DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

SKR: Direkt oansvarigt att korta arbetstiden – ”Kostar över 50 miljarder”

En arbetstidsförkortning på tre timmar i veckan skulle motsvara en förlust av 130 miljoner timmar i den offentliga sektorn och ett behov av 80 000 nya medarbetare. Konsekvensen blir längre vårdköer och färre operationer, konstaterar Jeanette Hedberg på SKR. ”Vi ser inte hur det här ska vara möjligt att genomföra”, säger hon till TN.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, är landets största arbetsgivarorganisation och företräder alla kommuner och regioner. De tecknar centrala kollektivavtal för nästan 1,2 miljoner arbetare. SKR:s förhandlingsdelegation har tillsatt en extern utredning som ska utreda konsekvenserna av en generell arbetstidsförkortning inom den offentliga sektorn.

– Det behövs en mer djupgående analys i frågan. Det är självklart så att om man förkortar arbetstiden så får det konsekvenser. Frågeställningen i utredningen blir då om det finns något sätt att kompensera förlusten av alla dessa timmar? Är konsekvenserna hanterbara? Om man inte har hela den bilden är det direkt oansvarigt att genomföra detta nu, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, till TN.

”Om man kortar arbetstiden måste de timmarna ersättas på något sätt. Flera av våra verksamheter är redan nu hårt ansträngda.”

Hon menar vidare att en generell arbetstidsförkortning skulle få stor påverkan på samhällsekonomin.

– En arbetstidsförkortning på tre timmar skulle innebära en förlust av 130 miljoner timmar i den offentliga sektorn, att man skulle behöva rekrytera 80 000 personer och att det skulle kosta över 50 miljarder kronor. Det påverkar i förlängningen medborgarna genom bland annat längre vårdköer och färre operationer, säger Jeanette Hedberg.

Största problemet är kompetensförsörjning

Men den största utmaningen är rekryteringsbehovet. Bara inom vården kommer ytterligare 50 000 tjänster att behövas fram till 2030 för att klara uppdraget. En arbetstidsförkortning skulle i praktiken öka rekryteringsbehovet ytterligare.

– Om man kortar arbetstiden måste de timmarna ersättas på något sätt. Flera av våra verksamheter är redan nu hårt ansträngda och har stora svårigheter att bemanna, till exempel äldreomsorgen där vi också har stora pensionsavgångar. Vi ser inte hur det här ska vara möjligt att genomföra, säger Jeanette Hedberg.

SKR rekommenderar därför alla kommuner och regioner att avvakta med nya lokala initiativ med arbetstidsförkortning.

– Vi har inte sagt att man ska stoppa pågående försök, men vi rekommenderar att man avvaktar med att införa nya arbetstidsförkortningar just nu. Skälet är att frågan sannolikt kommer att hanteras i centrala avtalsförhandlingar framöver. Centrala förändringar får också konsekvenser för lokala avtal, säger Jeanette Hedberg.

”En arbetstidsförkortning skulle få långtgående konsekvenser för välfärden.”

I den pågående utredningen kommer också hänsyn tas till de arbetstidsförkortningar som redan finns. Sedan 40-timmarsveckan infördes 1973 har alla 650 kollektivavtal på svensk arbetsmarknad någon form av arbetstidsförkortning som längre semester, klämdagar och 37-timmarsveckor. Det finns också verksamheter som redan har kortare arbetstid genom lokala överenskommelser.

– Det är ingen enkel fråga, för om vi skruvar i det centrala avtalet så påverkar vi ju de lokala avtal som finns, säger Jeanette Hedberg.

Vad är SKR:s hållning i frågan om arbetstidsförkortning i dag?

– Vår hållning är att en arbetstidsförkortning skulle få långtgående konsekvenser för välfärden. Men vi behöver en full bild av konsekvenserna och om de på något sätt går att kompensera.

Utredningen om arbetstidsförkortning ska vara klar i november.