DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Larmet: Så mycket dyrare blir barnfamiljens mat om arbetstiden kortas – ”Tondövt”

Förkortad arbetstid kan göra svensk mat över fem procent dyrare – och kosta en barnfamilj mer än 6 000 kronor om året. Det visar en ny analys från Gröna arbetsgivare. "Löntagare är de som ytterst kommer att påverkas", säger chefsekonomen Petter Danielsson till TN.

I debatten om förkortad arbetstid menar förespråkarna att arbetstagaren får bibehållen lön, mer fritid och mindre arbete medan motståndarna varnar för det totala produktionsbortfallet i näringslivet. Men enligt Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare, finns en tredje aspekt som ofta ignoreras: att konsumenterna kommer att bära en stor del av de samhällsekonomiska kostnaderna.

– Löntagare, som är konsumenter på fritiden, är de som ytterst kommer att påverkas, säger han till TN.

Om vi arbetar mindre så kommer vi också att producera mindre, och om produktionskostnaderna stiger så kommer också konsumentpriserna stiga. Då alla branscher i livsmedelskedjan, från lantbruket till livsmedelsindustrin, redan brottas med tunna marginaler (i genomsnitt 2,8 procent) finns det inget utrymme att absorbera kostnaderna, förklarar han.

– Då kommer prisökningarna i slutändan att hamna på matkvittona, säger Petter Danielsson.

6 000 kronor dyrare

Enligt en ny analys från Gröna arbetsgivare riskerar en 35-timmarsvecka med bibehållen lön att höja butikspriserna för svenskproducerad mat med 5,1–5,5 procent. För en vanlig barnfamilj med två barn innebär det en fördyring på över 6 000 kronor per år om de handlar svenskt.

– Man pratar om att arbetstagaren får bibehållen lön, men om konsumtionsutrymmet minskar kommer man inte att se en bibehållen reallön, säger Petter Danielsson.

Han varnar samtidigt för ytterligare prishöjningar i framtiden.

– På sikt kommer även kapitalkostnaden att stiga i takt med att livsmedelsproducenterna sliter ut maskiner och lokaler. Då kommer de att behöva återinvestera i nytt kapital i ett läge där arbetskostnaderna är högre, säger han.

”Vi såg liknande effekter i industrin efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 som blev startskottet för en global kostnadsinflation”

Han får medhåll av Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, som tillsammans med Petter Danielsson har lyft frågan på Di Debatt.

– När det sker relativt snabba prisökningar i branschen måste det föras vidare till nästa led. Vi såg liknande effekter i industrin efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 som blev startskottet för en global kostnadsinflation och i slutändan ledde till 20 procent högre priser i årstakt, säger Carl Eckerdal.

Finns inga gratis frukostar

Även om arbetstidsförkortning med bibehållen lön låter attraktivt på pappret, är det viktigt att komma ihåg att det inte finns några gratis frukostar, fortsätter han.

– Reformen presenteras som en ren vinst för löntagarna. Men om de ser på helheten och samtidigt förstår att kostnaden till stor del får bäras av dem själva, så kanske de inte ställer sig bakom det här ”drömscenariot”, som det målas ut politiskt och från fackens sida.

Arbetstidsförkortningens effekter på matpriser skulle också ta ut effekterna av den sänkta matmomsen, som motsvarar en prissänkning på 5,4 procent. En reform som har kostat skattebetalarna 37 miljarder kronor, enligt Petter Danielsson.

– Om man nu ser det som politiskt prioriterat att göra maten billigare går det inte ihop med att samtidigt införa reformer som gör livsmedelsproduktionen dyrare, säger han.

Motverkar beredskapsarbetet

Reformen skulle också leda till att svenska livsmedelsproducenter tappar ytterligare ett par procentenheters marknadsandel, vilket motarbetar Sveriges höjda beredskap.

– Om svenska matpriser ökar jämfört med utländska kommer efterfrågan ytterligare att förskjutas till importerad mat. Vi har ju redan en situation där nästan hälften av de livsmedel som konsumeras i Sverige idag är importerade. Det sker dessutom i ett läge där det råder politisk konsensus om att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning som en del av vår beredskap, säger Petter Danielsson.

”Det är tondövt att i ljuset av den oroliga värld vi lever i gå fram med ett förslag som slår mot den svenska konkurrenskraften.”

Carl Eckerdal anser också att förslaget kommer vid en illa vald tidpunkt.

– Det är tondövt att i ljuset av den oroliga värld vi lever i gå fram med ett förslag som slår mot den svenska konkurrenskraften. Det gäller i synnerhet den svenska livsmedelsproduktionen som redan tillhör Europas bottenliga när det handlar om försörjningsförmåga och som är helt avgörande för våra möjligheter att överleva i en krigssituation, säger han.