EU:s utrikespolitik ska bli både tuffare och snabbare. Frågan är bara vem som ska bestämma. Den infekterade striden skapar gnissel i Bryssel.

Riksdagsvalet den 13 september avgör vilka partier som får representera Sverige i EU och andra internationella sammanhang. Därför kan deras utrikespolitik få stor betydelse. Men hur ser prioriteringarna egentligen ut? TN har ställt samtliga partier mot väggen i en rad heta frågor.

Hamnarbetarförbundet varslar Sveriges Hamnar om en riksomfattande blockad av stridsmateriel på väg till och från Israels hamnar. Blockaden strider mot fredsplikten. ”Vi är lika bekymrade som alla andra över situationen i Mellanöstern, men hamnföretagen varken kan eller ska påverka Sveriges utrikespolitik”, säger Marcus Dahlsten, vd för Sveriges Hamnar, i ett uttalande.

Det spelar roll för näringslivet vem som blir nästa utrikesminister, skriver Frida Wallnor på Di:s ledarsida.

Alexander Stubb blir Finlands president.

Intresset för EU, inte minst i medierna, hettar bara till när det har blivit inrikespolitik. Det skriver Janerik Larsson i en krönika.

Bort med vetorätten i utrikespolitik och skattefrågor, manar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett linjetal i EU-parlamentet.

Riksdagen har nu antagit de kontroversiella lagändringarna om utlandsspioneri.

Storbritannien håller på att omorientera sig vad gäller relationen till Kina. Det skriver The Guardian som gör en jämförelse mellan det gamla och det nya brittiska politiska ledarskapet.

En historisk dag för dansk utrikespolitik. Det säger utrikesminister Jeppe Kofod (S) om tisdagens omröstning i Folketinget som gav ett enhälligt ja för att Sverige och Finland ska få gå med i Nato.