KOMPETENSKRISEN

Så driver AI-boomen rekordjakt på hantverkare – men miljardinvesteringarna hotas

Miljardinvesteringar i datacenter driver ett kraftigt ökat behov av hantverkare och installatörer – och tusentals anställs. ”Det skapas följdeffekter i näringslivet. Folk flyttar hit”, säger Klara Wirdby, etableringschef på Gävle kommun. Samtidigt varnar branschen för att kompetensbristen riskerar att bromsa hela utbyggnaden.

Datacenter har på kort tid utvecklats till en central del av den digitala ekonomin. De utgör infrastrukturen bakom molntjänster, AI-system och stora delar av näringslivets digitalisering.

Enligt Svenska kraftnät utgör datacenter i dag en betydande del av den nya efterfrågan på el.

– Det handlar om ungefär 5 000–6 000 megawatt datacenter just nu i vår kö de närmsta åren, sa Daniel Gustafsson, avdelningschef på Svenska kraftnät, i TN nyligen.

Datacenter driver ny efterfrågan på byggkompetens

Bakom miljardinvesteringarna döljer sig även ett massivt behov av olika hantverkare och byggentreprenörer.

En avgörande förklaring till det stora behovet är att datacenter är ovanligt installationsintensiva.

Utöver själva byggnaderna krävs omfattande system för elförsörjning, kylning och drift. Det gör att en stor del av arbetsinsatsen ligger i att installera och integrera teknisk infrastruktur.

Det är i uppförandet av anläggningarna som efterfrågan på arbetskraft är som störst.

Själva byggandet av datacenter skiljer sig i grunden inte från andra större byggprojekt. Det handlar om klassiska moment som markarbeten, grundläggning och att resa byggnaden, konstaterar Stefan Cartling, regionchef på konsultjätten AFRY, med ansvar för östra delen av Sverige.

Många anläggningar påminner om stora logistikcenter, med prefabricerade element och stålstomme som standardlösning. Det innebär en bred efterfrågan på traditionella byggyrken – från markarbetare och betongarbetare till smeder och snickare, berättar han.

– Det är i grunden som vilket bygge som helst, säger Stefan Cartling, till TN.

”Skapar sysselsättning och tillväxt”

Investeringarna är omfattande och påverkar både lokala ekonomier och nationell tillväxt. Det handlar om att hänga med i AI-racet och digitaliseringen. Många stora bolag har ramavtal och etablerade relationer med internationella entreprenörer.

År 2024 presenterade Microsoft sin hittills största investering i Sverige: 33,7 miljarder kronor över två år för att stärka sin moln- och AI-infrastruktur.

Etableringen omfattar också stora markområden. I Gävle har Microsoft förvärvat 66 hektar i Ersbo och ytterligare cirka 200 hektar i Stackbo utanför Valbo. I Sandviken har mark köpts i Tunaområdet.

– Det är sysselsättning och tillväxt framför allt som är uppsidan för kommunen. Microsofts etablering hos oss är en gigant i jämförelse med de flesta andra projekt, säger Klara Wirdby, etableringschef på Gävle kommun.

Utbyggnaden sker i stor skala. Under byggfasen arbetar omkring 4 000 personer på de olika sajterna i regionen. Här har Microsoft anlitat irländska Collen Construction och Winthrop som huvudentreprenörer.

Storskaliga etableringar ger lokala tillväxteffekter

– Vi har tre sajter med fem byggnader på varje. Det är en jätteetablering och då ger det sysselsättningseffekter i ganska stor skala, säger Klara Wirdby.

Det innebär att efterfrågan på arbetskraft kan sträcka sig över många år, men också variera kraftigt över tid.

– Som mest hade vi omkring 2 200 personer på plats per dag i byggfasen.

Att entreprenören är irländsk betyder inte att lokal svensk arbetskraft utesluts.

– Ungefär 30 procent av arbetskraften i byggfasen är svensk, säger Klara Wirdby.

– Det är inte bara själva etableringen. Det skapas följdeffekter i näringslivet. Folk flyttar hit. Nya verksamheter växer fram, fortsätter hon.

Ann Wingård, vd på SweDCI (Swedish Datacenter Industry Association), konstaterar att det finns en naturlig förklaring till att många projektörer för datacenter från början var utländska.

– När utbyggnaden av stora datacenter började komma igång i Sverige för 10-15 år sedan tog de stora datacenteroperatörerna med sig sina leverantörer som kunde deras färdiga koncept, säger hon.

Men efter hand som utvecklingen har tagit fart har de här stora projekten genererat "ringar på vattnet-effekter", där inte bara svenska projektörer har hoppat på tåget utan även gett avtryck på hela samhällen, menar Ann Wingård.

– Utvecklingen i Gävle och Sandviken är ett exempel. Där har den irländska projektören med tiden dels tagit in svenska entreprenörer av olika slag, dels har den stora tillväxten av människor och jobb lyft andra företag och verksamheter och gett en skjuts till hela regionen, säger hon.

EcoDataCenter har haft omkring 500 personer sysselsatta i uppförandet av ett datacenter i Kvarnsveden i Borlänge. Bygget sker på samma plats där pappersbruket en gång var verksamt och här försöker man främst ta in lokal arbetskraft.

– De har tänkt hållbarhet i alla led och försöker i så stor utsträckning som möjligt använda sig av lokala företag, säger Eva Thor, bransch- och föreningsansvarig på Byggföretagen Dalarna.

Bland de mest efterfrågade återfinns elektriker, VVS-montörer, snickare, betongarbetare och stålbyggnadsarbetare. Därutöver tillkommer funktioner kopplade till bygglogistik, säkerhet och projektledning, menar Stefan Cartling.

– Det är väldigt mycket el kopplat till datacenter. Elektriker är en stor yrkesgrupp, både inom hög- och lågspänning.

Utöver elinstallationer krävs omfattande arbete inom VVS och ventilation. Rörsystem ska dras, ventilationslösningar installeras och avancerade kylsystem byggas upp.

– I vissa fall kyls datacenter enbart med luft, vilket innebär stora mängder fläktar som ska installeras, säger Stefan Cartling.

Varning för kompetensbrist

Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installationsföretagen, varnar dock för att kompetensbristen kan bli en avgörande flaskhals när utbyggnaden tar fart.

– Vi har underutbildat elektriker och VVS-montörer i 20 år. Det är den stora flaskhalsen, säger han.

Bristen på dessa nyckelkompetenser riskerar enligt Andreas Åström att bromsa takten i datacenterinvesteringarna, där avancerade el- och VVS-installationer är centrala.

– Därför är jag inte förvånad att de här bolagen tar in utländsk arbetskraft.

Och det slutar inte där – även den pågående elektrifieringen är i fara.

– Vi står inför enorma investeringar de kommande tio åren. Bara elnäten kräver omkring 1 000 miljarder kronor – och det går inte utan elektriker. Det går heller inte att energieffektivisera utan VVS-montörer, säger Anders Åström.

Byggfasen skapar flest jobb – men under begränsad tid

När anläggningarna väl tas i drift förändras arbetskraftsbehovet. Datacenter är i hög grad automatiserade och kräver färre anställda i den dagliga verksamheten.

Här varierar siffrorna mellan 200 och 1000 anställda i drift.

– Microsoft har över 300 på sina lönelistor inom driften idag, men totalt arbetar drygt 500 inom driften inräknad säkerhet och andra kringtjänster, säger Klara Wirdby.

Men hon bedömer att antalet anställda i drift kommer att stiga,

– Snart är hälften av de planerade hallarna är i full drift men vi bedömer att det kommer vara cirka 1 000 personer sysselsatta när alla 15 hallar är i drift.