DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
Toppekonomen: Så förstördes den norska ekonomin – ”Världens mest självgoda land”
Den norska oljerikedomen har inte enbart varit en välsignelse, menar den norske ekonomen Martin Bech Holte. Nu pekar han på Sveriges 90-talskris som en viktig lärdom för Norge. ”Jag tror att allt fler norrmän blivit mer ödmjuka inför hur läget egentligen är”, säger han till TN.
Den ryska programmeraren Boris Grishenko har precis hackat sig in hos USA:s regering och stulit kontrollen över GoldenEye-vapnet när han firar sin framgång genom att flera gånger skrika ut” I am invincible”.
– Så har ju norrmännen varit tidigare, säger den norska nationalekonomen Martin Bech Holte, som menar att öppningsscenen i James Bond-filmen GoldenEye från 1995 får tankarna att vandra till hur självgoda norrmännen är.
”Norge är – eller i alla fall har varit – världens mest självgoda land”.
Och bilden av norrmännen i Sverige är på många sätt att de blivit den rikare kusinen bara för att de hade tur att hitta olja på 1960-talet. Då och då möts svenskar och unga norrmän på svenska barer där de inte sällan skanderar en ramsa som går ”Vi kan köpa hela Sverige om vi vill”.
– Norge är – eller i alla fall har varit – världens mest självgoda land. I flera undersökningar svarar en majoritet av norrmännen att även om vårt folk inte är perfekt, så är vår kultur överlägsen andra länders. Och det återspeglar en sorts brist på ödmjukhet som är riskabel.
Men nu är det dags för en reality check. I boken Landet som blev för rikt som i Norge blev den mest sålda boken 2025 – och som nu släpps på svenska – ger han sin syn på hur Norges oljerikedom påverkar arbetsmoralen och innovationen.
– Norge är ett experiment och jag kände att det var dags att stanna upp lite och se på utvecklingen. Även om vi ändras lite varje dag så är det svårt att skapa förståelse för hur det går med vårt experiment om man inte lyfter blicken.
– Vi har haft en väldigt låg inkomsttillväxt de senaste 10–15 åren, den norska kronan blir allt svagare och det är dyrare att resa utomlands. Jag tror att allt fler norrmän blivit mer ödmjuka inför hur läget egentligen är.
I boken delar han upp Norges ekonomiska utveckling i Dag 1 (1991–2013) och Dag 2 (från 2013). Konceptet är inspirerat av Amazon-grundaren Jeff Bezos vars filosofi delades upp i just Dag 1, en period som präglas av ständig innovation och tillväxt, och Dag 2 som domineras av stagnation och irrelevans.
– Norge var ju västvärldens mest centralstyrda ekonomi fram till 1980, men till slut insåg man att det inte funkade så då började Norge ett stort reformarbete i slutet av 1970-talet.
– Det var ett reformarbete som blev väldigt lyckat för man gjorde en del väldigt intelligenta saker, som exempelvis avreglerade elmarknaden, tog bort subventioner och förenklade skattesystem.
Detta ledde till slut till att Norge 2013 var i absolut världsklass. Fastlandet, utan gas-och oljeintäkter hade blivit rikare än USA, berättar Martin Bech Holte.
– Detta beror bland annat på att vi var duktiga på digitalisering och fick en stark finansmarknad.
Men det är också 2013 som utvecklingen vänder, menar Martin Bech Holte.
– 2013 är inte något magiskt år, men det är ett intressant år. Det var en period där oljefonden verkligen hade börjat bli stor och där oljepengarna började dominera den ekonomiska politiken.
– Och även om det var en borgerlig regering så gick alla pengar till att öka offentliga utgifter utan att öka kvaliteten på tjänsterna. Det är svårt att hålla igen när trycket från väljarna blir så stort.
Oljefynden som förändrade allt
Efter att ha sökt i flera år utan framgång upptäcktes stora mängder olja i Ekofisk-området i Nordsjön dagarna före julafton 1969. Fyndet skulle förändra Norges ekonomi drastiskt och på bara några år byggdes oljeindustrin i regionen ut kraftigt.
1990 öppnades officiellt den statliga oljefonden med syftet att förvalta inkomsterna långsiktigt, och de första pengarna sattes in 1996. Med drygt 20 000 miljarder svenska kronor i förvaltade tillgångar är den norska oljefonden idag en av världens största.
– Även om Oljefonden gjort staten rik så är 90 procent av norrmännens välstånd inte beroende av Oljefonden, utan de flesta människors inkomster, jobb och levnadsstandard kommer från den vanliga ekonomin – alltså företag, tjänster, industri och offentlig sektor.
Hade Norge inte haft tillgång till Oljefonden hade det kunnat bli en ekonomi som satsat mer på elektricitet, fiskodling och AI-teknologi, menar han.
– Hade vi inte haft oljan så hade vi tänkt annorlunda. Det finns exempelvis ett norskt AI- och robotikbolag som heter 1X Robotics. Nu har de flyttat till Kalifornien, men utan olja hade de varit kvar i Norge.
Martin Bech Holte har på många sätt en mycket nära relation till Sverige. Han doktorerade i Stockholm, har en svensk fru och ett sommarställe i Skåne.
– Sverige är en intressant parallell för Norge. Min fru säger ju alltid att Sverige ligger flera tiotals år före Norge på alla möjliga områden och det gäller inte minst ekonomiskt.
– 1973 var Sverige rikast i världen – och 1993 i akut kris. Det tog bara 20 år för Sverige att gå från topp till botten. Och det är väldigt kort tid att gå ifrån att vara ett slags paradis på jorden till att staten gav upp och hissade den vita flaggan.
”För Sverige var det avgörande att hamna i en akut kris”.
Även om Norge är på väg mot botten så kommer det att gå långsammare. Statens rikedomar gör att det kommer att ta längre tid innan svagheterna i ekonomin blir så tydliga att de tvingar fram stora politiska förändringar. Men just den svenska 90-talskrisen kan vara avgörande för Norge att förstå hur illa det kan gå för ett land.
– För Sverige var det avgörande att hamna i en akut kris för att man skulle genomföra stora reformer av samhället.
– Norge kan också lära sig av hur Sverige löste 90-talskrisen. Det var ingen enkel resa och man var tvungen att ta många tuffa beslut.
För att ta sig ur den djupa ekonomiska kris, med ett stort budgetunderskott och en snabbt växande statsskuld, som Sverige befann sig i under början av 90-talet infördes ett ramverk för statsbudgeten.
Det finanspolitiska ramverket består av fyra budgetpolitiska mål: ett utgiftstak för staten, ett krav på kommuner och regioner att ha en god ekonomisk hushållning och balans i budgeten, ett skuldankare för den offentliga sektorn samt ett överskottsmål för hela den offentliga sektorns finansiella sparande.
– Det andra är det som har gjorts på arbetsmarknaden som har gjort att svenskar och även svenska invandrare önskar att jobba. Och det drivs ju mycket av politiken som har förts och med mer gynnsam beskattning för löneinkomster.
Dessutom är Sverige ett föredöme för Norge vad gäller kapitalmarknaden.
– I Sverige finns ett helt ekosystem runt innovation och det har lett till att nästa generation är väldigt långt fram i en europeisk kontext.
Hög sjukfrånvaro och många unga utanför arbetsmarknaden
Allt fler unga i Norge står utanför arbetslivet och får sjukersättning. Norge har högre sjukfrånvaro, delvis för att det kostar mindre för individen att vara hemma, menar han.
– Och den utvecklingen är väldigt tråkig för människan blir inte lycklig över tid av den passiviteten. Det visar ju alla undersökningar.
– Det kanske känns bra idag, men om ett år känns det inte bra. Så det är ju den fällan som du lägger ut om du har råd att finansiera passivitet. Och det måste vi vara mycket mer uppmärksamma på.
Sjukfrånvaron i Norge ligger sedan lång tid tillbaka på en betydligt högre nivå än andra länder i Västeuropa. I Norge får den anställde 100 procent av lönen under sjukperioden från och med dag ett upp till ett år. Sverige har ett karensavdrag som motsvarar en dag och därefter gäller 80 procent av lönen i upp till ett år. Därefter sänks ersättningsnivån till 75 procent.
– Det ska alltid löna sig att gå till jobbet, det är det viktigaste. Ingen generation i världen har det bättre än norrmän över 60. Därför tycker jag att det är viktigt att fokusera på att skapa ett samhälle som är bra för unga människor och där unga människor kan lyckas.
Framöver måste fler länder – inklusive Norge och Sverige satsa på politik som löser ungdomarnas problem.
– Exempelvis, en förmögenhetsskatt löser inte ungdomars problem. Men att som Sverige satsa på att skapa ett gott arbetsliv, med ett investeringsklimat som gör att nya bolag kan uppstå är bra. Och så måste man såklart bygga många fler bostäder.
Inför det svenska riksdagsvalet har debatten om en ny förmögenhetsskatt tagit fart. Martin Bech Holte beskriver förmögenhetsskatt som ”high risk business”. Till skillnad från många länder har Norge fortfarande en förmögenhetsskatt på 1 procent för förmögenheter över 1,7 miljoner norska kronor (NOK), och 1,1 procent för över 20 miljoner NOK. Efter en höjning 2022 flyttade 30 förmögna norrmän till Schweiz, enligt Dagens Næringsliv.
– Samma sak hände i Sverige innan 1990. Då hade runt 60 procent av kapitalet till Sveriges hundra rikaste flyttats ut av Sverige. Och det gick ju inte så bra.
Men det är fortfarande förståeligt att den typen av förslag dyker upp när dagens ungdom ser hur den äldre generationen lyckats köpa billiga bostäder, haft låga räntor och stigande reallöner, menar han.
– Och det är klart att frågan om generationsrättvisa då dyker upp. Det är komplicerat för unga människor idag att skapa sig ett bra liv. Och det har drivits fram av oansvarig pengapolitik, och det gäller i många delar av västvärlden.
Han menar att Sverige är ett av de bäst positionerade länderna i Europa – och för vår del finns det inte lika stora orosmoln framöver som det finns för grannlandet.
– I Sverige finns det gott om både arbete och kapital. Och det som oroar är om man inte skulle ha respekt för sin egen succé och minska lojaliteten till finanspolitiska ramverket.
”Norge har ju stora möjligheter i ekonomin som bara väntar på oss”.
När det gäller Norge däremot så hopar sig orosmolnen.
– Vi i Norge är ju privilegierade. Men på ett sätt är faktiskt svensk ungdom mer privilegierad än norsk ungdom just för att svenska ungdomar har fler förebilder i form av entreprenörer och de har fler möjligheter att vara innovativa.
– I Norge så har vi väldigt lite av det, och det är inte för att norrmän inte är kreativa, utan för att hela upplägget kring kapitalet är för destruktivt. Så det jag är mest bekymrad för i Norge är ungdomen.
Dessutom är det inte helt omöjligt att Oljefonden kommer att ta slut en dag – vilket kan inträffa förr snarare än senare.
– Vi lever i en orolig värld där det faktiskt är relevant att tänka på att någon kan komma att konfiskera Oljefonden. Det finns ju massor av tillgångar och stora förmögenheter runtom i världen som blir konfiskerade.
– Det måste inte bli så att pengarna blir stulna, utan det kan faktiskt vara så att Europa tvingar oss att ge mer pengar för att klara försvaret exempelvis.
Men det kanske skulle kunna skapa möjligheter för att effektivisera ekonomin och satsa mer på tillväxt.
– Norge har ju stora möjligheter i ekonomin som bara väntar på oss. Och det är både när det gäller maritima näringen, inom kraftproduktion och inom AI-värdekedjan.
– Idag är vi världens ledande nation när det gäller fiskodling, men om vi inte satsar så kommer andra länder att gå förbi oss.