KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Vattenfall: Därför satsar vi på ny kärnkraft

Sverige hakar på i världens race mot ny kärnkraft. Trots utmaningarna ser Vattenfall stora möjligheter med framtidens minireaktorer. ”Vi har följt utvecklingen länge”, säger Desirée Comstedt, ansvarig för förstudien, till TN.

Nyligen annonserade Vattenfall att de utreder möjligheten att bygga två småskaliga kärnkraftverk, SMR, vid Ringhals för att kunna möta det ökade behovet av el i framtiden när hela industrin ska ställa om och transportsektorn ska fasa ut fossila bränslen.

Ringhals som har stängt två av totalt fyra reaktorer på senare år kan alltså bli platsen där den nya tidens kärnkraft tar sin början i Sverige. Men än så länge är frågan på utredningsstadiet.

Förstudien ska pågå i ungefär 1,5 år och kommer analysera förutsättningar när det gäller platsfrågor, lokalisering, fastighet, logistik, ekonomi, konstruktion och så vidare. Om investeringen därefter får grönt ljus kan de första minireaktorerna stå klara runt år 2030, enligt Desirée Comstedt, affärsutvecklingschef för kärnkraft på Vattenfall och ansvarig för förstudien.

– Vi kommer att titta på businesscaset, lönsamheten och om vi vill ha en SMR i vår portfölj på Vattenfall. Vi kommer att behöva alla fossilfria kraftslag som finns till hands och där kan SMR vara en del av pusslet, säger hon till TN.

Vad blir de största hindren tror du?

– Först och främst behöver vi ha föreskrifter på plats, men där har ju regeringen gett Strålskyddsmyndigheten ett uppdrag att se över vilka föreskrifter som behöver utredas. Och pratar vi om den här förstudien så finns det inga lagar som hindrar nybyggnation på sajten Ringhals, säger hon och fortsätter.

– Det får finnas tio reaktorer i drift i landet vilket innebär att vi skulle kunna ersätta Ringhals 1 och 2 som stängt ned med ny kärnkraft. Men däremot behövs det föreskrifter på plats som tillåter den här nya tekniken.

Just nu pågår ett SMR-race i världen där länder som Kanada och USA redan ligger långt fram.

– Kanada har redan lagt beställning på sex stycken minireaktorer och har en nationell plan för hur de ska driftsättas. Den första provreaktorn beräknas vara i drift år 2026 och den första kommersiella reaktorn år 2028, säger hon.

Är vi redan på efterkälken i Sverige?

– Nej, det skulle jag inte säga. Vi har följt utvecklingen länge. Vi gick bland annat in som minoritetsägare i ett estländskt bolag som länge har tittat på att bygga SMR:er i Estland, säger hon.

Estland är inte ett kärnkraftsland i dag, utan snarare Europas svarta får när det kommer till att elda fossila bränslen. Men redan innan kriget så klubbades en nationell plan om att bryta sig loss från det ryska nätet senast år 2025. Att satsa på den nya tidens småskaliga reaktorer kan vara en del av den framtida omställningen för Estland, berättar hon.

– De har jobbat för det här länge och vi har varit med på resan och lärt oss mycket, säger hon.

Till syvende och sist måste det också finnas en politisk vilja att stötta utvecklingen, konstaterar Desirée Comstedt. Hon är därför positiv till att regeringen nyligen öppnade för att diskutera ny kärnkraft som ett inslag i den framtida energimixen och att myndigheter har fått i uppdrag att utreda vilka föreskrifter som behövs. Men det krävs mer, menar hon.

– Politiskt stöd är jätteviktigt när det handlar om långsiktiga investeringsbeslut som sträcker sig över betydligt längre perioder än en mandatperiod. Det krävs brett stöd över blockgränserna, säger hon och fortsätter.

– Alla kommersiella beslut är långsiktiga, och när det gäller kärnkraft kan det handla om åtaganden på 60 till 80 år. Den allmänna svenska opinionen stödjer ny byggnation av kärnkraft för landets framtida elförsörjning.

Hon återkommer till framtidens elbehov, som experter spår fördubblas till år 2045.

– Från i dag till 2030 ser vi att elanvändningen ökar från 140 till 184 TWh och det är inte så långt bort. Det är en avsevärd ökning, säger hon.

Så hur mycket skulle SMR kunna bidra med?

En SMR har en kapacitet på 300 MW, de reaktorer som Vattenfall driver vid Forsmark och Ringhals i dag har var och en effekt på i genomsnitt omkring 1 100 MW.

– Men fördelen med minireaktorerna är att man kan seriekoppla flera i drift på samma ställe. Det är det som är tanken, så att man får storskalfördelar och får upp lönsamheten, säger hon.

– Det är dags att sluta ställa kraftslag mot varandra. Vi behöver alla fossilfria kraftslag som står till buds. Det börjar fler och fler inse, vilket är positivt. Den väderberoende kraften behöver balanseras upp med planerbar kraft. Det gäller att se elsystemet som en total helhet, säger hon.