DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

SKR: Kortare arbetstid kostar 50 miljarder – ”Oroväckande”

En generell arbetstidsförkortning på tre timmar skulle kosta välfärden 50 miljarder kronor per år och kräva 80 000 nya medarbetare – i en sektor som redan går på knäna, enligt SKR. ”Jag kan inte se hur det skulle vara möjligt”, säger förhandlingschefen Jeanette Hedberg och varnar för längre vårdköer och färre operationer.

– En generell arbetstidsförkortning skulle få betydande konsekvenser. Om vi arbetar färre timmar i välfärden så påverkar det verksamhetens möjligheter att leverera vård och omsorg och andra välfärdstjänster.

Det säger Jeanette Hedberg, som är förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, till TN.

Kraven på en generell arbetstidsförkortning kommer från både fackligt och politiskt håll och oroar många arbetsgivare. För kommuner och regioner är frågan betydligt större än hur många timmar den enskilde medarbetaren ska arbeta.

Om arbetstiden kortas samtidigt som välfärden redan har stora problem att hitta medarbetare, riskerar konsekvensen att bli färre arbetade timmar, högre kostnader och större belastning på de medarbetare som blir kvar. Och i förlängningen en mindre tillgänglig vård, skola och omsorg.

SKR har räknat på vad en arbetstidsförkortning på tre timmar skulle innebära för välfärdssektorn. Och det är inga småsiffror vi talar om. Totalt skulle antalet arbetade timmar bli 130 miljoner färre per år.

– Det skulle behöva rekryteras 80 000 fler medarbetare och det skulle kosta cirka 50 miljarder kronor, säger Jeanette Hedberg.

Kompetensförsörjning den största utmaningen

Hur det skulle gå till är oklart. Andelen äldre ökar betydligt mer än den arbetsföra delen av befolkningen. Och precis som arbetsgivare i nästan alla branscher så lyckas inte kommuner och regioner hitta alla medarbetare som de behöver.

– Kompetensförsörjningen är en av kommuners och regioners största utmaning redan nu. Det saknas medarbetare i flera verksamheter och det är svårt att rekrytera, säger Jeanette Hedberg.

Och trycket på välfärden kommer att öka ytterligare.

– Det föds också färre barn. Det är klart att om man genomför en arbetstidsförkortning på det så kommer det att bli ännu större utmaningar.

”Frågan man måste ställa sig är om man är beredd att ta de konsekvenser som uppstår i samhället och för medborgarna.”

De som förespråkar kortare arbetstid brukar ofta hävda att det skulle innebära att människor jobbar effektivare och på så sätt kompenserar för de förlorade timmarna. Och visst kan de ske vissa effektiviseringar, menar Jeanette Hedberg, men hon varnar samtidigt för att det inte är så enkelt inom välfärden.

– Det finns säkerligen utrymme för att effektivisera och därigenom ta igen en del av den tiden man tappar. Samtidigt är det ju så att i välfärdens verksamheter är arbetet i stor utsträckning tidsbundet.

Operationer, undersökningar och vårdinsatser tar den tid de tar, poängterar hon.

– Jag kan inte se hur det skulle vara möjligt att effektivisera bort den förlust av timmar som skulle uppstå och samtidigt säkerställa en bra arbetsmiljö, säger Jeanette Hedberg.

Det innebär att en arbetstidsförkortning riskerar att slå direkt mot vad välfärden kan leverera – om inte nya medarbetare går att hitta.

– Färre arbetade timmar i till exempel hälso- och sjukvården påverkar patienterna. Det innebär färre operationer och längre vårdköer om man inte kan lösa det genom att rekrytera fler.

Det är just den utvecklingen som SKR oroar sig mest för.

– Vår största oro handlar om hur man ska klara av att kompetensförsörja, hur det påverkar arbetsmiljön och hur det också påverkar medborgarna som tar del av välfärdstjänsterna. Det är en större oro än kostnaderna.

Kan påverka medarbetarnas löneutveckling

Men vem ska då betala om förslaget blir verklighet? Det beror på hur arbetstidsförkortningen genomförs. Sker det genom ett centralt kollektivavtal är ett alternativ att kostnaden tas ut genom löneutrymmet, det vill säga med lägre löneökningar för de anställda.

– Om en del av löneutrymmet används till kortare arbetstid så innebär ju det samtidigt lägre löneökningar. Det påverkar medarbetarnas löneutveckling under lång tid framöver, säger Jeanette Hedberg.

Men om politikerna i stället lagstiftar om en generell arbetstidsförkortning är Jeanette Hedberg tydlig med vem som måste stå för kostnaden.

– Om lagstiftaren skulle genomföra en sådan här reform, då får man förutsätta att lagstiftaren också finansierar den reformen.

I praktiken innebär det att det är skattebetalarna som får betala.

”Det går inte alls ihop med olika utfästelser om att korta vårdköer och satsa på äldreomsorgen.”

Men Jeanette Hedberg återkommer till att en generell arbetstidsförkortning inte bara handlar om kostnaderna i kronor och ören.

– Frågan man måste ställa sig är om man är beredd att ta de konsekvenser som uppstår i samhället och för medborgarna, säger hon.

En arbetstidsförkortning brukar motiveras med att kortare arbetstid ska ge friskare och mer effektiva medarbetare. Men enligt Jeanette Hedberg finns en risk för motsatt effekt i välfärden.

– En arbetstidsförkortning bygger på att du ändå kan prioritera bort arbetsuppgifter eller rekrytera fler, säger hon.

– Kan man inte rekrytera kommer belastningen snarare att öka på medarbetarna. När färre ska göra mer så påverkar det arbetsmiljön.

Även om SKR har räknat på en generell arbetstidsförkortning på tre timmar är det inte ovanligt att förespråkarna för en arbetstidsförkortning pratar om fem timmar. Det är till exempel det som LO har räknat på i en rapport som släpptes tidigare i år.

Jeanette Hedberg vill inte sätta en exakt prislapp på en femtimmarsförkortning utan en särskild beräkning, men konstaterar att konsekvenserna blir värre.

– Fem timmar skulle ju innebära ännu större kostnader och att man tappar ännu fler arbetade timmar. Så blir det ju.

Finns redan arbetstidsförkortning i kollektivavtalen

I debatten låter det ofta som att de flesta anställa jobbar 40 timmar i veckan året om. Men det stämmer inte. I en majoritet av de kollektivavtal som finns på svensk arbetsmarknad finns redan arbetstidsförkortningar. Det kan handla om kortare arbetsdagar, klämdagar, lediga dagar och liknande.

SKR:s centrala kollektivavtal är inget undantag. Även där finns redan förhandlade arbetstidsförkortningar. Inom äldreomsorgen är heltidsmåttet 37 timmar per vecka för flera yrkesgrupper. Det finns också arbetstidsförkortningar för medarbetare som arbetar blandad dag och natt eller ständig natt. Då ligger heltidsmåttet på antingen 34 eller 36 timmar per vecka. Det finns också lokala kollektivavtal med ytterligare arbetstidsförkortningar.

Vad händer med avtalen om det blir en generell arbetstidsförkortning?

– Då behöver man ta ställning till vad som ska hända med de lokala kollektivavtalen.

Samtidigt som det nu finns många krav på en generell arbetstidsförkortning ökar också kraven på ett slopat karensavdrag. Det har seglat upp och blivit en av valets viktigaste frågor.

Även en sådan förändring skulle betyda omfattande konsekvenser för vård, skola och omsorg.

– Om man slopar karensavdraget så innebär det stora kostnader för kommuner och regioner. Och genomförs det, så får man förutsätta att staten också finansierar den reformen, säger Jeanette Hedberg och fortsätter:

– Det skulle utmana möjligheterna att kompetensförsörja välfärden och försämra tillgängligheten av till exempel vård och omsorg. Det skulle också bli mycket kostsamt för samhället om karensavdraget skulle slopas samtidigt som man genomför en generell arbetstidsförkortning. Det går inte alls ihop med olika utfästelser om att korta vårdköer och satsa på äldreomsorgen.

Hur orolig är du?

– Det är oroväckande. Man får konstatera att det här är två förändringar som skulle utmana kompetensförsörjningen och innebära höga kostnader. Och vi pratar inte bara i välfärdssektorn utan vi pratar ju om hela arbetsmarknaden, säger Jeanette Hedberg.

– Det största problemet ur vårt perspektiv är vad det innebär för arbetsgivarnas möjligheter att leverera välfärdstjänster och hur det i förlängningen påverkar medborgarna, till exempel patienterna och de äldre, men också vad det innebär för medarbetarnas arbetsmiljö.