Valspecial: Partierna avslöjar – så vill vi förändra utrikespolitiken

1. Vilken anser ni är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i EU?

• S Socialdemokraterna

  Vi behöver en välfungerande inre marknad och stärkt konkurrenskraft för att stå starka i de tekniska omvälvningar som sker. Därför krävs ett ambitiöst program för att modernisera den europeiska ekonomin som möjliggör satsningar på framtidens innovationer och tekniker. Vi behöver också ta höjd för att vi möter ökad konkurrens från länder som kan dumpa priser och använder sig av betydande statsstöd. Vi behöver minska vårt importberoende när det gäller t ex kritiska mineraler och råvaror liksom fossila bränslen.

• SD Sverigedemokraterna

  Enskilda medlemsländer kan behöva ge olika svar på den frågan. Men ett generellt svar är att minska byråkratin. EU har som institution dålig förståelse för hur skadliga den stora mängden EU-regler har blivit för näringslivet i medlemsländerna. Den inre marknaden kräver ett visst regelverk för att fungera, men därutöver måste vi vara mycket restriktiva med nya lagar och regler som hämmar marknaden.

• M Moderaterna

  Den inre marknaden är EU:s största tillgång och ju bättre den fungerar desto starkare blir vi. Kvarvarande handelshinder bör rivas, särskilt vad gäller tjänster och digitala produkter. EU måste göra det enklare för företag att vara innovativa genom att minska den administrativa bördan och detaljregleringen.

• V Vänsterpartiet

  Den viktigaste åtgärden är att investera i jobb, infrastruktur, energi och grön omställning. Det stärker både EU:s arbetsmarknad och konkurrenskraft. Tillväxt byggs inte av nedskärningar, utan av ett starkt samhälle som gör det lättare för företag att växa. En förutsättning är ett statligt ansvar för en fungerande välfärd och en bostadsmarknad som gör att människor kan och vill flytta dit det behövs.

• C Centerpartiet

  Fördjupa den inre marknaden och kraftigt minska regelbördan för företag. EU har infört 13 000 nya lagar de senaste åren, mot USA:s 5 000. Det kväver små och medelstora företag och hämmar konkurrenskraften. Regelförenkling, bättre villkor för innovativa företag och öppen handel är rätt medicin. Samtidigt kommer mycket av det krångel som företagare möter på EUs gemensamma marknad från enskilda länders lagstiftningar, så även där behövs det rensas upp och fler områden behöver harmoniseras och få ett regelverk som är enklare att följa.

• KD Kristdemokraterna

  Arbetet med regelförenklingar och minskad byråkrati måste fortsätta enligt ”1 regel in, 2 regler ut” för en stärkt konkurrenskraft och en förbättrad strategisk autonomi. Den inre marknaden, särskilt avseende tjänster, måste fördjupas och små och mellanstora företags tillgång till kapital öka. Konkurrenskraftsfrågan måste över lag, tillsammans med försvarsfrågan, få större utrymme på bekostnad av de sociala frågorna, där EU behöver ta ett kliv tillbaka. Frihandel och fler frihandelsavtal med likasinnade är därutöver centralt.

• MP Miljöpartiet

  Att satsa på den gröna omställningen. Ju snabbare företag ställer om idag, desto mer i framkant kommer de att vara i framtiden. Om vi är modiga idag vinner vi imorgon. Att vara i framkant i klimatomställningen kommer att vara en helt avgörande konkurrensfördel under de kommande decennierna. Konkret handlar det bland annat om EU:s innovationsfond och att öka vår europeiska självförsörjningsgrad gällande såväl livsmedel som kritiska råmaterial och grön teknik.

• L Liberalerna

  EU har halkat efter USA och Kina vad gäller tillväxttakten, det kan huvudsakligen förklaras med att vi stått vid sidan av när nya innovationer och tekniker skalats upp. Artificiell intelligens och stora teknikbolag har drivit på tillväxten i USA. För oss i Liberalerna, som Sveriges mest EU-vänliga parti, är det viktigaste förslaget att EU behöver fördjupa den inre marknaden. På så sätt kommer små europeiska startups att ha en enorm hemmamarknad att lansera sina produkter på. Men vi vill också se fler frihandelsavtal, minskad regelbörda för företagen och storsatsningar på forskning.

2. Vad ska ni göra för att minska övertillämpningen av EU-direktiv i Sverige?

• S Socialdemokraterna

  Det är viktigt att EU-lagstiftning implementeras i svensk lagstiftning på ett sätt att reglerna blir enkla att följa och med så lite administrativt krångel som möjligt. För att uppnå detta är en viktig del att tidigt i processen involvera berörda aktörer. Vi ser mot bakgrund av detta positivt på att den nuvarande regeringen har etablerat implementeringsrådet.

• SD Sverigedemokraterna

  Vi ska uppmärksamma den och motarbeta den i alla sammanhang där vi över huvud taget har något att säga till om.

• M Moderaterna

  EU-direktiv bör implementeras på miniminivå, för att undvika onödig byråkrati och att svenska företag och myndigheter drabbas hårdare än konkurrenter i andra medlemsländer. Vi har inrättat Implementeringsrådet, som ska motverka svensk överimplementering och säkerställa att nya EU-regler inte går längre än vad som krävs. Detta gäller brett, från skogs- och miljöregler till företagsregler – Sverige ska inte vara bäst i klassen på att överreglera sig själv.

• V Vänsterpartiet

  Vänsterpartiet vill att EU-regler ska genomföras transparent och på ett sätt som ger Sverige så stort handlingsutrymme som möjligt. Gemensamma krav kan vara nödvändigt när det t ex gäller klimatfrågor. Däremot måste medlemsländerna kunna gå före när det gäller exempelvis klimat, arbetsvillkor, välfärd och sociala rättigheter.

• C Centerpartiet

  Vi vill inrätta en ny kraftfull avregleringsmyndighet, ENKL, som ersätter och samlar Regelrådet, Implementeringsrådet och Förenklingsrådet. ENKL ska ha stora befogenheter att granska att EU-regler inte tillämpas mer långtgående än nödvändigt i Sverige. Dessutom ska alla myndigheter få tydliga regelförenklingsuppdrag i sina instruktioner.

• KD Kristdemokraterna

  Regeringen har lanserat ett implementeringsråd vars uppgift är just att granska och lämna rekommendationer om hur EU-direktiv och EU-rättsakter genomförs i svensk rätt, för att säkerställa att reglerna inte blir hårdare i Sverige än vad EU-nivån absolut kräver. Kristdemokraterna vill göra detta råd permanent. En sådan konkret institutionell mekanism är helt avgörande för att motverka överimplementering och därigenom värna om svenska företags konkurrenskraft.

• MP Miljöpartiet

  Om det konstateras att så är fallet bör tydligare riktlinjer för hur EU-regler ska tolkas tas fram. På alla nivåer som tillämpning sker behöver vi se till att det finns information och hjälp att få, för såväl det offentliga som det privata.

• L Liberalerna

  Vi kommer att fortsätta rösta för förenklingspaket i Europaparlamentet som gör det enklare att driva företag och minskar regelkrånglet. Här hemma i Sverige behöver myndigheter få tydliga instruktioner om att inte kategoriskt övertillämpa EU-direktiv.

3. Hur viktigt är det att EU sluter fler frihandelsavtal?

• S Socialdemokraterna

  Som ett litet exportberoende land är det av stor vikt att EU sluter frihandelsavtal med handelspartners i omvärlden. Detta har blivit ännu viktigare i det osäkra och oroliga omvärldsläget där protektionistiska krafter växer, geopolitiska spänningar tilltar och den globala konkurrensen hårdnar. Sverige bör verka för att EU även driver på för andra typer av handelssamarbeten som kan genomföras snabbare, särskilt på tillväxtmarknader och inom strategiskt viktiga sektorer.

• SD Sverigedemokraterna

  Sverigedemokraterna är för internationell handel, både inom EU och med resten av världen. Sedan har synen på internationella handelsavtal förändrats de senaste åren, det är ett konstaterande. Sverigedemokraternas ståndpunkt är att EU ska försvara sina intressen, både vad gäller industrin och konsumenterna. Det kan alltså vara önskvärt att sluta frihandelsavtal, men det viktiga är att förhandla fram bra villkor.

• M Moderaterna

  Mycket viktigt! EU ska teckna fler frihandelsavtal för att stärka europeisk konkurrenskraft och öppna nya marknader för svenska företag. I en tid av ökad protektionism och osäkra handelsförbindelser globalt är frihandel ett av de bästa verktygen för att skapa tillväxt, jobb och lägre priser för konsumenter.

• V Vänsterpartiet

  USA:s förändrade handelspolitik har skapat stor osäkerhet på den globala marknaden. Instabilitet och tullar har skakat om handelsrelationerna och visar behovet av nya produktions- och handelsmönster som garanterar stabilitet i värdeförädlingskedjorna och efterfrågan. Vänsterpartiet ser därför positivt på nya handelsavtal som kan minska beroendet av USA, men varje avtal måste bedömas utifrån sina egna meriter. Sverige ska inte ingå avtal som förvärrar klimatkrisen eller bryter mot mänskliga rättigheter.

• C Centerpartiet

  Vi driver en offensiv frihandelsagenda: fler frihandelsavtal minskar Europas ensidiga beroenden och stärker demokratins ställning i världen. Avtalen ska också användas för att främja demokrati och klimatarbete. I en tid av ökad protektionism är det viktigare än någonsin att stå upp för fri och öppen handel.

• KD Kristdemokraterna

  Viktigt. Kristdemokraterna är ett frihandelsvänligt parti. Handel skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling, men också för fred och stabilitet. Genom att handla med andra ökar välståndet i världen och fattigdom kan utrotas. Handel är inte minst avgörande för ett litet och exportberoende land som Sverige. Ökad frihandel ska därför vara ett prioriterat mål för svensk utrikes- och utvecklingspolitik, inklusive inom ramen för EU. Handelshinder som tullar och exportsubventioner ska motverkas.

• MP Miljöpartiet

  Det viktigaste är att vi återupprättar den regelbaserade handeln. Med Trump tillbaka i Vita huset, ser vi svart på vitt hur farlig en aggressiv och protektionistisk handelspolitik kan vara. Det här påverkar inte bara marknader – det påverkar vanliga människors jobb, matpriser och trygghet i vardagen. Ett sätt att göra detta är att sluta fler och bättre handelsavtal som gör oss mindre beroende av enskilda marknader och därmed mindre sårbara. Vi behöver dock titta på och analysera varje frihandelsavtal för sig - de avtal vi ingår får inte förstöra förutsättningarna för miljö, mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning eller rättvisa, varken i andra delar av världen eller i EU.

• L Liberalerna

  Frihandel skapar tillväxt och framsteg, så det är oerhört viktigt att EU sluter fler frihandelsavtal. Just nu finns historiska möjligheter för EU att stå upp för frihandeln i världen och knyta fler delar av världen till sig då USA agerar direkt oansvarigt med sin protektionistiska handelspolitik och få länder litar av naturliga skäl på Kina som en pålitlig partner. Här har EU ett gyllene läge, både vad gäller vårt inflytande i världen men också för att få fart på tillväxten. Liberalerna har varit pådrivande att få i hamn frihandelsavtalen med Mercosur och Indien och vi kommer att fortsätta driva på för mer frihandel med likasinnade länder.

4. Hur tycker ni att Sverige och EU ska förhålla sig till Kina? Borde handeln vara helt öppen eller är det rimligt med begränsningar?

• S Socialdemokraterna

  Kina är en stor och viktig marknad för svenska och europeiska företag. Samtidigt behöver EU ha mekanismer som skyddar den inre marknaden från otillbörlig priskonkurrens och värnar strategiska industrier, tekniker och innovationer. Kritiska beroenden bör i största möjliga utsträckning hanteras genom diversifierade värdekedjor och fler fördjupade partnerskap, för att minimera de negativa effekterna för svensk handel.

• SD Sverigedemokraterna

  Sverige ska verka för en uppdaterad och skärpt Kina-politik i internationella organisationer såsom EU och Nato och bland annat verka för en ökad strategisk samverkan med demokratiska stater i Asien. Utifrån detta ser vi det som rimligt med olika begräsningar i handeln med Kina, bland annat rörande produkter med dubbla användningsområden och krigsmateriel.

• M Moderaterna

  Moderaterna tror på frihandel, men frihandel förutsätter att alla spelar efter samma regler. Om Kina subventionerar sin industri eller dumpar priser på ett sätt som snedvrider konkurrensen och slår ut europeiska jobb och företag är det rimligt att EU agerar med vissa riktade skyddsåtgärder, samtidigt som vi arbetar för att minska kritiska beroenden av Kina inom exempelvis råvaror och teknik.

• V Vänsterpartiet

  Kina är en enpartistat och diktatur där kränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter är omfattande. Civilsamhället marginaliseras och kritiska röster tystas, inte minst genom förtrycket av uigurer och andra minoriteter.

  Mänskliga rättigheter ska gå före ekonomiska intressen. EU handel med Kina måste ta hänsyn till klimatet, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och behovet av att säkra strategiskt viktig produktion och minska sårbarheten i värdekedjorna. Europeiska företag som investerar i Kina eller köper komponenter därifrån måste säkerställa att de inte bidrar till inskränkningar eller kränkningar av mänskliga rättigheter.

• C Centerpartiet

  Lösningen på handelsberoende av Kina är inte att EU ska bli självförsörjande på alla kritiska råmaterial, utan att importbehovet från Kina styrs om genom strategiska partnerskap med andra exporterande länder. Handelsberoende får aldrig bli ett verktyg för utpressning mot oss.

  Samtidigt ska EU vara berett att använda sanktioner och handelsrestriktioner när Kina agerar aggressivt eller använder ekonomiska beroenden som påtryckningsmedel. WTO behöver reformeras för att bryta dagens låsningar. I en tid av ökad protektionism är det viktigare än någonsin att stå upp för fri och regelbaserad handel – men på demokratiernas villkor.

• KD Kristdemokraterna

  Frihandel är eftersträvansvärt, men inte till priset av att försättas i en säkerhetspolitiskt sårbar beroendeställning. Sverige och EU:s strävan ska därför vara att identifiera pålitliga partners kombinerat med en ökad handelsdiversifiering. Mot bakgrund av Kinas alltmer aggressiva utrikes- och handelspolitik är det uppenbart att vi inte längre bör luta oss mot Beijing som primärt handelsnav. Istället bör vi sträva efter ett minskat beroende till förmån för ökad handeln till andra delar av världen. Mercosur-avtalet med Sydamerika och handelsavtalet EU-Indien är exempel på hur denna diversifiering kan gå till i praktiken.

• MP Miljöpartiet

  Det är rimligt med begränsningar i vissa fall, särskilt där vi kan se att Kina inte konkurrerar på lika eller schyssta villkor. EU behöver skärpa sitt handelspolitiska förhållningssätt till Kina och minska sitt beroende av kritiska resurser och känslig infrastruktur från Kina, och där kan tullar vara ett viktigt verktyg. Ett konkret exempel på en effektiv åtgärd är att utöka EU:s klimattullar så att europeisk industri får bättre förutsättningar att konkurrera med företag i länder som har bristande klimatlagstiftning.

• L Liberalerna

  Det är rimligt med begränsningar. Vi står bakom totalstopp för kinesiska aktörer i europeisk samhällskritisk infrastruktur, Huawei ska hållas borta från telenätet. Kina och kinesiska företag är inte vilken motpart som helst, den kinesiska enhetsfrontspolitiken innebär att det i stort sett är omöjligt att tala om ett fritt näringsliv i Kina. Det kinesiska kommunistpartiet använder ensidiga beroenden som ett påtryckningsmedel och utgör ett säkerhetshot. Vi vill stoppa diktaturers påverkan i Sverige. Regimer som Eritrea, Ryssland, Iran, men inte minst Kina använder föreningar, propaganda och hot för att övervaka, kontrollera och kräva pengar av människor som bor i vårt land. Om du flytt från en förtryckarregim ska du känna dig trygg i Sverige. Därför vill vi stärka lagen mot flyktingspionage, sätta stopp för främmande regimers tvångsinsamling av pengar och dra in alla bidrag till föreningar som är lojala med diktaturer.

5. Det har höjts röster inom EU för att utöka EU:s budget och även att ta ut skatter på EU-nivå, hur ställer ni er till det?

Redaktionens sammanfattning av svaren: Nej till egen beskattningsrätt på EU-nivå, Delvis öppning för beskattningsrätt på EU-nivå.

• S Socialdemokraterna Nej

  Vår ingång är att EU:s budget ska vara stram, Sveriges avgifter ska hållas nere och att skatter ska beslutas på nationell nivå. En budget som tydligt prioriterar åtgärder som stärker EU:s konkurrenskraft och tar sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand.

• SD Sverigedemokraterna Nej

  Det är vi helt emot. Förutom att det skulle öka skattetrycket så skulle det innebära ett steg mot en politisk federation.

• M Moderaterna Nej

  Det tycker Moderaterna är fel väg att gå.

• V Vänsterpartiet Nej

  Vänsterpartiet är emot att EU:s budget utökas och att EU får egen beskattningsrätt. Vi vill att så många beslut som möjligt ska fattas nära medborgarna och att Sverige ska kunna föra en självständig ekonomisk politik.

  Däremot behövs ett starkare samarbete inom EU för att bekämpa skatteflykt och skatteparadis. EU bör framför allt använda sitt samarbete till att se till att stora företag och förmögna individer betalar sin del av skatten, snarare än att bygga ut EU:s egen beskattningsrätt.

• C Centerpartiet Nej

  Vi är emot en utökad beskattningsrätt på EU-nivå. Det finns varken ett folkligt mandat eller ett ekonomiskt behov av att utöka EU:s beskattningsrätt på medlemsstaternas bekostnad. Gemensam EU-upplåning kan vara motiverat i riktigt exceptionella situationer – som stödet till Ukraina – men ska inte bli ett generellt finansieringsverktyg. EU ska inte finansiera det som naturligt hör hemma på nationell nivå, men samtidigt måste EU vara beredda att titta på innovativa sätt att möta de många stora och dyra utmaningar som unionen står inför i det nya geopolitiska läge vi befinner oss i.

• KD Kristdemokraterna Nej

  Detta motsätter vi oss bestämt. Att EU nästan uteslutande finansieras av medlemsavgifter tjänar som motvikt mot de ständiga kraven på ökade utgifter, och ländernas regeringar måste då försvara avgiften för sina medborgare. Med egen beskattningsmakt skulle EU växa mer än vad som är motiverat och unionen börja likna något den varken är eller ska vara, nämligen en federation. EU behöver istället prioritera sina medel hårdare och bättre. Vi vill se en smalare och vassare union med ökat fokus på trygghets-, miljö-, migrations- och handelsfrågor samt ett minskat ansvar inom bl a social- och arbetsmarknadsfrågor.

• MP Miljöpartiet Delvis

  Miljöpartiet vill inte att EU ges egen beskattningsrätt, däremot bör samordning ske gällande miniminivåer för till exempel den bolagsskatt och moms som tas ut av medlemsstaterna, för att undvika skatteplanering. EU står inför många stora och viktiga uppgifter när det rasar ett krig i vårt närområde och klimatförändringarna pågår framför våra ögon. Detta motiverar ökade intäkter som bör finansieras genom EUs egna intäkter från till exempel auktioneringen av utsläppsrätter eller fler gemensamma avgifter på miljöförstörande verksamhet.

• L Liberalerna Delvis

  Vi säger inte principiellt nej till skatter på EU-nivå, det finns redan idag. Däremot säger vi nej till europeisk bolagsskatt och nej till ny europeisk skatt på vitt snus. Vi tycker att det är en bra idé med koldioxidskatter på EU-nivå för att få ner utsläppen. Men med det sagt behöver alla skatteuttag vara motiverade av motsvarande förbättringar i livsvillkor för europeer eller EU:s ställning i världen. Därför anser vi att EU:s budget behöver förändras och stora omprioriteringar måste göras om budgeten ska öka ytterligare. EU:s budget ska fokusera helt på områden där vi behöver samarbeta tätt i Europa: säkerhet, forskning och utveckling, infrastruktur, migration och brottsbekämpning. jordbruksstödet bör minska kraftigt och pengarna omdirigeras till försvar, forskning och Ukraina. Det är där pengarna behövs som mest.

6. Många europeiska företag söker sig till USA eller Asien för att tillgången till kapital anses vara bättre där. Vad är ert förslag till lösning?

• S Socialdemokraterna

  Vi stödjer en starkare och mer samordnad europeisk kapitalmarknad – för att öka unionens konkurrenskraft och frigöra mer kapital som kan investeras i europeiska företag. Samtidigt är det av vikt att marknadsintegrationen balanseras med ett starkt konsumentskydd och tydliga regleringar av finansmarknaderna.

• SD Sverigedemokraterna

  Sverige har en stark aktiekultur, välfungerande investmentbolag och andra långsiktiga ägare. Det innebär att situationen är bättre i Sverige än i EU generellt. Det EU behöver göra generellt är att rensa upp i träsket av EU-regler. Tyvärr finns alltför många politiker som arbetar åt rakt motsatt håll.

• M Moderaterna

  Europa behöver en kapitalmarknad som kan ge de finansieringsmöjligheter som behövs för att företag ska vilja stanna och växa här. Alltför många européer har sina besparingar på sparkonton. Det är för få länder som har den tradition av kapitalmarknad som vi har utvecklat i Sverige under många decennier. Här kan Europa lära sig mer av Norden.

• V Vänsterpartiet

  Det behövs mer offentligt kapital och en aktiv industripolitik för att stärka europeiska företag och investeringar. Det kan inte lämnas till marknaden att ensam styra vilka investeringar som görs – särskilt inte när det gäller den gröna omställningen och strategiskt viktig produktion.

  Vänsterpartiet vill därför se stora offentliga investeringar och bättre möjligheter för staten att stödja och äga strategiskt viktiga verksamheter. EU ska ge medlemsländerna förutsättningar att investera i grön industri och infrastruktur. På så sätt kan vi bygga starkare europeiska värdekedjor, skapa jobb och minska beroendet av kapital från USA och Asien.

• C Centerpartiet

  Lösningen kräver åtgärder på flera plan: fullborda kapitalmarknadsunionen för att skapa en djupare och mer likvid europeisk kapitalmarknad, säkra tydliga och stabila villkor för privat riskkapital, och förbättra förutsättningarna för startups och scaleups – bland annat genom regulatoriska sandlådor. Minskad regelbörda och ökad förutsebarhet håller kapital i Europa. Företag investerar där de kan lita på spelreglerna.

• KD Kristdemokraterna

  Det är särskilt avgörande med ett mer konkurrenskraftigt företagsklimat i EU genom regelförenklingar, en fördjupad inre marknad och mer frihandel. Det bolagsrättsliga förslaget ”EU Inc/den 28:e regimen,” liksom de förslag inom ramen för EU:s spar- och investeringsunion om att framgent ge fler tillgång till motsvarande investeringssparkonton, är två exempel på åtgärder med potential att öka särskilt små och medelstora företags tillgång till kapital. Övriga Europa bör i grunden inspireras mer av Sverige och användningen av riskkapital, vilket också är i enlighet med Draghi-rapportens rekommendationer.

• MP Miljöpartiet

  Vi är positiva till ett närmare europeiskt samarbete som gör det lättare att investera över gränserna och för företag att få tillgång till kapital. EU:s Mario Draghi-rapport om EU:s konkurrenskraft pekar på Europas stora investeringsbehov. Sveriges djupa kapitalmarknad visar att ett brett sparande och en fungerande aktiemarknad kan vara en viktig del av lösningen. Men det handlar också om en god innovations- och forskningspolitik för att säkerställa framväxten av nya företag.

• L Liberalerna

  Sverige har visat hur man kan fördjupa kapitalmarknaderna med rätt politik. Genom att ha låga skatter på företagande och sparande, uppmuntra innovationer och knyta pensionssparande till börsen sticker Sverige ut som ett företagarvänligt land i Europa. Vi kommer att kämpa för att fler europeiska länder tar efter Sveriges framgångsrika liberala modell - men vi måste också riva alla hinder för handel inom EU och fördjupa unionen ytterligare så att europeiska bolag har tillgång till en av världens största marknader på riktigt.

7. Vilken anser ni är den viktigaste utrikespolitiska frågan inför den kommande mandatperioden?

• S Socialdemokraterna

  För att leva trygga och säkra behöver vi stärka både vår inre och yttre säkerhet. Vi måste bygga ett starkt samhälle och ett motståndskraftigt land. Vi måste rusta oss mot kriser och konflikter. För ett starkt Sverige krävs också starka allianser – i Norden, inom EU, Nato och FN. Fred, säkerhet, handel och ekonomisk utveckling förutsätter klara normer och regler. Utan normer och regler gäller den starkes rätt. Det är farligt. Vi ser nu hur denna regelbaserade världsordning är mer utmanad än på länge. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara en stark internationell röst för fred och folkrätt samtidigt som vi behöver fortsätta stärka vårt totalförsvar.

• SD Sverigedemokraterna

  Det finns just nu många utrikespolitiska problem, inte minst ett storskaligt krig i Ukraina. Ska man lyfta fram en enskild prioritering i denna kontext så är det relationen med våra samarbetspartners i övriga Norden. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet.

• M Moderaterna

  Att fortsätta stödja Ukraina. Stödet till Ukraina är en moralisk plikt och en investering i Europas säkerhet, självständighet och framtid.

• V Vänsterpartiet

  Att försvara och stärka folkrätten. Utan folkrätten byggs en ordning där fred byggs genom styrka. Det ger i praktiken stormakterna global kontroll. Att folkrätten respekteras är inte bara en förutsättning för fred i världen, utan också för handel och goda relationer mellan länder.

• C Centerpartiet

  Rysslands krig mot Ukraina och den nya europeiska säkerhetsordningen. Ukraina måste vinna – för sin och vår säkerhet. Sverige ska öka och långsiktigt säkra stödet till Ukraina. Nato-medlemskapet ska fördjupas och EU ska ta en starkare och mer handlingskraftig roll i världen när internationell rätt är under hård press. Det geopolitiska läget sätter ramen för i stort sett all annan politik under den kommande mandatperioden.

• KD Kristdemokraterna

  Utgången av kriget i Ukraina är och kommer att fortsätta att vara vår tids stora utrikes- och säkerhetspolitiska ödesfråga. Det handlar såväl om Ukrainas rätt till frihet och självbestämmande som om principerna som ska vägleda morgondagens värld. Ett nytt prejudikat där militära medel i praktiken tillåts användas för att nå politiska mål riskerar att bli förödande, och mindre stater är härvid särskilt utsatta. Det ligger således i Sveriges nationella intresse att motverka en världsordning där den starkes rätt går före internationell lag och rätt.

• MP Miljöpartiet

  I en värld där klimatkrisen förvärrar redan existerande kriser och orättvisor krävs en utrikespolitik som tydligt förenar en ambitiös klimatpolitik med ökad social och ekonomisk utveckling genom rättvis handel och ett starkt internationellt bistånd. Vi måste öka de globala ansträngningarna för att nå målen i Parisavtalet, stå upp för det internationella samarbetet och försvara och stärka den regelbaserade världsordningen baserad på folkrätten.

• L Liberalerna

  Massivt stöd till Ukraina. Ukraina kämpar för hela Europas frihet och måste vinna kriget mot Putin. Sverige och EU ska fortsätta trappa upp sitt bistånd till Ukraina med vapen och ekonomiskt stöd ända till den siste ryske soldaten har lämnat. Vi vill se en expressplan som gör att Ukraina steg för steg kan bli fullvärdig EU-medlem och en del av den europeiska demokratiska familjen. Sverige ska även verka för att Ukraina välkomnas in i Nato så snart förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.