AI OCH AUTOMATISERING

AI hotar unga akademiker – så ska skolorna komma ikapp

Juniora ­tjänster försvinner när AI höjer ribban in på arbetsmarknaden. Nu tvingas universitet och arbetsgivare att tänka om för att säkra framtida jobb. ”Kontinuerlig kompetensutveckling blir nu ännu viktigare”, säger Moa Tivell på AI Sweden till TN.

Artificiell intelligens beskrivs som nästa stora teknikskifte, men ännu syns inga dramatiska effekter på den totala sysselsättningen i Sverige. Däremot pekas AI ut som en orsak till att det har blivit svårare för unga och nyutexaminerade att få sitt första jobb.

Sedan tre år tillbaka har arbetslösheten ökat mer bland personer med eftergymnasial utbildning än i någon annan utbildningsgrupp. Snabbast går ökningen bland dem mellan 23 och 29 år, enligt Konjunkturinstitutet. Bland unga arbetslösa akademiker märks särskilt nyutexaminerade inom juridik, ekonomi och teknik – områden där AI snabbt har förändrat arbetsuppgifterna.

Nu pågår en omställning på lärosäten, arbetsplatser och i näringslivet kring hur framtidens kompetens ska se ut.

Fortsatt en stark efterfrågan på jurister

Juridiska fakulteten på Uppsala universitet genomför ett omfattande arbete med att analysera AI:s påverkan på juristyrket och se över utbildningen.

– Utvecklingen väcker frågor om hur skrået ska förhålla sig till AI. Vi har kommit fram till att rätt väg är att fokusera på det unikt mänskliga – omdöme, etik och metodförståelse, säger Joel Samuelsson, prodekan vid Juridiska fakulteten till TN.

För jurister handlar förändringen framför allt om arbetsuppgifter som länge har fungerat som första steg in i yrket. Dokumentgranskning vid företagsförvärv, avtalssammanställningar och genomgång av stora mängder rättsligt material – uppgifter som tidigare ofta utfördes av juniora medarbetare – kan nu hanteras snabbare av seniora jurister med AI-stöd.

– Det driver efterfrågan på mer erfarenhet vilket gör att det uppstår ett moment 22. För att bli kvalificerad krävs erfarenhet – men om instegsjobben försvinner blir vägen dit längre.

Trots detta ser Uppsala universitet ännu inga tydliga tecken på att juriststudenterna har fått svårt att få arbete.

– Vi har inte märkt av något stort tryck eller några larmsignaler från folk ute på arbetsmarknaden.

Enligt Joel Samuelsson finns det fortsatt en stark efterfrågan på jurister, särskilt från attraktiva utbildningar som den i Uppsala.

Men på längre sikt kan utvecklingen förändra dimensioneringen av utbildningarna.

– Kanske har Sverige totalt sett inte har utrymme för lika många juriststudenter som tidigare.

”AI har inget omdöme, kan inte värdera och kan naturligtvis inte ta ansvar.”

Joel Samuelsson understryker samtidigt att AI har tydliga begränsningar. Tekniken kan sortera information, hitta mönster och formulera svar – men den kan inte bära ansvar.

– AI har inget omdöme, kan inte värdera och kan naturligtvis inte ta ansvar.

”Fokus på det humanistiska”

För Joel Samuelsson handlar utvecklingen ytterst inte bara om jobb och effektivitet, utan också om synen på kunskap.

– Det är vanligt att man tar miste på hur tekniken fungerar. AI har ju inte några högre kognitiva förmågor. Där behövs människan.

Därför menar han att juridik inte kan reduceras till informationshantering.

– Juridik handlar inte om att producera säkra resultat. Det handlar om att ta etiskt ansvar för en norm, en text. Det gör att människan fortsatt behövs, men i en något annan roll.

”Vi kan heller inte utbilda på specifik teknik eller specifika verktyg, för den kunskapen blir snabbt gammal.”

Nu stärker utbildningen därför sådant som AI har svårare att ersätta: kritiskt tänkande, argumentation, självständig analys och förmågan att väga intressen mot varandra.

– Vi behöver fokusera ännu hårdare på grundläggande metodförståelse, färdighetsträning och juridisk bildning. Det humanistiska och unikt mänskliga, snarare än att bara på tekniken.

Studenterna måste få möta AI som verktyg och och lära sig att förstå hur systemen fungerar – men utan att låta tekniken ta över, betonar Joel Samuelsson.

– Den typiska studenten är bekant med AI i vardagen, men det ska inte dominera undervisningen. Vi kan heller inte utbilda på specifik teknik eller specifika verktyg, för den kunskapen blir snabbt gammal.

”Inte glasklart”

Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, går just nu igenom svensk och internationell forskning om generativ AI och jobben i Sverige.

En svensk studie tyder på att sysselsättningen bland unga nyutexaminerade mellan 22 och 25 år har minskat de senaste tre åren inom jobb som kan utföras av AI. Samtidigt är sysselsättningen bland äldre och mer erfarna oförändrad inom samma områden.

Men internationellt är bilden splittrad.

– Så det här är inte glasklart. Effekterna har nog inte riktigt kommit hit än. Det kanske inte är så konstigt att förändringen märks tydligast i USA där AI-användningen är högre och arbetsmarknaden är mer flexibel och oreglerad, säger Patrick Joyce.

”AI-utvecklingen har fått effekter även här, men det är inte särskilt tydligt.”

I USA kan företag snabbare ställa om personalstyrkan. I Europa går förändringen långsammare.

– I resten av Europa, inklusive i Norden, tar det längre tid att få genomslag av ny teknik och se tydliga effekter. Den svenska studien pekar på att AI-utvecklingen har fått effekter även här, men det är inte särskilt tydligt. Det går troligen i den riktningen men det vet vi inte än.

När Patrick Joyce förra året intervjuade Almegaföretag inom bland annat arkitektur, teknikkonsulting, vård och media såg han heller ingen vilja att ersätta personal.

– Alla ville använda AI för att höja kvaliteten i jobbet och för att höja produktiviteten och kunna utföra mer jobb framöver. De planerade inte att använda tekniken till att minska antalet anställda, säger Patrick Joyce.

”AI har inte stängt dörren för unga – men höjt tröskeln.”

Rekryteringsplattformen Ledigajobb.se ser i sin databas att antalet jobb för juniorer har minskat från över 2 000 annonser per månad till omkring 600–700 på bara två år.

Marcus Tennby, grundare och rekryteringsspecialist, menar att en del beror på konjunkturläget. Men en annan del handlar också om att många arbetsgivare ser en risk med att anställa juniora personer när en erfaren person med hjälp av AI enkelt kan lösa de traditionellt juniora arbetsuppgifterna.

– En mer erfaren person blir helt enkelt ett säkrare val. AI inte stängt dörren för unga – men höjt tröskeln, säger han.

Skapar fler men annorlunda jobb

På längre sikt är Marcus Tennby dock optimistisk.

– Jag är inte särskilt orolig. Teknikutvecklingen kommer så småningom att skapa fler jobb, men de kommer att se annorlunda ut. Vi kan inte veta säkert vilka yrken som finns om tre eller fem år och därför är det viktigt att ungas utbildningar ger kompetens som håller över tid.

För individen gäller det att visa drivkraft och förmåga att skapa värde.

– Många unga är väldigt kreativa idag. Ju mer driven och nyfiken man är desto större är chansen att få komma på en arbetsintervju, säger Marcus Tennby.

Kontinuerlig kompetensutveckling ännu viktigare

Även AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad artificiell intelligens, följer utvecklingen nära. Tillsammans med fackförbund, arbetsgivarorganisationer och omställningsaktörer har organisationen startat Arbetsmarknadens AI-råd.

Bedömningen är att nästan två tredjedelar av jobben i Sverige är exponerade för AI, vilket innebär att tekniken kan utföra delar av arbetsuppgifterna. Sju procent av dem uppskattas kunna ersättas helt, sett till vad AI kan göra idag.

– Generativ AI kan bidra till högre produktivitet, innovation och tillväxt, men kräver också att vi blir riktigt bra på att använda tekniken. Kontinuerlig kompetensutveckling blir nu ännu viktigare, säger Moa Tivell, policyutvecklare på AI Sweden, till TN.

AI Sweden ser också att mer erfarna medarbetare kan stärkas medan bilden ser annorlunda ut för unga.

– Det handlar inte bara om att de behöver bli duktiga på AI-lösningar utan också om att kunna nyttja dem klokt. Och då måste man vara riktigt duktig på sakfrågorna.

Framtidens juniora medarbetare väntas behöva både ämneskunskap och AI-förståelse, enligt Moa Tivell.

– Du måste bli en effektiv och kunnig användare. Samtidigt ökar efterfrågan på problemlösning och den mänskliga förmågan till kommunikation, sakkunskap och professionellt omdöme. Det blir ett växande samspel mellan AI och människa helt enkelt, säger hon.