utbildningen.

– Vi fick göra om utbildningen när de var så få, så de fick lära sig mer på plats i hotellet.

Kolmården behöver anställa ungefär 800 personer varje säsong varav 130 till Vildmarkshotellet. I år har det varit bekymmersamt.

– Vi klarar det, men det är på håret. Det skulle inte skada om vi var några fler. Det är några särskilt kritiska veckor i juli, men dem klarar vi tack vare att vi har kunnat hyra in personal, säger Jeanette Sandberg.

Ogiltig frånvaro

Men även om Kolmården nu har nästan tillräckligt med medarbetare för i år menar Jeanette Sandberg att det finns andra typer av problem. Framför allt gäller en del av ungdomarna som jobbar i organisationen.

– Vi får lära dem vikten av att komma i tid och att faktiskt dyka upp. Vi har en del ogiltig frånvaro, där de helt enkelt inte kommer till jobbet.

– De kan mycket om sina rättigheter, men nästan ingenting om sina skyldigheter.

”Vi får slita mycket mer nu och utbilda själva”, säger Jeanette Sandberg. Bild: Silvia Adlesic Holmgren

Jeanette Sandberg menar att det blir alltmer viktigt för företagen inom besöksnäringen att få ungdomar intresserade för branschen – redan när de går på högstadiet.

– Vi vill ju visa att det här är en bransch där det finns många möjligheter att göra olika saker och kunna göra karriär. Det är en fantastiskt rolig bransch att jobba i.

Hon tror att det inte sällan är föräldrarna som stoppar sina ungdomar från att välja ett jobb inom hotell och restaurang.

– Det finns en föreställning om att man inte kan göra karriär i vår bransch. Men det är ju helt fel.

Hopplöst att hitta människor att anställa

Fredrik Åström driver Svenska Kulturpärlor med flera hotell- och konferensanläggningar runt om i Södermanland. Under deras paraply finns bland annat Dufveholms herrgård i Katrineholm, Gripsholms värdshus i Mariefred och Södertuna slott i Gnesta. Efter pandemin har efterfrågan tagit ordentlig fart och de behöver skala upp personalstyrkan. Framför allt är de i akut behov av erfaren köks- och serveringspersonal, men även medarbetare till andra tjänster. Problemet är bara att det är i princip hopplöst att hitta människor att anställa, förklarar han.

En försvårande faktor är att flera av arbetsplatserna ligger utanför det kommunala transportsystemet. Även om företaget kan ordna med boende är det svårt att få arbetssökande. Människor dyker inte upp på intervjuer eller tackar helt enkelt nej till jobb, trots att de är arbetslösa.

Svenska Kulturpärlor sökte till exempel medarbetare inom housekeeping till Södertuna slott genom Arbetsförmedlingen. 14 arbetslösa personer med relevant erfarenhet fick erbjudandet. Men inte en enda tackade ja till jobbet.

För att lösa dödläget i rekryteringarna har företaget sökt efter medarbetare i andra länder, men upplever att facken motarbetar utlandsanställningar.

– Det förhandlas om det finns svenskar att anställa i stället, trots att det inte går att få tag i, säger Fredrik Åström.

Överväger om de klarar beställningar

Han har till och med funnit kompetensen i Turkiet, fyra kvalificerade personer som skulle passa perfekt i köket. Men förutom krångel med facket har det varit problem med visum på grund av kriget, Nato-relationen med Turkiet och Migrationsverket, berättar han. Summan av kardemumman är att de fyra personerna inte är här och jobbar.

– Nu tvingas vi överväga om vi klarar av erbjudanden om cateringar, bokningar och så vidare, säger han.

Svenska Kulturpärlor försöker att lära upp oerfarna personer. Men då kommer nästa bekymmer. Det är svårt att behålla dem. Allra helst skulle Fredrik Åström vilja se ett lärlingssystem som i andra branscher och en smidigare arbetskraftsinvandring.

– Vi hittar ju inte människor att anställa.