ELKRISEN
Så många elintensiva företag nobbar Sverige: ”Tråkigt”
6 av 10 elintensiva företag tvekar att investera i Sverige, visar en ny undersökning från Fortum. Nu varnar näringslivet för att växande osäkerhet kring elmarknaden, reglerna och politiken håller tillbaka investeringar. ”Det är för många faktorer utanför företagens kontroll”, säger Nils Hannertz, näringspolitisk talesperson för IKEM, till TN.
I Fortums nyligen presenterade elektrifieringsbarometer uppger 6 av 10 representanter för energiintensiva företag att man inte ser Sverige som ett attraktivt land att investera i.
Detta trots att Sverige på papperet har starka förutsättningar för energiintensiv industri. Fortums vd Peter Strannegård pekar på en kombination som få andra länder kan matcha – låga elpriser, i princip fossilfri elproduktion och hög leveranssäkerhet.
– Detta var något jag reagerade på eftersom Sverige har ett elsystem i världsklass, både prismässigt, miljömässigt och när det gäller leveranssäkerhet.
Energiintensiv industri tvekar inför investeringar i Sverige.
Fortum pekar på ökad osäkerhet i elsystemet.
Låga elpriser väger inte upp större risker.
Industrin efterfrågar långsiktigt förutsägbara elkostnader.
Tillstånd, regler och politik skapar oro.
Svårigheter att bygga ny elproduktion kan bromsa elektrifieringen.
Samtidigt har förutsättningarna ändrats de senaste åren. Elpriserna är visserligen ofta låga, men volatiliteten har ökat. Förra året lanserades också den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden som i kombination med att balansen i elsystemet nu avräknas var 15-minut – vilket har ökat riskerna för stora balanskostnader för företagen.
– Det har blivit ett antal reformer som har gjort det krångligt och osäkert. Vi kanske har gjort det lite för teknokratiskt och överkomplicerat, menar Peter Strannegård.
Han betonar samtidigt att reformerna har rationella syften. Den flödesbaserade modellen ska exempelvis göra det möjligt att få ut mer effekt ur befintliga kraftledningar. Problemet är den samlade effekten för kunden.
– Vi måste reversera den här trenden så att det blir stabilare, enklare att förstå och tryggare för kunden, och därmed mindre riskabelt så att de vågar göra sina stora framtidssatsningar, säger han.
”Industrin behöver förutsägbara totalkostnader för el över lång tid.”
Nils Hannertz, näringspolitisk talesperson för IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, pekar dock på att trots grundförutsättningarna har riskerna ökat.
– Vi känner igen oss i slutsatsen om osäkerhet att investera i landet. Det är tråkigt. Vi vet att industrin behöver förutsägbara totalkostnader för el över lång tid för sina investeringsbeslut.
Han påpekar att väldigt stora investeringar blir beroende av faktorer som ligger utanför företagens kontroll.
– Där är Sverige och Europa svårt att förutse då det är så många olika delar som är under politisk översyn samtidigt. Tillståndstider, kanske nya elprisområden, elnätsregleringar, klimatpolitiken, eventuella stöd till olika kraftslag och så vidare. Listan kan göras lång. Sammantaget upplevs Sverige därför osäkert och då blir det mindre attraktivt att investera här, konstaterar Nils Hannertz.
”Risken är ju att det blir en ond cirkel. Det är svårt att bygga ny produktion och då väntar företagen så klart med sina investeringar.”
Fortums barometer visar också att elektrifieringen står och stampar. Det framtida behovet av el som för bara några år sedan var gigantiskt har krympt avsevärt – men samtidigt visar Svenska kraftnäts och SKGS prognoser på en rejäl efterfrågeökning de kommande 10 åren.
Ett problem är att det är mycket svårt att bygga ut ny elproduktion idag. Peter Strannegård lyfter fram det kommunala vetot som sätter stopp för 90 procent av alla vindkraftsprojekt. Många avslag kommer också långt in i processen.
– Vi kan ha lagt tusentals timmar på ett vindkraftsprojekt när vi får nej. Om nio av tio projekt stoppas måste kostnaderna bäras av de få som går vidare. Det är inte hållbart och gör det väldigt svårt att bygga ny vindkraft i Sverige.
Det betyder också att elpriserna riskerar att stiga snabbt om till exempel stora datacenter etablerar sig de kommande åren.
– Är det så att stora kunder misstror vårt systems förmåga att skala upp och att det därmed blir en brist, frågar sig Peter Strannegård.
– Risken är ju att det blir en ond cirkel. Det är svårt att bygga ny produktion och då väntar företagen så klart med sina investeringar.