EU:S FRAMTID
Företagen: EU måste minska regelbördan – ”Verkar på en global marknad”
Den nya EU-kommissionen måste prioritera konkurrenskraften och minska regelbördan, menar svenska SME-företagare. "Det är en stor risk att EU blir en försoffad gubbe utanför ett kafé i Berlin eller i Paris som missar framtidståget som går i USA och i Asien", säger Anders Elfström, vd på produktionsbolaget FILT.
En ny mandatperiod i EU innebär också att en ny kommission tar plats. EU-kommissionen som förenklat kan liknas vid EU:s motsvarighet till en regering, leds för andra gången av Ursula von der Leyen som redan i somras presenterade riktlinjerna för den kommande mandatperioden. Efter stora satsningar på den europeiska gröna given, kommer den kommande mandatperiodens fokus bland annat att vara säkerhet och konkurrenskraft. I sina så kallade mission letters har Ursula von der Leyen lyft in att de allra flesta kommissionärerna ska jobba med ”simplification”, något som välkomnas av svenska SME-företagare.
– Det behöver vara attraktivt och enkelt att driva företag och vi behöver en god tillgång till både kvalificerad och okvalificerad arbetskraft, säger Petter Lundgren, vd på rekryterings- och bemanningsföretaget Clockwork som även efterlyser fler världsledande universitet och forskningsinstitutionen inom EU.
– Europa behöver öka invandringen, snabba på integrationen och sänka skatt på arbete för att få lägre arbetskraftskostnader.
Han vill även se en utvidgning av EU där i första hand Ukraina välkomnas som nytt medlemsland.
– Jag tror även att det hade varit positivt om vi i Sverige gick över till Euron. När det gäller den gröna omställningen så finns det en stor risk att vi blir omsprungna av både Kina och USA. Jag har inga problem med EU-regler, mycket är bra som CSRD där vi får en ökad transparens i vårt hållbarhetsarbete.
– Just nu är min största oro de starka högerkrafterna som växer i Europa med politiska partier som Alternativ för Tyskland i Tyskland och Nationell samling i Frankrike.
”Vi skapar handelshinder för oss själva”.
Marie Svensson är vd på Tjeders som levererar larm- och kommunikationslösningar till bland annat kommuner och regioner. Även hon lyfter fram vikten av att stärka EU:s konkurrenskraft och ser med oro på den ökande regelbördan. I EU är 99 procent av alla företag SME-företag och de sysselsätter 85 miljoner människor, enligt statistik från EU-kommissionen. En av de största utmaningarna för de europeiska bolagen framöver är den ökande regelbördan – som till stor del kommer ifrån EU-institutionerna.
– Det är viktigt att kommissionen nu inte tynger ned europeiska företag med en större och mer komplex regelbörda än övriga världen. Vi verkar på en global marknad.
Hon menar att det är viktigt att kommissionen säkerställer att det är möjligt för ett SME-företag att efterfölja reglerna.
– Får det rätt effekt eller skapar det ”pappersprodukter” som inte har en reell effekt? Det är viktigt att man följer upp regler för att se om de fått den effekt som avsågs och inte skapade sämre förutsättningar för europeiska företag att verka på en global marknad.
Nyligen stod det klart att det blir Donald Trump som tillträder som USA:s president den 20 januari. Det är fortfarande oklart vilken effekt den nygamla presidentens handelspolitik kommer att få på Europa, konstaterar hon.
– Just nu är vi i ett läge där vi skapar handelshinder för oss själva samtidigt som Trump gör det för europiska företag i USA.
Även Anders Elfström, vd på produktionsbolaget FILT, menar att det är viktigt att kommissionen framöver fokuserar på EU:s konkurrenskraft och vill se satsningar på ny teknologi och tjänster i den gröna omställningen.
– EU funkar bra för handel med varor mellan länderna men inte lika för tjänster. Där finns många nationella regler och byråkrati som försvårar. Plus det behövs mycket billig fossilfri energi för att underlätta företagandet så bygg mer kärnkraft snabbt i hela EU. Även om det är nationella problem går det säkert att samordna tekniken för skalfördelar så det blir billigare.
Hur tycker ni att EU ska motverka en ökad regelbörda?
– En in, en ut som på en full nattklubb vid midnatt är en bra devis för nya regelverk inom EU. För att införa en ny måste man hitta en gammal att ta bort. In med det i EU:s grundlag för byråkraterna och politikerna tycker att det är mycket mindre jobbigt att bara skriva nya.
Ser ni några några orosmoln framöver?
– Massor. Det är en stor risk att EU blir en försoffad gubbe utanför ett kafé i Berlin eller i Paris som missar framtidståget som går i USA och i Asien. Det motverkas bäst genom att konkurrera med bättre, mer innovativa varor och tjänster, inte genom regler och lagar för att skydda det som redan fungerar.
– Givetvis finns vissa saker som måste skyddas, eftersom EU har höga klimatambitioner på företagen kan inte övriga världens företag konkurrera i EU utan att betala för den extra koldioxid de släpper ut.
”Regelbördan är ett stort problem”.
Maud Spencer är vd på Svalson, som tillverkar och säljer eldrivna skjutluckor, vertikala glaspartier samt höj- och sänkbara glasräcken. Även hon lyfter fram att EU-kommissionen måste prioritera konkurrenskraften framöver.
– Regelbördan är ett stort problem eftersom EU har regler som inte alla andra har. Det blir ibland svårt för europeiska företag att konkurrera på samma villkor som liknande företag i USA eller Asien.
Hon betonar även vikten av normer och standarder inom EU och menar att det är viktigt att ha lika regler i hela EU så att företag kan verka på lika villkor.
– Det är svårt att få tillgång till EU-normer, och ofta krävs det att man köper dem. Därför tycker jag att det vore bra om EU hjälper till att ta fram och sprida EU-normer, så att det blir billigare för företag att komma åt dem.
– Det finns idag alldeles för mycket oklarheter, bland annat måste man ha vissa certifikat för att sälja till exempel balkongräcken i vissa länder, samtidigt som det inte behövs i andra länder. Det är viktigt att ha lika regler i alla EU-länder för att undvika problem.
I våras gick endast 53 procent av Sveriges röstberättigade för att rösta i Europaparlamentsvalet, vilket går att jämföra med riksdagsvalet 2022 där valdeltagandet för hela riket låg på 84 procent. Maud Spencer menar att det finns stor okunskap kring EU-politiken, eftersom den ofta uppfattas som långt bort och komplicerad.
– Dessutom kan det vara svårt att förstå vilken roll EU-besluten har, då ny lagstiftning ändå ska implementeras på nationell nivå. Det skapar också känslan av att vi bara kan påverka här hemma.