DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Därför får du betala för drönarattackerna mot Sverige – ”Staten måste ta ansvar”

Incidenter med drönare över flygplatser leder till omfattande förseningar och stora kostnader för näringslivet. Nu kräver branschen att staten tar sitt ansvar. ”Skyddet av våra samhällsviktiga funktioner kan rimligtvis inte bäras av resenärerna”, säger Per Geijer, säkerhets- och beredskapschef på Transportföretagen.

München, Bryssel, Köpenhamn och Oslo. Under hösten har en rad europeiska flygplatser tvingats till tillfälliga nedstängningar efter att drönare observerats i området. Så sent som i början av november var det Sveriges tur. Då fick trafiken till Landvetter i Göteborg tillfälligt stoppas eller dirigeras om efter att drönare hade synts över flygplatsen.

Varje nedstängning har medfört stora konsekvenser för flygbolagen i form av försenade passagerare och ökade kostnader när trafiken måste planeras om med kort varsel. Men nedstängningarna innebär också att ambulansflyg och andra samhällsviktiga verksamheter inte kan starta och landa som planerat.

– Flygplatserna är oerhört viktiga för grundläggande delar i vår infrastruktur. Det gäller både människors möjligheter att transportera sig både utrikes och inrikes över ett avlångt land. Men det finns också en massa viktiga funktioner som måste kunna nyttja flygplatserna så de här störningarna är verkligen inte bra, säger Per Geijer, säkerhets- och beredskapschef på Transportföretagen, till TN.

Bakom drönarincidenterna döljer sig allt från okynnesflygningar av vanliga privatpersoner till riktade insatser från aktörer som är ute efter att sabotera. Eftersom det inte alltid omedelbart går att säga vilken typ av aktivitet det handlar tvingas flygplatserna i regel stänga av trafiken som en säkerhetsåtgärd.

– Vi vet att det finns inhemska aktörer som vill få igenom en annan politik, exempelvis miljöpolitik, som flyger in drönare för att störa ut flyget. Men vi vet också att det finns ytterligare en nivå av aktörer som har intresse av att störa väst, och därför flyger in drönare för att både stressa och testa oss och för att se hur vi reagerar och vilken påverkan det får.

”Att skydda kritisk infrastruktur är en uppgift som staten måste ta ansvar för.”

Det finns enligt Per Geijer teknik för att plocka ner drönare som befinner sig över en flygplats eller ett annat skyddsobjekt. Det är dock en metod som brukar undvikas eftersom den kan orsaka skador. Men det finns också andra sätt att hantera otillåtna drönare, till exempel teknik som gör det svårare att flyga in med drönare där de kan störa samhällets intressen.

– Men eftersom det handlar om skyddsobjekt och eftersom flygplatserna är oerhört centrala för Sverige och Sveriges säkerhet så är det här någonting som borde finansieras av staten, säger Per Geijer, och fortsätter:

– Skyddet av våra samhällsviktiga funktioner kan rimligtvis inte bäras av resenärerna, för det är så det ser ut i dag. Vi som resenärer betalar med våra biljetter i princip allt som kostar på en flygplats. Och i det här fallet så menar vi att den här typen av skydd mot hot utifrån behöver komma från en statlig aktör. Att skydda kritisk infrastruktur är en uppgift som staten måste ta ansvar för.

Vad har ni fått för gehör från staten när ni har fört fram den synpunkten?

– Inte särskilt mycket, inget konkret hittills i alla fall. Det är ju så att systemet är uppbyggt på det sättet att finansieringen i huvudsak sker via biljettpriset. Men vi har pratat om det här drönarhotet och det pågår just nu diskussioner mellan branschen och centrala delar av den statliga förvaltningen om hur det här ska hanteras. Men än så länge så ser vi inte att det finns någon agenda från någon myndighet kring att täcka upp för det här.

”Vi behöver veta att våra farhågor omhändertas och att de också på något sätt jobbas med.”

I de pågående diskussionerna deltar utöver Transportföretagen representanter från bland andra Försvarsmakten, Polismyndigheten och Luftfartsverket, men också ansvariga ministrar. Samtalen försvåras av att det finns flera komplexa problem att försöka lösa, menar Per Geijer. Dels handlar det om vilka områden som måste skyddas och hur det skyddet ska se ut, dels om vem som ska stå för vilken del av finansieringen.

– Jag tror att det måste få ta tid när det gäller att lösa ut problemet. Däremot så önskar jag att det skulle gå snabbare när det gäller att identifiera att vi har ett problem och att vi måste lösa det. Den delen borde gå snabbare än vad den gör i dag.

Det handlar trots allt om att identifiera och hantera en risk för Sverige konstaterar Per Geijer.

– Och då kan jag tycka att man nog kan vara lite mer framåtlutad från de ansvariga myndigheterna i att få det i hamn. Sen hittar man inte den perfekta lösningen på en gång, det har vi full förståelse för. Men vi behöver veta att våra farhågor omhändertas och att de också på något sätt jobbas med. Och där tycker jag att det fortfarande finns en viss tröghet i systemet.

”Det är också viktigt att vi inte hamnar i panik så fort Ryssland petar på oss.”

En ytterligare dimension av problemet är att i de fall där drönarincidenterna utförs av länder eller aktörer som försöker stressa genom att sabotera, så kan det bästa valet ibland vara att avstå från att reagera.

Per Geijer pratar om ett spel där det gäller att inte ge motståndaren känslan av att ha ett övertag.

– Det är viktigt att visa att det ni gör inte påverkar oss på ett negativt sätt. Det är klart att det påverkar oss eftersom vi tvingas stänga flygplatser och det är naturligtvis skadligt. Men det är också viktigt att vi inte hamnar i panik så fort Ryssland petar på oss. Det tror jag också bidrar till att man inte springer fram lika fort som vi önskar i de här frågorna, så det får man ju ha med sig.

TN har sökt infrastrukturminister Andreas Carlson, försvarsminister Pål Jonson och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.