FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Aktivitetskrav riskerar bli meningslöst - ”Svårt att träffa rätt”

Aktivitetskrav införs för alla som får försörjningsstöd. Men en ny rapport visar att det kan bli ännu en omgång ”pysselsättning”, samtidigt som konkurrensen snedvrids om kommuner gör jobb som företagen kan göra. ”Det är en balansgång”, säger rapportförfattaren Edward Hamilton till TN.

Den första juli kommer ett aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd införas, enligt regeringens planer. Reformen ska omfatta vuxna med försörjningsstöd och som kan delta i aktiviteter, och som inte redan arbetar heltid, studerar, har sjukersättning eller är föräldralediga. I en ny rapport från Kompetensföretagen pekas ett antal risker ut.

– Vi har ett utanförskap i Sverige och reformen är i grunden rätt och riktig. Det är bra att aktivera personer som uppbär försörjningsstöd, men det är också viktigt att det riktas rätt så att det blir en bra reform. Om personen kommer vidare ut i arbete bidrar det till vår kompetensförsörjning, säger rapportförfattaren Edward Hamilton till TN.

”För att minska risken för snedvridning behöver man släppa in det lokala näringslivet och fristående aktörer.”

Han pekar på att det är viktigt att lära av historien. Två tidigare insatser, Fas 3 och Extratjänster, har kritiserats för att vara "pysselsättning" och att ge inlåsningseffekter. I en uppmärksammad granskning som SVT gjorde intervjuades till exempel en Fas 3-deltagare som fick måla om samma stol om och om igen.

– I båda insatserna fanns problem med frågor som undanträngningseffekter, inlåsning och konkurrenssnedvridning. Det är en balansgång: Reformen ska inte ligga för nära riktiga jobb, för då finns risken att man konkurrerar ut lokal företagsamhet. Så blev det till exempel när Malmö stad tog in subventionerade extratjänster för att sköta parkförvaltningen, vilket konkurrerade ut deras entreprenörer.

– Samtidigt är den andra risken att det blir meningslöst. De historiska exemplen visar att det är svårt att träffa rätt, säger Edward Hamilton.

Viktigt att Konkurrensverket följer upp

Därför är det viktigt att aktivitetskravets insatser följs upp av Konkurrensverket, menar både han och Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert på Kompetensföretagen.

– Den här åtgärden är ju till för att individen ska rustas för att klara ett arbete i framtiden och måste utgå från individens behov. Men det finns en risk att kommunerna ser till egna behov av kompetens inom bristyrken, till exempel hemtjänst och städning. Därför behövs uppföljning och granskning, säger Jessica Forss Katz till TN.

Risken är också att de kommunala verksamheterna sväller, menar hon.

– Det finns redan i dag kommuner som bedriver verksamheter utanför den kommunala kärnverksamheter, som till exempel restauranger och kaféer. För att minska risken för snedvridning behöver man släppa in det lokala näringslivet och fristående aktörer. Då har också kommunerna mycket enklare att anpassa verksamheten efter hur behovet ser ut.

Regeringen öppnar i sin lagrådsremiss redan upp för den möjligheten.

– Men det vore också bra om lagstiftarna säger det rakt ut, att vi vill att fristående aktörer ska vara en del i den här reformen, säger Edward Hamilton.

Handledarstöd behövs

En annan viktig punkt för att aktivitetskravet ska fungera är handledarstöd, enligt rapporten. LO avstyrkte remissen om aktivitetskrav eftersom förutsättningarna att erbjuda handledning i dag inte finns i kommunala förvaltningar.

– Handledarstöd användes i Fas 3 och Extratjänsterna och var något som fungerade, men det har inte alls nämnts i förarbetet för den här reformen. Handledarstödet behövs både för att säkerställa bra arbetsmiljö och fördelning av resurser, men också för att få upp volymer, säger Edward Hamilton.

”Nu är det jätteviktigt att skapa insatser som blir likvärdiga mellan olika aktörer och som kan mätas på ett liknande sätt.”

Enligt Jessica Forss Katz är det viktigt att mäta insatserna över tid – och att göra det på rätt sätt. Annars kan man inte veta vad som faktiskt fungerar.

– Arbetsmarknadspolitiken har alltid kantats av svårigheter med utvärderingar och liknande jämförelsetal. Nu är det jätteviktigt att skapa insatser som blir likvärdiga mellan olika aktörer och som kan mätas på ett liknande sätt. Då kan de också utvärderas.

För de här målgruppen är det viktigt med kontinuerliga mätningar, betonar hon.

– Det här är en grupp som står långt från arbetsmarknaden och då är det svårt att enbart mäta på hur många som kommer i sysselsättning. Man behöver ha mer kontinuerliga mått på vilka framsteg deltagarna gör. Här är återigen fristående aktörer viktiga, där många redan har vana av liknande mätningar, säger Jessica Forss Katz.