KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Kartläggning: Partierna splittrade i klimatpolitiken - "Bråttom om vi ska nå målen"

Alla riksdagspartier vill driva en ambitiös klimat- och energipolitik. Men det är vitt skilda åsikter om vad vi måste göra för att nå omställningsmålen, visar en enkät. ”Politikerna behöver förstå att det är bråttom”, säger Svenskt Näringslivs energiexpert Marie Knutsen-Öy till TN.

Vilka är de viktigaste åtgärder som Sverige behöver vidta för att bidra till klimatfrågans lösning på global nivå? Det är en av många frågor där meningarna går isär bland riksdagspartierna. Det visar en undersökning av Axiom Insights som Tidningen Näringslivet har tagit del av.

Centerpartiet och Liberalerna vill till exempel påskynda utvecklingen av ny hållbar teknik, som infångningen av koldioxid, (CCS). Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tycker att det är viktigt att dela ansvaret mellan länderna och utöva påtryckningar på omvärlden. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna anser att vi bäst kan uppnå energieffektiviseringar via statligt riktade investeringar och styrmedel.

Det finns också en splittring i frågan om Sverige har rätt förutsättningar för att klara av näringslivets och samhällets långsiktiga elförsörjning. Här svarar S, V och MP ”ja” medan, M, SD, KD, C och L svarar ”nej”. (KD och SD är dock inte lika kategoriska och menar att vi idag har goda grundförutsättningar men att det samtidigt krävs en förändrad energipolitik för att vi ska komma på rätt spår).

Det råder också oenighet kring vilka energislag vi behöver för att klara omställningen och om vi ska sikta mot 100 procent fossilfri eller 100 förnybar elproduktion till 2040? Här är fördelningen 50–50. M, SD, KD och L ställer sig bakom formuleringen ”fossilfri” medan S, MP, V och C står fast vid nuvarande formulering ”förnybar”.

Tove Jarl, vd och grundare av analysföretaget Axiom Insight, som ligger bakom enkäten, tycker att den rådande splittringen i den svenska energipolitiken lyser igenom i resultaten.

– Även om många av partierna har börjat att arbeta allt mer med miljöfrågor är det inte troligt att man når en lösning om partierna fortsätter att stå så långt ifrån varandra i de här frågorna, säger hon.

Hon får medhåll av Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv som tycker det är särskilt viktigt med enighet i frågan om energislag.

– Svenskt Näringsliv har varit tydliga med att vi behöver kärnkraft i ett framtida elsystem för att skapa ett stabilt och kostnadseffektivt elsystem. Vi ser redan nu hur elpriserna stiger i södra Sverige som ett resultat av otillräcklig planerbar elproduktion. Om vi ska klara att nå de klimatmålen som vi har satt, måste vi säkerställa elnät och annan infrastruktur samt att myndigheterna styr mot en fossilfri elproduktion, säger hon.

Kärnkraften en vattendelare

Men kärnkraften fortsätter att vara en vattendelare. På frågan om Sverige bör slopa begränsningar på antalet platser där man får bygga kärnkraft och antalet reaktorer som får byggas, är fördelningen återigen 50–50. M, SD, KD och L svarar ”ja” medan S, MP, V och C svarar ”nej”.

– Politikerna behöver förstå att det är bråttom. Att bygga elnät och elproduktion tar tid. Om vi inte får politiska beslut på plats kommer vi inte ha tillräckligt med el längre fram för att möta efterfrågan. Det kommer att minska de viktiga klimatinvesteringarna och det kommer inte att vara till nytta för vare sig tillväxten, jobben eller klimatet, säger Marie Knutsen-Öy.

På en punkt är dock samtliga partier rörande överens. Tillståndsprocesserna. De anses idag vara ineffektiva och riskerar att försena för viktiga energi- och hållbarhetssatsningar. Men det råder delade meningar om hur problemet ska lösas.

På frågan om att göra ändringstillstånd till huvudregel vid ändring av befintlig verksamhet svarar samtliga partier ja, förutom MP och V. MP och V invänder sig också mot att begränsa antalet myndigheter som får föra statens talan i tillståndsärenden. Samtidigt motsätter sig S och MP att det bör finnas tidsgränser i tillståndsärenden för exempelvis myndigheters yttranden och domstolars handläggning. På frågan om Sverige borde gå längre i sina implementeringar av EU-direktiv ställer sig M, KD, C och SD negativa.

Det är bra att många partier har surrat sig kring masten och vill se förkortade tillståndsprocesser, anser Nicklas Skår, expert inom miljölagstiftning på Svenskt Näringsliv. Men det fortsatta avståndet mellan partierna i tillståndsfrågan utgör en fortsatt bromskloss för att komma vidare i klimat- och energipolitiken.

– Omställningen kommer obönhörligen att leda till målkonflikter i allt från lokalmiljö till säkerhetsaspekter. Men vi kommer inte att nå omställningsmålen om partierna inte vågar göra avkall på vissa intressen. Tyvärr tror jag att flera riksdagspartier oavsett blocktillhörighet är oerhört rädda för att ta tag i de jobbiga frågorna med risken för att stöta sig med sina väljargrupper, säger han.

Många förbättringsområden

Det finns många förbättringsområden som partierna behöver komma överens om. Som att öppna för ändringstillstånd.

– Vi ser många positiva exempel på företag som tar stora språng mot en hållbar industri, exempelvis Hybrit och H2 Green Steel. Men de här företagen är i sin tur beroende av underleverantörer som inte har samma förutsättningar att ta de stora sprången. Genom att öppna för ändringstillstånd kan även en de mindre företagen ta de små stegen som är lika viktiga för att klara omställningen, säger han.

En annan viktig åtgärd är att stoppa svenska överimplementeringar av EU-direktiv.

– Det är heller inte rimligt att Sverige ska sträva mot en strängare lagstiftning än den som EU föreskriver. Det svenska näringslivet ligger redan i framkant i klimatfrågorna. Det ju inte lagstiftningen som har drivit på satsningarna i företag som Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel. Jag vill samtidigt vara tydlig med att prövningarna alltid ska utgå från att miljön ska skyddas. Men det måste finnas en proportionalitet i prövningarna. Ingen söker miljötillstånd för att försämra miljön. Om någonting så söker man tillstånd för att skapa miljöförbättringar i sin verksamhet, säger han.

Tummen upp till svensk export

Förutom tillståndsprocesser kan många riksdagspartier också enas om att svensk export behöver främjas som ett steg i att bidra till den globala klimatnyttan. Det har även lyfts i Svenskt Näringslivs rapport ”Klimatnyttan av svensk export” (23/2) som visar att svenska exporten redan i dag skapar klimatnytta motsvarande cirka 25 miljoner ton koldioxid per år, klart högre än industrins totala utsläpp på 17 miljoner ton koldioxid.

Men att partierna kan enas om tillståndsprocesser och svensk export är långt ifrån tillräckligt, menar Tove Jarl på Axiom Insight. Inför kommande mandatperiod måste politikerna våga ta sig an de svårare frågorna, anser hon.

– Jag tror att många väljare och även politiska partier fortfarande saknar den breda kunskapen om klimatet och därför är det svårt att föra en mer konstruktiv debatt i klimat och miljöfrågan. Vi ser att många gärna tar det säkra före det osäkra och lutar sig mot en invand retorik om att vi behöver korta tillståndsprocesser och ställa krav på andra utsläppstunga länder som Kina. Det framstår som att partierna behöver sätta sig in i fler frågor och skapa en bättre dialog med forskare och näringsliv för att förstå vilka tekniska framsteg vi behöver prioritera och vilka energislag vi behöver för att nå klimatmålen.