KOMPETENSKRISEN

Politikerna: Brist på yrkeskompetens hindrar tillväxten

Ideologiska skillnader till trots – när det kommer till yrkesutbildning är politikerna ovanligt överens: För få väljer att utbilda sig till bristyrken. ”De som går yrkesutbildningar är vinnare i den nya ekonomin”, säger Oliver Rosengren (M) till TN och får medhåll från Ardalan Shekarabi (S) och Martina Johansson (C).

Bristen på yrkesutbildad arbetskraft är ett av Sveriges största tillväxthinder. Det budskapet återkom gång på gång när TN träffade riksdagsledamöterna Ardalan Shekarabi (S), Martina Johansson (C) och Oliver Rosengren (M), som alla tre sitter i arbetsmarknadsutskottet, i samband med Yrkes-SM.

Trots att de skiljer sig åt ideologiskt är politikerna överens om en sak: Sverige behöver få fler att välja yrkesutbildningar – och utbildningarna måste bättre matcha arbetsmarknadens behov.

– Det är en av de stora frågorna för svensk arbetsmarknad och en jätteviktig komponent för att få ner arbetslösheten, säger Ardalan Shekarabi.

Han pekar på att både ungdomar och vuxna behöver lockas till yrkesutbildningar för att minska arbetslösheten och lösa företagens kompetensbrist.

– Det spelar ingen roll vilken bransch man besöker. Det första arbetsgivare lyfter är att de behöver få tag i rätt kompetens för att kunna växa och för att vår tillväxt ska öka.

Att utbildningssystemet inte matchar arbetsmarknadens behov är en kritik som näringslivet har framfört under många år. Problemet har bestått oavsett om det har varit alliansregering, rödgrön regering eller Tidöregering.

Behövs ett nytt sätt att arbeta

Ardalan Shekarabi menar att det behövs ett helt nytt sätt att arbeta.

– Vi måste acceptera att det vi har gjort hittills inte funkar och tänka i helt nya banor kring arbetsmarknadspolitiken och få den mer näringslivsstyrd. Vi behöver bygga upp partnerskap med näringslivet och riva murarna mellan det offentliga och det privata, säger han och fortsätter:

– Vi vill att arbetsgivare ska få större inflytande över de utbildningar som erbjuds av Arbetsförmedlingen och på så sätt få en bättre matchning.

Även Centerpartiets Martina Johansson lyfter fram behovet av att branscherna får större påverkan över utbildningsutbudet.

– Det är inte jag som politiker som ska bestämma vilka utbildningar vi ska ha. Det måste vara branscherna som går samman och säger vilken typ av utbildningar de vill ha, säger hon.

Samtidigt menar samtliga tre politiker att problemet inte bara handlar om utbildningsplatser utan också om attityder. Martina Johansson konstaterar att yrkesutbildningar under lång tid har hamnat i skuggan av akademiska studier.

Tror du att det finns fördomar om yrkesutbildningar?

– Det finns jättemycket fördomar. Dessutom finns det en rädsla som vi har byggt upp genom att i många år prata om vikten av högre utbildning, så att många tror att man måste gå en akademisk väg redan på gymnasiet. De tror att det inte går att kombinera yrkesutbildning med akademisk utbildning, säger hon.

Vill se en mer positiv syn

Hon efterlyser en mer positiv syn på hantverksyrken och större förståelse för hur viktiga de är för att samhället ska fungera.

– Utan elektriker fungerar det inte. Utan undersköterskor har vi ingen vård och omsorg.

Martina Johansson tror också att fler praktiska inslag tidigt i skolan kan göra skillnad. Hon lyfter fram den prao hon själv gjorde på högstadiet som var avgörande för vilket yrke hon sedan kom att välja.

– Jag gjorde en vecka inom barnomsorgen, en vecka i äldreomsorgen, en vecka i handeln och en i industrin. Jag hade nog aldrig hittat till undersköterska om jag inte hade fått göra de där veckorna, säger hon.

Centerpartiet vill dessutom göra det lättare för elever att komma in på yrkesprogram även om de inte har fullständiga betyg i alla ämnen.

– Det måste finnas någon annan form av intagning, så att vi inte kastar bort elever, för det finns ju så otroligt mycket kompetens, säger Martina Johansson.

För många väljer teoretiska utbildningar

Moderaternas Oliver Rosengren menar att Sverige har ”överakademiserats” och att för många unga väljer breda teoretiska utbildningar som inte leder till arbete.

– De som går yrkesutbildningar är vinnare i den nya ekonomin, säger han.

Han anser att både studie- och yrkesvägledningen och synen på praktiska yrken behöver förändras.

– Vi har inte haft en tillräckligt tydlig och offensiv studie- och yrkesvägledning. Vi har till och med lagstiftning i Sverige som hindrar studie- och yrkesvägledare från att ge offensiv och aktiv vägledning.

– De som går yrkesutbildningar, mer spetsiga utbildningar, får jobb direkt, medan de som går samhällsutbildningar har ofta en tuffare situation, säger Oliver Rosengren.

Moderaterna vill fortsätta bygga ut yrkesprogrammen och införa tvååriga yrkesskoleprogram för elever som går klart gymnasiet. Partiet vill också genomföra vad Oliver Rosengren kallar ”en storsatsning på yrkesutbildning”.

– Vi vill slå ihop arbetsmarknadsutbildningen hos Arbetsförmedlingen, Yrkesvux hos kommunerna och nationell yrkesutbildning hos Myndigheten för yrkeshögskola till en kraftfull yrkesutbildning för vuxna, säger han.

Men han öppnar även för mer långtgående reformer.

– Skulle jag få bestämma skulle man kanske lägga ner samhällsprogrammet och låta fler välja natur och liknande, säger han.

Trots olika lösningar återkommer alla tre till samma grundläggande slutsats: Sveriges framtida tillväxt är beroende av att fler utbildar sig för praktiska yrken.

– Yrkeskompetens är helt avgörande för Sverige, säger Ardalan Shekarabi.

– Utan hantverkare stannar landet, säger Martina Johansson.

Och Oliver Rosengren sammanfattar det som att:

– Vi vill utbilda människor till jobb. Då är yrkesutbildning det absolut viktigaste vi kan göra.