DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Sjukhusets rapport: Kortare arbetstid bromsar vården – ”Hade kunnat genomföra fler operationer”

Ett pilotprojekt med kortad arbetstid för medarbetare inom sjukvården i Stockholm lyftes av regionen fram som en framgång. Men en intern rapport från Karolinska Universitetssjukhuset ger en mörkare bild. ”Slutsatsen är att vi över tid behöver bli fler medarbetare för att kompensera för detta”, säger rapportförfattaren David Konrad till TN.

Totalt 1 400 sjuksköterskor och undersköterskor på Region Stockholms fem akutsjukhus fick hösten 2025 möjlighet att gå med i ett tvåårigt pilotprojekt för att testa kortare arbetstid. Pilotprojektet, går under namnet Operationspiloten, innebär att de anställda arbetar 34 timmar i veckan i stället för de vanliga 38, men ändå får behålla sin heltidslön. De fyra timmarna som blir över ska enligt överenskommelsen gå till återhämtning, antingen på arbetsplatsen eller i hemmet.

Region Stockholm ger i en rapport en positiv bild av försöket, som hittills anses ha lett till lägre sjukfrånvaro och att fler väljer att stanna kvar i jobbet. Men i en intern rapport för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge ges en betydligt mörkare bild, vilket SvD var först med att berätta.

”Samtidigt visar min analys att vi rent matematiskt hade kunnat genomföra ännu fler operationer utan piloten.”

David Konrad, funktionschef för Perioperativ medicin och intensivvård på Karolinska Universitetsjukhuset, samt författare av den interna rapporten, konstaterar att observationstiden hittills är begränsad och att det därför är för tidigt att dra några säkra slutsatser.

– Både produktiviteten och antalet operationer har ökat jämfört med samma period förra året, i linje med utvecklingen de senaste fyra åren. Samtidigt visar min analys att vi rent matematiskt hade kunnat genomföra ännu fler operationer utan piloten, vilket är en naturlig följd av minskad arbetstid. Slutsatsen är att vi över tid behöver bli fler medarbetare för att kompensera för detta, säger han till TN.

Enligt analysen påverkar den kortare arbetstiden alltså produktiviteten i sjukvården. Lite förenklat går det att säga att produktiviteten inte har sjunkit under den tid som försöket pågått men att den samtidigt inte har ökat så mycket som den hade kunnat göra. Om trenden skulle hålla i sig kan den sämre produktivitetsökningen på sikt motsvara 600 färre operationer på ett halvår, enligt David Konrads beräkningar.

Syftet: Attrahera personal

När testet gjorde ett uppehåll under sommaren, och den berörda personalen alltså arbetade sina vanliga 38 timmar per vecka, ökade produktiviteten mer igen.

Utifrån hur det här testet har gått hittills, vad tycker du om diskussionen om kortad arbetstid i stort?

– Vi står inför en enorm utmaning med en blygsamt växande arbetsmarknad och en mycket kraftig ökning av vårdbehov, på grund av en åldrande befolkning och mer framgångsrika behandlingsmetoder som förlänger livet. Det innebär samtidigt att både komplikationer och andra sjukdomar hinner tillstöta. För att möta denna utmaning behöver vi pröva en rad olika arbetssätt och den här piloten är ett exempel på ett sådant sätt.

– I min organisation har vi arbetat mycket intensivt med produktivitetsförbättrande åtgärder, såsom bättre planering, förbättrat samarbete med kirurger och vårdavdelningar samt särskilda team som hinner genomföra fler operationer per dag.

David Konrad framhåller att syftet med försöket i första hand är att rekrytera och behålla fler medarbetare.

– Operationspiloten är framför allt är ett långsiktigt arbetsmiljöprojekt i hopp om att i än högre grad kunna behålla och rekrytera medarbetare, vilket på sikt är avgörande för operationskapaciteten.

Kan kosta regionen 120 miljoner

Men enligt SvD har Karolinska Universitetssjukhuset lika många sjuksköterskor nu som för ett år sen, så rekryteringen verkar åtminstone inte hittills ha fått någon extra skjuts av projektet.

Samtidigt har det inneburit en kostnad. Enligt SvD ligger finansieringen på 40 miljoner för 2025 och 80 miljoner för 2026.

– Regionen står för de extra kostnaderna för försöket under 2025 och 2026. Därefter är min bild att regionen kommer att utvärdera både kostnadseffektivitet och andra effekter, till exempel på arbetsmiljö, rekrytering, kapacitet, köer och vårdkvalitet, innan man tar ställning till hur satsningen ska fortsätta, säger David Konrad.

Vad tänker du om att Region Stockholms rapport och din rapport ger så pass olika bilder av försöket?

– Jag kan inte uttala mig om regionens analys eller val av variabler. I min rapport har jag utgått från de variabler som är mest relevanta för min organisation och som vi löpande diskuterar i min ledningsgrupp.

”Om man använder återhämtningsdagarna till att jobba någon annanstans tycker jag att man har missuppfattat själva syftet med piloten.”

Enligt uppgifter till SvD har en del av de anställda som har fått gå ner i arbetstid inte lagt de extra timmarna på återhämtning på det sätt som var tänkt. I stället ska de ha sparat ihop timmarna för att senare kunna ta ut hela lediga dagar, eller tillbringat tiden som blev över med att arbeta hos andra arbetsgivare.

– I det kollektivavtal som regionen har tecknat med de fackliga organisationerna finns, såvitt jag vet, inga detaljerade regler för exakt hur återhämtningstiden ska tas ut, det avgör medarbetaren själv. Samtidigt är tanken med piloten just att skapa bättre återhämtning och hållbarhet över tid och om man använder återhämtningsdagarna till att jobba någon annanstans tycker jag att man har missuppfattat själva syftet med piloten, säger David Konrad.

Vad är ditt medskick till de som förespråkar kortare arbetstid med bibehållen lön?

– Vi behöver pröva många olika arbetssätt, där kortare arbetstid kan vara ett av flera, för att ha en rimlig chans att klara morgondagens vårdbehov, som ligger betydligt närmare i tid än tio år. Men det måste göras på ett sätt som inte försämrar patienternas tillgång till vård eller minskar vår produktivitet.

Det är oklart vad som kommer att hända med den kortade arbetstiden när Operationspiloten avslutas nästa år. Både regionens nuvarande styre och oppositionen vill invänta slutrapporten innan de tar beslut angående en eventuell fortsättning.