REGELKRÅNGLET

Larmet: Därför lämnar investeringarna Sverige

Nicklas Skår, expert inom miljölagstiftning på Svenskt Näringsliv. Aitikgruvan i Gällivare som ägs av Boliden. Bild: Mostphotos, Svenskt Näringsliv

Långa och komplicerade tillståndsprocesser riskerar leda till att allt fler investeringar lämnar Sverige. ”Det är under all kritik. På sikt kan hela industrier försvinna från landet”, säger Nicklas Skår, expert inom miljölagstiftning på Svenskt Näringsliv till TN.

Att beviljas tillstånd för nya investeringar är ofta en lång historia.

För det första tar det lång tid från ansökan till besked, en process präglad av krångliga regler med lite hjälp från myndigheterna. Det var något som nyligen hände Cementa, som efter en omfattande ansökan för klimatneutral kalkbrytning, fick avslag på sin ansökan först i andra instans.

– Det är under all kritik. Myndigheterna klagar på att det är dåliga ansökningar men de är inte beredda att ange vad som är en bra ansökan. I det här fallet borde myndigheterna och domstolen ha förtydligat vilka krav man ställer. Detta är en bidragande orsak till att tillståndsprocesser ofta tar flera år, säger Nicklas Skår.

Boliden valde Norge

För det andra råder det en osäkerhet kring om tillståndet ens kommer att beviljas. Om en aktör vet att det kommer dra ut på tiden och har möjlighet att lägga sin investering någon annan stans, kommer de att göra det. Det är en signal som Nicklas Skår får allt oftare från såväl stora som små- och medelstora aktörer.

Senast var det Boliden som valde Norge men tidigare i år var det Critical Metals som valde Finland istället för en etablering i Boden.

Boliden, prospekerings- och gruvbolag, Skellefteå. Bild: Johanna Norin/TT

Nicklas Skår menar att det är en utveckling som har försämrats sedan Miljöbalken kom till. Utformningen innebär att det råder ett motsatsförhållande mellan å ena sidan myndigheter vars roll är att skydda naturen och å andra sidan näringslivet och stora delar av kommunala verksamheter som sysslar med infrastruktur och stadsplanering.

– Med miljöbalken uppkom ett partssystem med olika intressen att försvara. Tidigare var det mer samverkan för att nå ett så bra resultat som möjligt. Genom åren har den här tendensen förstärkts.

Tydligare regler i andra länder

Att miljöpolitik står i motsats till näringspolitiska mål i tillståndsprocesserna skapar problem för Sveriges möjligheter att bli världsledande i klimatomställningen. Miljölagstiftningen är tvingande, medan de näringspolitiska målen inte har någon relevans i lagstiftningen när ett miljötillståndsmål ska avgöras.

Det leder till att allt fler företag vänder sig till andra länder när de planerar nya investeringar.

– Det är tuffa förhandlingar i andra länder också, men det är ofta mycket tydligare vad som myndigheterna efterfrågar. När det då finns krav på att ställa om mycket fort blir det lättare att göra det utomlands. Väldigt många företag har sin största försäljning utomlands, så det kan dessutom vara bättre att ligga nära sin marknad. I Sverige är det osäkert, tar tid och man är långt från marknaden. Det är inte så svårt att förstå att företagen börjar se sig om.

En industri som är väsentlig för klimatomställningen, men där allt fler aktörer söker sig utomlands, är den svenska gruvindustrin. Boliden går nu ut med att de investerar sju miljarder kronor i det norska smältverket i Odda. De har tidigare även gjort stora investeringar i Finland.

Samtidigt står bolagets svenska kopparprojekt i Älvsbyn still, en tillståndsprocess som har pågått sedan 2014, rapporterar DI.

– Under många år har företagen inte vågat utmana det här. Boliden har nu tagit bladet från mun och säger att de väljer ett annat land. Men det är många fler företag som delar den uppfattningen men som inte syns i media, säger Nicklas Skår.

Tydlig signal

Han framhåller att beskedet från Boliden är en tydlig signal på vad som håller på att hända. Går fler företag i samma riktning riskerar det få stora konsekvenser för hela Sverige.

– Det är katastrof, vi är ett extremt exportberoende land och ligger utanför de stora marknaderna. Ju fler som börjar sätta fokus på annan plats, desto större är risken att de fortsätter lägga investeringar utomlands. Det riskerar också skapa en situation där de som är kvar i Sverige sitter på äldre teknik, då företagen hellre uppdaterar anläggningar utomlands. På sikt kan hela industrier försvinna från Sverige, varnar Nicklas Skår.

Regeringen har tillsatt två utredningar för att se över tillståndsprocesserna – Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. Svenskt Näringsliv anser att utredningarna i grunden är bra, men riktar kritik mot nya tillägg i Miljöprövningsutredningen som handlar om att ta fram snabbspår för fossilfria investeringar och om införande av tidsbegränsade tillstånd.

– Det skulle vara väldigt problematiskt att ge vissa investeringar snabbspår. Hur ska man bedöma vem som ska få det? Det är ett system som av aktörer som hänger ihop, säger Nicklas Skår och fortsätter:

– Även tidsbegränsade tillstånd är ett dåligt förslag. Vi har tidigare sett att investerare drar sig för att investera när tillståndet bara är giltigt under en begränsad tid.

Istället menar Svenskt Näringsliv att ändringar ska ske successivt och att det måste bli lättare att pröva dem allt eftersom. Då skulle tillståndsprocessen bli effektivare.

Det räcker dock inte. För att klara av de stora samhällsändringarna och samtidigt säkerställa att miljökrav uppnås, menar Svenskt Näringsliv att miljöbalken måste reformeras.

”Boliden är toppen av ett isberg”