DEN SVENSKA BESÖKSNÄRINGEN

Skarp kritik mot förslag om serveringstillstånd – ”Fega åtgärder”

Jeanette Bohman ser inga banbrytande förändringar i det senaste betänkandet om serveringstillstånd.

Ambitionslös, feg, och tillbakablickande. Så beskriver representanter från besöksnäringen den nya utredningen om serveringstillstånd. ”Vi behöver mer dialog och mindre pekpinnar”, säger företagaren Jeanette Bohman till TN.

Nyligen lämnade särskilda utredaren Inga-Lill Askersjö över sitt betänkande "En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas" (SOU 2024:23) till regeringen. Utredningen föreslår bland annat mer flexibilitet i matkravet så att restauranger inte längre behöver ha ett fullständigt utbud av förrätter, huvudrätter och desserter för att få servera alkohol. Vidare föreslås det att restauranger ska kunna begränsa sitt matutbud efter klockan 22.00, i stället för 23.00. Några steg i rätt riktning enligt restaurangbranschen, men ändå en stor besvikelse efter flera års väntan på en moderniserad alkohollag.

”Vi hade förhoppningar, men utredningen föreslår dessvärre bara smärre justeringar på marginalen i stället för att ta chansen att skapa bättre förutsättningar för företagen på riktigt. Förändringarna är ändå närmast symboliska och långt ifrån tillräckligt ambitiösa”, skriver Visitas chefsjurist Stefan Lundin på organisationens webbplats.

Jeanette Bohman, som äger och driver Skivarps Gästgivaregård och Swedish Wine Center, är av liknande åsikt.

– Det är för fega åtgärder. Gör det verkligen någon skillnad om vi stänger köket klockan nio eller klockan elva? Det är ändå inte många som vill ha varm mat efter klockan nio i Sverige. Vi har inte den kulturen. Kanske i södra delen av Europa där man går ut och äter klockan nio, säger hon.

Byråkratin återstår

Liksom Visita ser hon bara småjusteringar som inte kommer åt de byråkratiska problemen.

– Det tar inte bort de krångliga processerna för företagen. Det är som när man tog bort danstillståndet. Även om det numera är fritt fram att dansa så fanns det ändå en företagare som åkte dit på för att det inte hade anmälts på rätt sätt, säger hon.

”Man gör det omöjligt för oss”.

Jeanette Bohman berättar om om en alkohollag som oftare har stjälpt än hjälpt under hennes 22 år i branscher.

– Det är en otroligt krånglig process att få serveringstillstånd idag. Det kan dröja fyra månader innan man får ett svar och dessutom kostar det jättemycket pengar. Sen när man väl sitter på ett tillstånd för en verksamhet måste göra om exakt samma process för att starta en ny verksamhet. Det finns inget som helst utrymme för flexibilitet. För ett par år sedan utökade vi befintlig verksamhet med en del kvadratmeter. Samma personal, samma lokal. Men även då var vi tvungna att göra om processen från början, säger hon.

Bör slopas helt

Trots tidigare nämnda ändringar i matkravet vore det bättre om det slopades helt, anser Jeanette Bohman.

– När jag har fått tillsynsbesök på min vinbar har jag fått frågan: Vad serverar ni för dessert här? Jag förstår inte hur det är relevant i en verksamhet som serverar mestadels vin. Hur många äter ens en efterrätt på en vinbar? Det orsakar också otroligt mycket svinn. Så länge matkravet finns kvar kommer vi se fortsatt kostsamma och irrelevanta hårda kontroller, säger hon.

Under pandemin blev det extra synligt hur fyrkantigt matkravet faktiskt är, berättar hon.

– Vi minns hur det var. Begränsade öppettider, slutna sällskap på max fyra personer och säkerhetsavstånd på det. Men trots en mindre aktivitet och glesare lokal var vi tvungna att ha en fullständig meny och 100 procent personal i köket. Jag hörde av mig till myndigheterna och frågade om vi kunde lätta på kravet under de här tiderna. Men det gick inte, säger hon.

”Vi måste ha mer moderna regler som gör det enklare för oss i branschen att driva företag.”

Medan andra lagar i samhället moderniseras, verkar de svenska alkohollagarna ha stelnat i tiden.

– Jag vet inte varför det sitter så djupt inne i vår folksjäl. Det är så himla tråkigt. Det är jättemånga gäster som kommer till vår vinbar och frågar ”men herregud serverar ni mat också?” Många är inte medvetna om att det faktiskt är ett lagkrav. De utländska gästerna fattar ingenting. Det är faktiskt 2024. Vi måste ha mer moderna regler som gör det enklare för oss i branschen att driva företag, säger Jeanette Bohman.

Dubbelmoral

Samtidigt är det viktigt att restauranger värnar folkhälsan och tar sitt ansvar, understryker Jeanette Bohman.

– Det finns ingen krögare där ute som vill ha en stökig miljö och servera människor som är uppenbart påverkade. För att ens driva den här typen verksamhet är vi skyldiga att utbilda oss i ansvarsfull alkoholhantering. Men jag tror ändå att det här kan skötas på ett annat sätt, mer dialog och mindre pekpinnar samt bättre attityd från myndigheterna.

Men att vara överdrivet restriktiva är inte lösningen, avslutar hon.

– Dessutom finns det en dubbelmoral här i Sverige. Systembolaget säljer mest boxvin i hela världen. Dessutom kan man få alkohol hemlevererat från bolaget. Jag testade faktiskt att göra en beställning (som jag dock inte tryckte igenom) på 3 000 liter sprit. Inga problem alls. Är det folkhälsa? Vi som har serveringstillstånd erbjuder kunnig och ansvarsfull personal, trevliga miljöer, goda viner och kunder som är intresserade och engagerade i att lära sig mer om vin. Att lyfta folkhälsan som argument att behålla matkravet håller inte längre.