AI OCH AUTOMATISERING

Vart tredje företag använder AI – därför dröjer jobbrevolutionen

AI spåddes förändra arbetsmarknaden i grunden. Men trots den explosionsartade utvecklingen har effekten på jobben hittills varit oväntat liten, visar forskning. Nu kommer varningar för vad som kan hända om AI införs på fel sätt.

Införandet av generativ artificiell intelligens har gått i rekordfart sedan genombrottet 2022. På bara några år har tekniken etablerat sig i stora delar av det svenska näringslivet, inte minst i tjänstesektorn.

Vart tredje företag i Sverige använder nu AI och i de mest exponerade branscherna är det nästan alla. I större företag är användningen ännu mer utbredd – nära tre av fyra har infört tekniken. Sverige ligger därmed klart över EU-snittet. Det är bara Danmark och Finland som ligger högre.

”Tekniken har potential men att det kommer att ta längre tid än man först trodde innan vi kan använda den på bästa sätt.”

På sikt bedöms AI kunna automatisera en betydande del av arbetsuppgifterna i tjänstesektorn men en ny rapport från Almega visar att effekterna på sysselsättningen hittills är begränsade.

Flera av forskningsstudierna som rapporten hänvisar till visar att det är en sak vad AI kan göra i experimentsituationer och en annan sak vad den kan göra när den tas in i en befintlig struktur på en verklig arbetsplats.

Patrick Joyce som har skrivit rapporten blev överraskad av att produktivitet och jobb inte har påverkats mer med tanke på hur mycket bättre och snabbare generativ AI har blivit på kort tid.

– En slutsats är att tekniken har potential men att det kommer att ta längre tid än man först trodde innan vi kan använda den på bästa sätt. Vi har inte riktigt klurat ut hur det ska gå till, säger han till TN.

Tre effekter

Rapporten beskriver att AI väcker både oro och förväntan. I USA uppger över hälften av de anställda att de är oroliga för AI:s påverkan på deras jobb. I Sverige är bilden mer dämpad: endast en av sju tror att AI kommer att minska antalet jobb, även om betydligt fler räknar med att arbetsuppgifterna förändras.

Tre huvudsakliga effekter av hur AI påverkar arbetsmarknaden lyfts fram i rapporten: tekniken kan ersätta vissa arbetsuppgifter, höja produktiviteten och skapa nya jobb.

Den positiva vägen framåt är att AI bidrar till att höja produktiviteten så att även antalet jobb ökar, men det är inte helt givet, påpekar Patrick Joyce.

– I vissa yrken tar AI bort jobb, och i andra yrken utvecklar det jobbet. I första hand kommer det att förändra jobb. Det innebär att vi måste lära oss att använda AI-verktygen, men också bli bättre på det som AI inte kan göra – utveckla våra analytiska förmågor, till exempel, säger han.

Kan ge fler jobb

AI som ett komplement kan göra det möjligt att arbeta snabbare och mer effektivt, och utföra mer avancerade arbetsuppgifter än tidigare. Och ökad produktiviteten kan leda till lägre kostnader, lägre priser och i förlängningen ökad efterfrågan – vilket i sin tur kan skapa fler jobb.

”När mer av administrationen kan läggas över på AI innebär det att många i högre grad kan återvända till kärnan i sitt jobb.”

Almega betonar i sin rapport vikten av en kompetenshöjning av arbetskraften inom AI, och föreslår ett upplägg där staten och arbetsgivarna delar på kostnaderna för att utbilda anställda så att jobben AI-säkras.

– Det är den åtgärd vi vill se. Men det ska vara en ordentlig medfinansiering som prövas så att den används till de insatser som behövs och gör nytta, säger Patrick Joyce.

Samtidigt behövs kanske ingen särskild kompetensutveckling i vissa yrken, konstaterar han.

– När mer av administrationen kan läggas över på AI innebär det att många i högre grad kan återvända till kärnan i sitt jobb. Till exempel kan läkare och annan vårdpersonal få mer tid att göra det som de redan utbildade för, och göra betydligt större nytta.

Almega föreslår även ett stärkt omställningsstöd, med fokus på de kompetenser som efterfrågas på en AI-driven arbetsmarknad, och att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga permanentas.

– På sikt vill vi ha en allmän sänkning av arbetsgivaren för alla men i och med att många företag drar ner på sina nyrekryteringar just nu ser det ut som att unga är de som riskerar att drabbas först.

Politiskt ansvar

Hur AI påverkar arbetsmarknaden framöver beror inte bara på den tekniska utvecklingen utan också på ekonomiska incitament och politiska beslut. Rapporten lyfter särskilt fram relationen mellan kostnaden för arbetskraft och kostnaden för att använda AI. Om det blir billigare att ersätta människor med teknik kan automatiseringen gå snabbare.

Vad händer om vi inte får till införandet av AI på ett bra sätt?

– En dålig AI-automatisering skulle kunna leda till att många jobb tas över av tekniken och går förlorade om det blir för många jobb som bara ersätts av AI och för få jobb som kompletteras och utvecklas, säger Patrick Joyce.

Det sämsta vore om Sverige drabbades av samma sak som hänt inom i flera europeiska länder där industrin robotiserat i hög grad och arbetsstyrkan har krympt ihop, menar han.

– Automatiseringen av jobb blev väldigt snabb och brutal. Många arbetarmän förlorade sina jobb och fick lägre avlönade jobb i servicenäringen i stället, något som till stor del har lagt grunden för det politiska missnöje vi har sett på senare år i Europa.

”För att AI ska bli positivt för arbetsmarknaden krävs bred kompetensutveckling.”

Samma sak skulle kunna hända i Sverige för vissa tjänstemannajobb om AI-tekniken främst används för att ersätta jobb och kompetens inte tas tillvara, enligt Patrick Joyce.

– Risken är att de som jobbar inom exempelvis IT och olika avancerade tekniska tjänster ersätts av tekniken och inte kan få ett jobb där de får använda sin yrkeskompetens. De kanske tvingas ta ett annat, sämre betalt och mindre kvalificerat jobb, eller i värsta fall blir de arbetslösa, säger han.

Stärkt stöd till första jobbet

Malin Gardberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, tror att den viktigaste frågan framåt är hur jobben förändras och vem som hänger med i den förändringen, och även hon betonar vikten av kompetensutveckling.

– För att AI ska bli positivt för arbetsmarknaden krävs bred kompetensutveckling, både i att använda AI och i mer mänskliga förmågor, samt att företag anpassar arbetssätt och organisation för att faktiskt realisera produktivitetsvinster, säger hon till TN.

Hon efterlyser också ett särskilt fokus på inträdet till arbetsmarknaden:

–Vi ser indikationer på att ingångsjobb kan påverkas först, vilket gör att unga riskerar att få svårare att etablera sig. Här kunde det vara motiverat med till exempel stärkt stöd till första jobbet, eller ekonomiska incitament som gör det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa unga.

Unga påverkas mest

Internationellt syns ett mönster av att unga påverkas mest av AI-utvecklingen. Studier från USA och Storbritannien visar att nyrekryteringen till ingångsjobb har minskat i yrken som är högt exponerade mot AI, samtidigt som efterfrågan på mer erfarna medarbetare ökar. En förklaring är att AI gör det möjligt för erfarna att arbeta mer effektivt, vilket minskar behovet av junior arbetskraft.

I Norden är däremot effekterna hittills mer begränsade. Studier från Danmark och Finland visar små eller inga tydliga effekter på sysselsättning och löner. I Sverige finns dock tecken på en liknande utveckling som i USA, om än svagare. Sysselsättningen bland unga i AI-exponerade yrken har minskat något, medan den ökat för äldre.