ELKRISEN

97 krav på nästa regering ska säkra Sveriges el – kärnkraftsbolaget: ”Håll kursen”

Nästan 100 åtgärder på fyra år. Det är vad som krävs för att säkra Sveriges framtida elförsörjning, enligt en ny rapport. Samtidigt växlar kärnkraftsplanerna upp – och budskapet till nästa regering från ett av bolagen längst fram i racet är tydligt: ”Håll kursen”, säger Desirée Comstedt, tillförordnad vd på Videberg Kraft.

Tillgången till energi har varit avgörande för nästan varje stort utvecklingssteg i människans och mänsklighetens historia. Frågans betydelse går knappast att överskatta.

Så inleddes ett seminarium i Stockholm där Svenskt Näringsliv presenterade rapporten Agenda för elsystemets utveckling 2026–2030 – Vi måste äga vår framtid.

Inför vintern har det redan kommit varningar om höga och svängiga elpriser i både Sverige och Europa. Tyskland har rekordlåga gaslager, medan Sverige och Norge har ovanligt låga nivåer i vattenmagasinen. Samtidigt väntas etableringen av datacenter kräva stora mängder el och EU får ett allt större inflytande över nationella energifrågor.

Allt detta kommer att påverka Sverige.

– Länge kunde vi ta energin lite för given i Sverige. Vi hade låga stabila priser och vi hade en ganska bekväm tillgång. Nu är vi inne i något helt annat. Det sker stora grundläggande förändringar i vårt energisystem samtidigt som klimatfrågan är på högkant, sa Robert Thorburn, moderator och senior rådgivare på Svenskt Näringsliv.

Så vad behöver göras under kommande mandatperioder?

Svaret är inte en enskild åtgärd, utan närmare hundra. I rapporten listas 97 åtgärder som enligt Svenskt Näringsliv behöver genomföras redan under de kommande fyra åren.

Men först en kort tillbakablick på vad som redan har hänt.

Bland annat har Tidöregeringen godkänt fem havsbaserade vindkraftsprojekt, även om inget ännu har börjat byggas. Socialdemokraterna har öppnat för statligt stöd till ny kärnkraft och, kanske framför allt, har det sedan i julas kommit in sex ansökningar om att få bygga ny kärnkraft i Sverige.

– Dessa avser fem aktörer som vill bygga kärnkraft på sju olika platser. Så man kan säga att det har hänt ganska mycket på den fronten, sa Michelle von Gyllenpalm, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

”Vi är i full gång och exekverar på det som vi har pratat om i många år.”

Desirée Comstedt är tillförordnad vd på Videberg Kraft, ett av de bolag som ligger längst fram i kärnkraftsracet. Bolaget planerar att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön utanför Varberg, där Ringhals ligger.

– Vi har många frågor på vårt bord. Men vi gör och pratar inte bara. Vi har fört samtal med de flesta politiska partier under lång tid och har länge upplevt att det finns ett väldigt stort stöd för ny kärnkraft och vårt projekt, sa hon.

Hon berättade att hon många gånger fått frågan om det finns en oro inför tiden efter valet.

– Men det finns inte. Vi är tydliga med att det här inte är ett projekt som vi planerar för att genomföra. Vi är i full gång. Vi står mitt i med båda fötterna och exekverar på det som vi har pratat om i många år, sa hon.

Ser du något hinder som står i vägen för att ni ska kunna öka takten ännu mer?

– Mycket av tiden de här åren har handlat om att vara tydliga med vad som behöver finnas på plats för att ett kärnkraftsprojekt ska kunna bli av. Men mycket av det har vi sett ske under den gångna mandatperioden. Så utifrån mitt perspektiv handlar det nu om att låta det pågå. Bryt ingenting, utan håll kursen, sa hon.

Desirée Comstedt betonade att lagstiftningen ofta är utformad för att förvalta snarare än att bygga nytt, vilket innebär en utmaning.

– Min önskan är att vi inte slutar att lyfta på frågor bara för att det är svårt. Nu har vi tagit tag i flera lagstiftningsfrågor men även myndighetsfrågor och vi måste fortsätta lyfta på de blocken.

Snart väntar nya prövningar, men hon ser inga problem med att en riskdelningsmodell även kan bli aktuell för andra kraftslag.

– Det tror jag är jättebra. Det finns vissa beslut som vi inte kan fatta förrän vi vet att finansieringsfrågorna är helt klara. Vi måste också våga lyfta på frågor där det inte finns tydliga motparter att prata med när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar, site- och lokaliseringsutredningar. Det funkar inte. Vi måste veta vad vi kan förvänta oss.

Tillståndsfrågan ett ”sorgebarn”

Vattenkraften har gått igenom omfattande miljöprövningar. Tillståndsfrågan i stort är fortfarande ett sorgebarn, konstaterade Michelle von Gyllenpalm.

– Det har varit paus, inte paus och paus igen. Den frågan är fortfarande inte riktigt löst. Det finns inte heller samsyn kring en långsiktig finansieringsmodell och intäktsreglering för elnäten.

Dessutom väntas nya klimat- och regelpaket från EU som i högsta grad berör de svenska energifrågorna.

”Svettig tid för nästa energiminister”

Det går för långsamt, konstaterade Johan Wullt från EU-kommissionens representation i Sverige. Han påpekade att EU har tydliga planer på att bygga ut elnäten och knyta samman medlemsländernas energiinfrastruktur, något som kommer att kräva mycket stora investeringar. Frågan om hur gemensamma projekt ska finansieras kommer att påverka medlemsstaterna på olika sätt och väcker redan starka känslor, inte minst kring de så kallade flaskhalsavgifterna.

– Det riskerar att bli en svettig tid för nästa energiminister, sa Stefan Kvarfordt, energiexpert på Svenskt Näringsliv.

Så vad måste nästa regering ta tag i – och vilka beslut behöver prioriteras?

– Nu har vi en modell för kärnkraftsfinansiering och en rad ansökningar inlämnade. Det viktigaste nu är att hålla kursen. Över 75 procent av rösterna i riksdagsvalet gick till partier som har uttalat stöd för byggande av ny kärnkraft. Vi förväntar oss att det återspeglas i den politik som förs av nästa regeringssamarbete, sa Stefan Kvarfordt.

Den förra mandatperioden handlade till stor del om att möjliggöra regelförenklingar och hitta lösningar på olika hinder. Nu måste fokus i stället ligga på genomförandet, så att projekten verkligen går i mål, enligt Michelle von Gyllenpalm.

– Politiken måste förflyttas från det här kulturkriget mellan kraftslag så att det blir fokus på helhetslösningar för hela systemet. Det betyder stabila spelregler som ligger fast över flera regeringsskiften, sa hon.

Kräver större fokus på systemnytta

Framöver behöver större vikt läggas vid vilken systemnytta olika kraftslag bidrar med. Tanken är att den som ska få olika former av stöd också behöver kunna visa vilken nytta verksamheten tillför elsystemet.

– Vi kommer att ha ett system som har en växande andel förnybar elproduktion, vilket kommer att ställa högre krav på att vi har reglerkraft, sa hon.

– Vattenkraften måste få betalt för de nyttor som den levererar till systemet. Vattenkraften, med dess reglerkraft, har varit en ryggrad i Sveriges elsystem och kommer att fortsätta vara det. Miljöprövningarna och miljökraven får inte gå ut över produktionen av el på det viset som varit fallet.

När det gäller vindkraften är den viktigaste åtgärden att reformera det kommunala vetot, enligt Michelle von Gyllenpalm. Även tillståndsprocesserna behöver effektiviseras.

– Det finns mycket att göra när det handlar om nät. Det behöver byggas mycket i Sverige och kostnaderna behöver fördelas på ett rimligt sätt. Elanvändarna måste ha råd att ansluta till nätet och elbolagen måste ha incitament att investera.

Svensk energipolitik påverkas i allt högre grad av EU, upprepade Stefan Kvarfordt.

– För Sverige är det avgörande att EU-regler premierar faktiska utsläppsminskningar och systemnytta framför förutbestämda teknikval. Här gäller det att påverka, sa han.

Kan inte ansluta till nätet

En panel med elanvändare lyfte samtidigt problemen med att anslutningar till elnätet tar lång tid och därmed hämmar investeringar. Johan Bruce uttryckte oro för industrins förutsättningar.

– Tillgång till nätet är avgörande för våra företag, så tiden för att bygga ut nätet måste kortas. Nu har tillståndstiderna kortats från 13 till 8 år, men det finns fortfarande mer att göra, sa han.

Karl-Henrik Sundström, ordförande i Boliden, bedömde att elanvändningen kommer att öka kraftigt när elektrifieringen väl slår igenom på bred front, bland annat inom transportsektorn och genom etableringen av datacenter. Därför behövs en plan för att hantera den ökade efterfrågan, menade han.

– Vi kommer att behöva allt. Ska vi göra en investering som lever i 50 år så måste det också finnas långsiktighet. Politikerna måste göra långsiktiga överenskommelser på det här området, sa han.

– Det håller inte att det kan ta över nio år att få uppkoppling, det hämmar investeringar.

När det gäller en ytterligare sammanlänkning av elsystemen inom EU var Karl-Henrik Sundström kritisk.

– Jag är inte övertygad om att vi ska koppla upp oss med EU. Varför ska vi subventionera Tyskland eller länder som Spanien och Italien som har total obalans i sin energi? Vi behöver ställa lite krav, sa han.

”Det saknas tre meter för att vi ska kunna nyansluta oss. Men ingen vet när detta kan göras.”

Joakim Graning, vd för Westerqwarn, som driver camping- och restaurangverksamhet, framhöll att det inte bara är industrin som drabbas. För hans verksamhet är höga elpriser förödande.

– Vi kan inte påverka vår förbrukning. Har vi ingen förbrukning så har vi inga gäster, sa han.

Företaget vill bygga ut campingverksamheten med ytterligare 60 elplatser och behöver därför en ny anslutning till elnätet. Men något besked om hur lång tid det kan ta har företaget inte fått.

– Det saknas tre meter för att vi ska kunna nyansluta oss. Men ingen vet när detta kan göras. Det handlar om en halv dags jobb, men det saknas människor som kan göra jobbet och koppla på oss, sa han.