DEN SVENSKA EKONOMIN

”Tillväxtpakt vore en välsignelse för att vända Sveriges låga tillväxt”

Irländarna visar vad som kan hända om vi tillsammans spänner bågen – och det tjänar alla på. Det skriver krönikören Nils Hannerz.

Hösten anno 2025 inbjuder till en kavalkad av utspel om tillväxt. Såväl politiken som näringslivet signalerar ett behov av en kraftansträngning. IKEM:s färska rapport om Irlands industrimirakel visar att ambitiösa paradreformer måste fyllas med konkret innehåll. Enbart klatschiga slogans hjälper föga.

Äntligen. Så känns det när svensk debatt allt mer börjar mynna ut i ett intressant meningsutbyte om grunderna för konkurrenskraft och tillväxt.

”För industrin är långsiktiga villkor för tillväxt och investeringar helt avgörande.”

Utspelen haglar. Regeringen bjuder in Centerpartiet för samtal om tillväxt. Dagens Industris ledarskribenter lobbar hårt för att Sverige ska få en tillväxtpakt. Och Socialdemokraterna kritiserar regeringen för brist på tillväxtåtgärder.

Alla har rätt i en sak: Sverige lyfter inte. Konjunkturinstitutet (KI) pekar på en BNP-tillväxt om blott 0,7 procent under 2025. Lågkonjunkturen är den mest utdragna sedan 1990-talskrisen. Därtill ökar inte BNP per capita i den omfattning som krävs för att underbygga välstånd och välfärd.

För industrin är långsiktiga villkor för tillväxt och investeringar helt avgörande. Och de blir ännu viktigare på hemmaplan när den globala oron ökar.

I dagarna lanserar IKEM rapporten ”Irlands tillväxtmirakel – Lärdomar för Sverige?”. Vi kan konstatera att Irland genom en rad strukturreformer vinner EM-guldet i såväl jobbskapande, som i tillväxt.

”Den keltiska tigern lyckas attrahera utländska direktinvesteringar genom ett attraktivt skatteklimat.”

För läkemedelsindustrin är utvecklingen häpnadsväckande. Medan exportvärdet för läkemedel minskar i Sverige, skjuter det i höjden på den gröna ön.

Flera faktorer är avgörande för resultatet. Den keltiska tigern lyckas attrahera utländska direktinvesteringar genom ett attraktivt skatteklimat. Men också frågor om en proaktiv STEM-strategi, talangattraktion, snabbfotade myndigheter och en ändamålsenlig kompetensförsörjning fixar biffen.

Vän av ordning kanske invänder att Sverige minsann också har dessa ingredienser? Varför lyfter vi inte?

Vårt svar är att djävulen sitter i detaljerna. Irland påbörjade sin STEM-strategi för tio år sedan. De arbetar med yrkeshögskolor och universitet i direkt samklang med industrin inför, under och efter fabriksetableringar. Därutöver har de Västeuropas mest attraktiva bolagsskatt och avdrag för forskning och innovation.

”Ett samtal om tillväxt får inte stanna vid tomma partislogans.”

På samtliga dessa områden pratar svenska politiker brett och högt – men levererar tunt. Visst, vi har en STEM-delegation, men den är i sin linda. Bolagsskatten skulle sänkas i statsbudgeten för 2026, men så blev inte fallet. Och ett förstärkt avdrag för forskning och innovation har skjutits över till nästa mandatperiod, trots ett akut behov i Life Science-sektorerna.

En tillväxtpakt vore en välsignelse för att vända Sveriges låga tillväxt. Politiken har allt att tjäna på att lyssna på industrin. Men ett samtal om tillväxt får inte stanna vid tomma partislogans.

Irländarna visar vad som kan hända om vi tillsammans spänner bågen. Det tjänar alla på.