KOMPETENSKRISEN

Svenskarna älskar AI – men vill stänga ute barnen: ”Kommer vara svårt att hitta ett jobb”

Vuxna i Sverige har tredubblat sin AI-användning det senaste året, visar nya siffror. Ändå anser var sjunde svensk att barn aldrig bör använda samma teknik. Det riskerar att stänga dörren för Sveriges digitala talanger innan den ens har öppnats, menar kritiker. ”AI är mer än bara ett verktyg. Det är en revolution”, säger forskaren Susanne Kjällander till TN.

Sverige är det land i Norden som accelererar snabbast i AI-användning bland vuxna. Samtidigt är vi mest restriktiva med att ge barn tillgång till samma verktyg. Det visar en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av AI- och datatransformationsbolaget Solita.

– Det är något av en paradox vi ser i Sverige. Många vuxna vill själva använda AI, så länge det sköts kontrollerat med tydliga regler, utbildningar och skydd kring användningen på arbetsplatsen. Däremot är de oroliga för att barnen inte har samma skydd och ramar, och att skolan och föräldrar behöver mer stöd för att sätta upp dessa för barnen, säger Johan Torstensson, vd för Solita Sverige.

Likt debatten om barns sociala medier-användning lyfts även flera risker med AI - och mer därtill. I en OECD-rapport kan en tidig och okontrollerad introduktion av tekniken leda till bland annat brist på sociala interaktioner och emotionell utveckling, exponering för olämpligt innehåll och missbruk av personuppgifter.

Enligt Solita-rapporten syns en tydlig försiktighet kring barns AI-användning i hela Norden. Drygt 80 procent anser att barn under 13 år inte bör använda AI-verktyg, och 38 till 40 procent tycker att en lämplig åldersgräns ligger vid 16 år eller senare. Samtidigt tycker bara sex procent att det är okej för barn under tio år att börja använda AI.

Åldersgränser han hämma

Men åldersgränser vore fel väg att gå, anser Susanne Kjällander, docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Att begränsa AI i en tid när tekniken exploderar globalt riskerar att beröva barnens förmåga att navigera i den växande digitala infrastrukturen.

– AI är redan så integrerat i våra liv så barnen kommer ändå hitta sätt att använda tekniken i smyg. Då riskerar de att bli mer sårbara om de stöter på oroande eller felaktigt innehåll utan den vuxnas vägledning och stöttning som är absolut nödvändig för att hantera AI, säger hon och fortsätter:

– Hur skulle en sån åldersgräns ens fungera? Skulle det också innebära att barnen inte får öppna smarta kylskåp eller använda röstassistent i vardagsrummet? Snart vet man inte ens om att man använder Copilot när man skriver i Word.

”Jag tror snarare att det kommer att vara svårt att hitta ett jobb om man inte anpassar sig och lär sig om AI.”

I grunden handlar det om Sveriges framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft, menar Susanne Kjällander.

– AI är mer än bara ett verktyg. Det är en revolution som liknar den när människan började använda skriftspråk. Vi har gått från att bara vara konsumenter till att också vara producenter av AI. Det pratas mycket om att jobben kommer försvinna och att AI kommer att ta över. Jag tror snarare att det kommer att vara svårt att hitta ett jobb om man inte anpassar sig och lär sig om AI, säger hon.

Som ett vaccin

Paulina Modlitba, AI-expert, författare och föreläsare, är inne på liknande spår. Hon tycker inte att problemet är att barn använder AI, utan att de gör det med bristande förståelse för hur det fungerar.

– Jag brukar jämföra det med ett vaccin: Ju bättre rustad man är desto mer kan man stå pall när det uppstår bias (snedvridningar av fakta), säger hon.

Paulina Modlitba ser källkritik som en av de viktigaste utmaningarna för barn i yngre åldrar. Det går längre än traditionell källkritik på internet. Ett känt problem är hallucinationer, där AI-chattar kan generera felaktigt eller påhittat innehåll.

– De här AI-modellerna är inga faktamaskiner där du kan ta allt de säger som sanningar. Tittar man under huven på till exempel generativ AI, bygger modellerna på statistik – de tränas på enorma mängder data och utgår från vad som oftast förekommer i materialet, säger hon.

Att acceptera bias på det här sättet riskerar att förstärka befintliga fördomar, skapa politisk skevhet och i förlängningen öka polariseringen och försvaga demokratin, menar hon.

– Det här är något som behöver diskuteras redan på mellanstadiet. Om barn och vuxna skapar en kompass för att navigera kring de här frågorna blir de också mer robusta och bättre på att avgöra vad som är sant eller inte. Då blir vi framför allt bättre på att ställa rätt kritiska frågor. Det är allt som vi har behövt hantera med sociala medier, fast gånger tusen, säger Paulina Modlitba.

Källkritik borde början i förskolan

Susanne Kjällander ser gärna att barn börjar lära sig källkritik och AI-förståelse redan i förskolan. Särskilt nu när Sverige genomgår en stor skolreform som innebär att förskoleklassen blir det första året i den tioåriga grundskolan.

– Jag har varit på många förskolor och skolor där barn till exempel använder green screen för att till exempel göra filmer där de simmar med hajar i havet. När de sedan tittar på filmen efter lunch kan pedagogen fråga: ”Simmade vi verkligen med hajar i morse?” Och barnen svarar: ”Nej, det gjorde vi ju inte”, och på så vis tränas de i källkritik, säger hon.

I dagsläget har flera OECD-länder integrerat AI-läskunnighet (AI literacy) i sina läroplaner för att hjälpa barn att dra nytta av digital teknik och utveckla färdigheter som behövs senare i livet. De länder som inte gör det riskerar att förstärka en växande digital klyfta, så kallad digital divide, med ökade ojämlikheter kopplade till kön och socioekonomisk bakgrund.

”Barn är generellt nyfikna på teknik och tycker att det är jätteroligt att skapa och vara kreativa.”

Den kritiken får regeringen i sitt aktuella läroplansförslag (en del av den pågående skolreformen), som enligt flera företrädare för teknikbranschen tonar ned vikten av digital kompetens och AI i skolan. Något som framför allt skulle drabba unga flickor, som redan i dag har hamnat på fel sida av den digitala klyftan.

– Barn är generellt nyfikna på teknik och tycker att det är jätteroligt att skapa och vara kreativa. Men en orsak till att många flickor och tjejer inte kommer in i teknikbranschen är att dörrarna stängs för tidigt för dem. Det kan till exempel handla om små ”nudgear” (knuffar) som att en studie- och yrkesvägledare avråder från att söka tekniska gymnasieprogram för att man har lättare för språk än för matte, säger Elin Eriksson, medgrundare och creative director på Women in Tech.

Men AI:s breda användningsområde visar att det finns flera sätt att vara kreativ i den digitala världen, menar Elin Eriksson.

– Alla barn måste få chansen att leka och spela, testa och skapa. Det är med såna engagemang som vi kan bli det nya ingenjörslandet Sverige, säger hon.

Med källkritik som grund borde barn i högre åldrar också få lära sig digital samhällskunskap för att bättre förstå den värld de växer upp i, föreslår Elin Eriksson.

– De yngre generationerna har inte varit med när det fanns postkontor eller vet kanske inte varför det heter 'e-post'. Det är viktigt att förstå var tekniken kommer ifrån, varför appar fungerar som de gör och vilka konsekvenser de får, säger hon.

Susanne Kjällander är inne på samma spår.

– Skolan ska inte förbereda eleverna för en värld utan AI. Vi ska lära dem att tänka, skapa och bli ansvarsfulla, kritiska och demokratiska medborgare i en värld med AI, säger hon.

Skolan har ett ansvar

Skolan har också ett ansvar för att skapa likvärdig AI-kunskap i hela landet och minska den digitala klyftan kopplad till socioekonomisk bakgrund, menar Johan Torstensson.

– Vi märker att AI börjar bli dyrare och att det då inte längre är självklart att alla barn får tillgång till mer än gratisversionerna. Samtidigt finns det föräldrar som själva inte använder AI i sitt arbete, eftersom tekniken inte används i lika stor utsträckning i alla branscher. Därför är det viktigt att skolan harmoniserar utbildningen och ger alla barn samma grundläggande AI-kunskaper, säger han.

För att lyckas med detta krävs en bred dialog mellan politiker, skolan, forskningen och näringslivet, fortsätter han.

– Tillsammans utvecklar vi ramverk och stöd som ger alla barn samma möjligheter att förstå och använda AI ansvarsfullt.

”Barn gör som vuxna gör, inte som vi säger.”

Det är också viktigt att föräldrarna, i den mån det är möjligt, visar ökad nyfikenhet kring AI i hemmet. Det skulle i sin tur ge vuxna ett bättre förhållningssätt till barns AI-användning, avslutar Elin Eriksson.

– Om föräldrar sitter med telefonen hela tiden kommer barnen också vilja göra det. Barn gör som vuxna gör, inte som vi säger. Det bästa är om föräldrar är mer närvarande i barnens digitala värld och frågar vad som händer där: 'Hur gick det i spelet i dag?', 'Hur var det på TikTok?', 'Har du sett något roligt eller något som gjort dig orolig?”