VALET 2026

Så löser Koenigsegg kompetenskrisen: ”Ett väldigt lyckat system”

Höga och instabila elpriser, eftersatt infrastruktur och stora svårigheter med kompetensförsörjningen. Företag i södra Sverige är redo att växa, men möts av en vägg av hinder. ”Företagare vet att vi är motorn i samhället. Det vi måste göra är att se till att hela Sveriges befolkning förstår det”, säger Halldora von Koenigsegg.

En ansträngd energiförsörjning, höga kostnader samt tidskrävande regelkrångel och byråkrati – det saknas knappast utmaningar för företag som är inställda på att växa. Mätningar visar att åtta av tio svenska företag vill växa men möter tillväxthinder och situationen är likartad över hela landet.

När de skånska företagen listar sina värsta tillväxthinder är det dock kompetensförsörjningen som hamnar i topp. Det är helt enkelt svårt, för att inte säga omöjligt, att få tag på personal inom en rad olika branscher.

– Mitt i en brinnande lågkonjunktur med hög arbetslöshet och stort utanförskap uppger vartannat företag i Skåne att de inte kan växa för att de inte hittar personal. Låt mig tala klarspråk. Matchningen på den svenska arbetsmarknaden fungerar uruselt, sa Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, på Tillväxtdagen i Malmö.

Årligt tillväxtmål

Svenskt Näringsliv har tagit initiativ till ett tillväxtmål om en årlig tillväxt på 2,5 procent till år 2035, och en del av den tillväxten föreslås komma just från satsningar på kompetensförsörjning, till exempel genom fler yrkesutbildningar.

En välkommen satsning, menade de företag som var på plats i Malmö.

Mats Wicksell, affärsområdeschef på Saab Kockums, underströk vikten för företag att kunna vara långsiktiga i sina leveranser. Företaget har enligt Mats Wicksell inga problem med att locka till sig ingenjörer, men inom andra yrkeskategorier är situationen betydligt tuffare.

– Vi har mycket produktion i Sverige och då pratar vi industrijobb. Det är plåtslagare, svetsare, mekaniker och så vidare. Kategorier som kanske inte har varit satsningsområden under alla år. Nu när vår produktion ökar så pass mycket så är det ett område som verkligen är en trång sektor för oss, sa han.

För att öka möjligheterna att hitta personal med rätt kompetens samarbetar Saab Kockums med både lokala gymnasieskolor och vuxenutbildning.

Viktigt med tidig start

Även SSI Schäfer är på olika sätt involverade i utbildningsväsendet, berättade vd:n Malin Schäfer. Hon skulle dock vilja se fler initiativ för att öka intresset för natur- och teknikämnen redan i den tidiga skolåldern.

– Vi ser att det är lite för sent att rikta sig mot högstadium eller universitet, utan vi behöver gå längre ner i åldrarna. Det finns en del initiativ i en del kommuner men jag skulle vilja se mycket mer av det. Jag har själv mindre barn och jag vet att vi har försökt introducera det på ett tidigt stadium för då har de det med sig resten av livet, sa hon.

Företagen som deltog i den aktuella panelen ser också stora problem med södra Sveriges elförsörjning och infrastruktur.

– Jag ser ju att trafiken fullständigt har exploderat men det är fortfarande inte fler spår och vägarna är inte bredare, sa Mellby Gårds grundare Rune Andersson, som har bott i samma område i 30 år.

Samverkar med högre utbildning

Rune Andersson framhöll också att regler och direktiv från EU fortsätter att tynga bolagen trots löften om motsatsen.

Problemen med kompetensförsörjningen gick som en röd tråd genom Tillväxtdagen i Malmö och fortsatte även i nästa företagspanel, där Johan Mörnstam, vd på E.ON, Halldora von Koenigsegg, operativ chef på Koenigsegg, och Mia Rönnmar, rektor vid Malmö universitet, stod för diskussionen.

– Jag tycker inte att utbildningen vid universiteten är för akademiserad. Jag tänker att vi har ett utbildningslandskap där universitet och högskolor fyller en funktion och annan eftergymnasial utbildning eller lärlingsutbildning fyller en annan funktion. Så vi kompletterar varandra, sa Mia Rönnmar.

Alla universitet har dock till uppgift att samverka med näringslivet och med andra aktörer som offentlig sektor och civilsamhälle, framhöll hon.

– Och den samverkan ska vara integrerad i vår utbildning och vår forskning. Den är helt avgörande för att den utbildning vi ger ska vara samhällsrelevant.

”Det är många som faktiskt vill ha ett yrke direkt efter gymnasiet eller till och med tidigare än så och lära sig ett yrke och bli bra på det.”

Halldora von Koenigsegg betonade att synen på vilka jobb som finns behöver förändras.

– Jag tror att vi måste lyfta statusen för att jobba inom industri, sa hon, och slog ett slag för att många lärlingsutbildningar medför stora möjligheter.

– Jag kan tycka att vi i dag kanske har en lite förlegad syn. De flesta gymnasiala utbildningar i dag ger full behörighet att läsa vidare om man skulle vilja det. Sen är det inte så att alla vill det. Det är många som faktiskt vill ha ett yrke direkt efter gymnasiet eller till och med tidigare än så och lära sig ett yrke och bli bra på det. Det bör vi också stimulera och säkerställa att de faktiskt kommer i arbete och att företag faktiskt också väljer den vägen.

Eftersom Koenigsegg har haft svårt att hitta personer med den typen av teknisk kompetens som företaget har behov av har en lösning blivit att själv lära upp personal i närområdet.

– Det har varit en väldigt framgångsrik väg att ha experter som lär yngre medarbetare och vi får forma dem in till någonting och vi får se dem växa hos oss. Sen ibland flyger de i väg i världen en liten sväng men ofta kommer de tillbaka. Det här är ett väldigt lyckosamt system, men det borde stimuleras med andra typer av åtgärder så att vi kan få folk i arbete.

Inspiration från Tyskland

Johan Mörnstam på E.ON höll med. Företaget har i dag 3 500 anställda i Sverige och jobbar med ungefär lika många entreprenörer.

– I grund och botten är detta en tillväxtbransch. Vi behöver oerhört mycket mer medarbetare och vi har jobbat med just lärlingsplatser, sa han och tillade att företaget har inspirerats av Tyskland där det är en etablerad karriärväg att börja som lärling.

– Vi ser det som en investering så vi är ju med och finansierar lärlingsplatser hos våra entreprenörer och på det sättet skapar vi en försörjningskedja när det gäller kompetens.

Johan Mörnstam underströk vikten av att börja tidigt och få fler att välja antingen praktiska eller teoretiska teknikutbildningar.

”Den här missmatchen mellan efterfrågan och tillgång är någonting som vi måste göra någonting åt.”

För att dra sitt strå till stacken har E.ON bland annat engagerat sig i ett så kallat el-kollo där barn i åldern åtta till tolv år får lära sig om el, teknik och programmering.

– Vi har ungefär 200 000 ungdomar som står i ett utanförskap. Det är en enorm potential. Den här missmatchen mellan efterfrågan och tillgång är någonting som vi måste göra någonting åt.

Tillväxtdagen i Malmö kom också till stor del att präglas av närheten till Danmark och möjligheterna som kommer med att ligga nära kontinenten. Öresundsbrons vd Linus Eriksson och Hans Wallmark, Sveriges ambassadör i Danmark, var rörande överens om att Sverige måste göra mer på infrastruktursidan för att stärka samarbetet med kontinenten, inte minst när förbindelsen mellan Danmark och Tyskland står klar om ett par år. På flera punkter kan Sverige lära av Danmark för att öka tillväxten, menade de.

Hans Wallmark lyfte fram att danska politiker är bra på att göra blocköverskridande överenskommelser, vilket innebär att näringslivet kan lita på att beslut gäller över tid.

Högre tempo på danska sidan

Danskarna är också duktiga på att hålla ett högt tempo, menade Linus Eriksson.

– Man tar beslut, man agerar och så får man lösa eventuella problem efter hand. I Sverige gör vi en utredning, och sen gör regionen en egen utredning, och sen gör kommunen en utredning och så börjar vi om igen. Det där tar tid, sa han.

Men utöver det långsammare tempot och de andra utpekade tillväxthindren så finns det en ännu viktigare fråga för att få fart på tillväxten, framhöll Halldora von Koenigsegg.

– Företagare vet att vi är motorn i samhället. Det vi måste göra är att se till att hela Sveriges befolkning förstår det. Så att vi får lov att lyfta näringslivsfrågor, göra Sverige ännu bättre som ett företagarland så att vi kan få till vår tillväxt. Om svenska folket tycker att det är en prioriterad fråga så kommer våra politiker våga ta upp den och prata mer om den, sa hon, och avslutade:

– Vill man ta ansvar för Sverige så är det här en jätteviktig fråga och det måste hela Sveriges befolkning vilja göra.