DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Slopat karensavdrag kan kosta henne en miljon – ”Skrämmer mig”

Det blir en dyr affär för företagen om karensavdraget försvinner. Bemannings-vd:n Ann Larsson varnar för miljonnotor som leder till hårdare gallring av unga och långtidsarbetslösa. "Vi måste minimera vår risk och gå på säkra kort", säger hon.

Debatten om karensavdragets avskaffande upprör många arbetsgivare, som varnar för att det skulle medföra höga kostnader och skapa allvarliga konsekvenser för företagen och deras medarbetare.

En av dem som är orolig är Ann Larsson, vd och ägare på Processbemanning i Helsingborg, ett företag med runt 150 anställda som inriktar sig mot bemanning inom processindustrin.

Hon har räknat på vad kostnaden skulle bli för företaget om karensavdraget togs bort, utifrån medarbetarnas totala antal timmar med karensavdrag 2025.

– Det blir ofantligt stora pengar! Trots att vi har relativt låga sjuktal bland vår personal räknar vi med att det skulle kosta oss mellan 900 000 kronor och en miljon, eller till och med mer. Det skulle slå jättehårt på flera plan, säger Ann Larsson till TN.

”Fel väg att gå”

Hon är övertygad om att korttidssjukfrånvaron kommer att öka markant om karensavdraget försvinner.

– Hela självrisken tas ju bort. Det är som med vilken försäkring som helst – utan självrisk ökar benägenheten att använda den. När du är i gränslandet till att vara sjuk är incitamentet att stanna hemma betydligt större om du får 80 procent av lönen.

Att sänka motståndet för att ta sig till jobbet är fel väg att gå när det behövs fler arbetade timmar i ekonomin och inte färre, menar Ann Larsson.

– Vi har många yngre anställda och det är klart att det inte är en bra signal till dem att det är helt okej att stanna hemma och få lön. De är i början av sin karriär och förstår inte alltid själva hur extremt viktig närvaro på arbetsplatsen är för en framtida anställning, säger hon och fortsätter:

– Den som är sjuk ska självklart vara hemma ifrån jobbet men det finns också ett personligt ansvar att ta hand om sin hälsa för att kunna gå till jobbet.

Slår hårt mot utsatta grupper

Redan idag står arbetsgivarna för medarbetarnas sjuklön till och med den 14:e sjukdagen. För Processbemannings del varar merparten av alla sjuktillfällen i en till tre dagar.

– Vi har väldigt lite långtidssjukskrivningar. Majoriteten av all vår sjukfrånvaro är under 14 dagar, vilket innebär att vi står för i princip alla sjuklönekostnader, säger Ann Larsson.

Om karensavdraget skulle tas bort blir en konsekvens att företaget blir mer försiktigt med att anställa vissa personer. Det kommer att slå hårt mot dem som idag har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden, det vill säga yngre, långtidsarbetslösa och personer med en historik av långtidssjukskrivningar bakom sig, enligt Ann Larsson.

Med andra ord personer som ofta saknar bra referenser som kan intyga deras förmåga att vara på plats på jobbet.

– Vi måste minimera vår risk och gå på säkra kort. Den som har varit långtidssjukskriven kan säkert vara superbra att anställda, men vi vågar inte chansa när det handlar om så stora kostnader. Arbetsmarknaden skjuts ytterligare i sank vilket är helt fel väg att gå med de utmaningar som finns redan idag, säger Ann Larsson.

Tufft bli tillsvidareanställd

Samtidigt ökar pressen på befintliga medarbetare, till exempel blir det tuffare att få en tillsvidareanställning.

– Ett visst antal sjuktillfällen kommer att leda till uppsägning för en visstidsanställd. I det läget kan vi inte riskera tillsvidareanställning. Vi kommer att behöva vara tuffare i beslutet om vilka som får tillsvidareanställningar i företaget.

Ann Larsson kan inte förstå varför arbetsgivarna ska ta ännu mer av ansvar för sjukfrånvaron.

– Det handlar om att ännu mer kostnader välts över på arbetsgivarna och på näringslivet. Jag inser att politiker vinner röster på ett sådant här förslag men om de tycker det är en så bra idé så låt då staten ta kostnaden för karensavdraget, säger hon.

– Vid ett eventuellt avskaffande av karensavdraget får näringslivet utöver ökade sjuklönekostnader också bära kostnaden för ersättare, uteblivna intäkter och minskad produktivitet.

”Får vi en högre sjukfrånvaro blir våra kunder missnöjda – det skrämmer mig.”

Men det är inte bara ökade kostnader som oroar henne. Risken är också stor att företaget tappar kunder när sjukfrånvaron ökar och personalen är mer borta från jobbet.

– Får vi en högre sjukfrånvaro blir våra kunder missnöjda – det skrämmer mig. Den vanligaste avbokningsorsaken är att personal är upprepat frånvarande under en begränsad tid, och det vill vi undvika till varje pris.

Livet är orättvist

Argumentet i debatten om att vissa grupper, främst tjänstemän, har lättare att jobba hemifrån när de är småkrassliga medan andra grupper, främst arbetare, inte kan det, är inte relevant, anser Ann Larsson.

– Det är en myt att hela Tjänstemannasverige sitter hemma och jobbar när de är sjuka. Det är bara dumheter, säger hon.

Dessutom finns det ”tusen saker på arbetsmarknaden som kan upplevas som orättvisa”, konstaterar hon.

– Att som vissa av våra anställda behöva vara på jobbet klockan fem på morgonen kan upplevas som orättvist. Vissa medarbetare jobbar på julafton – fruktansvärt orättvist. Att ha ett fysiskt tungt jobb – kan var orättvist för någon men riktigt bra för någon annan.

– Arbetsmarknadens förutsättningar ser olika ut helt enkelt och du får per automatik inte det sämre för att någon annan upplevs ha det bättre.