VALET 2026

Företagaren: Så kan vi få en miljon till investeringar – ”Skulle skapa fler jobb”

Sänkt arbetsgivaravgift, bättre transporter och yrkesförberedande utbildningar. Det är några av de handfasta reformer som kan ge landsbygdsföretag mer ”pang för pengarna”, enligt företagaren Johnny Nilsson. ”Det här är åtgärder som slår direkt”, säger han till TN.

– Jag är en pragmatisk person som vill se resultat, förklarar Johnny Nilsson, som driver Stora Mossen Production AB (SMP AB), en mekanisk verkstad utanför Valdemarsvik.

Han är en av de över 1 000 svenska företagare som undertecknat Tillväxtuppropet, som uppmanar nästa statsminister att göra det enklare och mer lönsamt att starta, driva och bygga företag samt investera i Sverige.

Sänkta arbetsgivaravgifter

Ett konkret exempel på effektfulla reformer är sänkt arbetsgivaravgift, menar han.

– Om arbetsgivaravgiften skulle sänkas från 31,42 till 21,42 procent skulle vi spara nästan en miljon om året. De pengarna skulle jag kunna investera i nya maskiner, vilket i sin tur skulle kunna öka försäljningen och skapa fler jobb. Det här är åtgärder som slår direkt, säger han.

”Vi kan inte bara leva på hur det kommer att bli. Vi ska ju överleva här och nu”

Utöver långsiktiga visioner behövs också långsiktiga lösningar, fortsätter Johnny Nilsson.

– Vi kan såklart prata om investeringar och stimulanser för ny teknik som kanske blir verklighet om 10–20 år. Men vi kan inte bara leva på hur det kommer att bli. Vi ska ju överleva här och nu, säger han.

Krävs breda överenskommelser

Som tillverkningsföretag arbetar SMP AB med kapitalintensiva anläggningstillgångar, industrimaskiner och produktionsutrustning, som behöver skrivas av på minst sju till tio år. Därför behövs lösningar som sträcker sig över både partigränser och mandatperioder.

– Vi måste jobba med tre, fyra, kanske fem horisonter samtidigt och inte stirra oss blinda på en. Därför är det viktigt med breda överenskommelser, så att man inte river upp allt efter fyra år och börjar om, säger han.

Det är med långsiktighet som Sverige har byggts, och med samma utgångspunkt behöver också framtidens tillväxt byggas, menar han.

– Den tillväxt som Sverige har haft, framför allt efter andra världskriget, är ju en framgångssaga. Tillväxt är en förutsättning för vår välfärd, säger han.

Transport avgörande

Att driva företag på landsbygden har också sina utmaningar. För SMP AB, vars produkter till stor del går vidare på export genom andra företag, är transportinfrastrukturen avgörande. Här har villkoren förändrats över tid.

– För 15 år sedan kunde jag ringa Kalle på bilspeditionen och säga: ”Du, jag har en pall jag vill ha med i dag.” ”Ja, bra”, sa han. ”Jag kommer efter lunch.” Nu har vi lyckats få till turdagar med de stora speditörerna, och det fungerar ganska bra. Men det är för att vi ligger förhållandevis nära tätorten. Kommer man lite längre ut blir det svårare. Det skapar en konkurrensnackdel för företag på landsbygden, säger han.

Vill vi ha en levande landsbygd behövs riktade stöd som främjar de lokala företagens tillväxt.

– Jag hade gärna sett en differentierad arbetsgivaravgift, utformad efter kommunens storlek, och transportstöd som gör det lättare för mindre företag att skicka paket varje dag, säger han.

Haltande digital infrastruktur

En annan utmaning är eftersläpningen i den digitala infrastrukturen. Det blev särskilt tydligt under pandemin, när behovet av digitala möten ökade.

– Då märktes det tydligt att det laggade och krånglade mycket för oss. Nu ser vi att man gräver upp marken för att installera fiber, något som många andra har haft i 10–15 år. I dag kör vi på mobilt bredband och visst, det fungerar. Men för framtiden är det väldigt angeläget att fibern blir klar. Det är en jätteviktig infrastruktur, säger Johnny Nilsson.

”För de medarbetare som saknar körkort måste vi lösa transporterna lokalt genom någon form av samordning.”

En levande landsbygd förutsätter att människor kan bo, leva och verka där. Det finns därför också behov av lokala politiska åtgärder som gör det lättare att ta sig till jobbet.

– Den kollektivtrafik vi har här är anropsstyrd, men den går bara mellan ungefär nio och fjorton och det matchar inte våra arbetstider. Någon åker moped, någon cyklar och så vidare. För de medarbetare som saknar körkort måste vi lösa transporterna lokalt genom någon form av samordning. Frågan är om man skulle kunna utöka den anropsstyrda busstrafiken, eller låta människor åka från tätorten ut med skolskjutsarna, säger han.

Behövs mer yrkesnära kompetens

Johnny Nilsson beskriver själv SMP AB som ett litet ”privat Samhall”, där man sysselsätter medarbetare och praktikanter med särskilda behov i samarbete med Arbetsförmedlingen och privata matchningstjänster. Eftersom kompetensfrågan ständigt är aktuell ser han också ett behov av fler yrkesförberedande utbildningar.

– Vi kan inte förvänta oss att det finns färdig kompetens, utan måste hela tiden ha ett kontinuerligt samarbete med skolan, Arbetsförmedlingen och utbildningsföretagen. Jag tror att det vore jättebra om man kunde komma vidare med lärlingsutbildningar,som det varit tal om. Alla utbildningar kanske inte behöver vara högskoleförberedande.