BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Larmar om miljardslöseri i infrastrukturen – här är projekten som bör skrotas: ”Sanslöst”

Sverige satsar nästan 1 200 miljarder kronor på infrastrukturen – men för varje satsad krona får samhället bara tillbaka 70 öre. Nu pekar en ny IVA-rapport ut projekten som bör skrotas och satsningarna som borde prioriteras. ”En tredjedel av pengarna försvinner upp i någon sorts tunn blå rök”, säger ekonomen Klas Eklund till TN.

En biltunnel borde byggas mellan Helsingborg och Helsingör, propparna längs stambanorna måste lösas upp, Arlandas tillgänglighet förbättras, Österleden i Stockholm byggas. Men samtidigt bör järnvägsbygget mellan Borås och Göteborg läggas ned. Bromma flygplats och flera mindre flygplatser som Norrköping och Sturup är andra exempel på olönsamma infrastruktursatsningar som borde läggas ner. Det hävdas i IVA-rapporten ”Framtidens transporter – mer pang för pengarna”.

”Vi föreslår att staten ska våga lägga ner olönsamma projekt innan de har kommit igång eller gått allt för långt.”

– Idag genomförs en lång rad projekt som blir sanslöst dyra och där den samhällsekonomiska avkastningen är låg. Så vi föreslår att staten ska sovra mer i projekten och våga lägga ner olönsamma projekt innan de har kommit igång eller gått allt för långt. Det låter tufft, men egentligen är det ett glädjebudskap vi levererar, nämligen att det faktiskt går att få mer pang för pengarna genom att planera och driva projekten annorlunda, säger Klas Eklund, chefsstrateg på Dahlgren Capital och ordförande i arbetsgruppen bakom rapporten.

Rapporten slår fast att svenska infrastruktursatsningar inte lider brist på pengar. Den senaste nationella planen omfattar nästan 1 200 miljarder kronor över ett decennium och gör att Sverige tillhör de EU-länder som satsar mest på infrastruktur. Däremot används de svenska skattebetalarnas pengar inte särskilt klokt, menar rapporten.

– Samhällsekonomiska kalkyler visar att avkastningen är negativ. För varje satsad krona får samhället bara tillbaka 70 öre. Så ungefär en tredjedel av pengarna försvinner upp i någon sorts tunn blå rök. Det är enorma belopp som inte används effektivt när det gäller infrastruktur. Regering och riksdag måste sätta ner foten och välja smartare, säger Klas Eklund.

Listar projekt som skenat iväg med miljardbelopp

I rapporten ges en rad exempel på infrastrukturprojekt där kostnaderna skenat iväg med mångmiljardbelopp. För Botniabanan ökade kostnaden från 9,8 miljarder vid projektstart till 25,2 miljarder i slutkostnad, en ökning på 157 procent. Citybanan under Stockholm ökade från 7,5 till 20,1 miljarder kronor, en ökning med 168 procent. Citytunneln gick från 4,8 till 12,7 miljarder kronor eller 165 procent. Norra länken från 2,2 till 10,4 miljarder kronor, 384 procent, Södra länken från 4,0 till 8,4 miljarder kronor eller 109 procent och Götaleden i Göteborg ökade från 1,6 till 3,5 miljarder kronor, motsvarande 120 procent.

”Det finns massor med exempel.”

Sammantaget ökade kostnaderna för dessa sex projekt från budgeterade 29,9 miljarder till 80,3 miljarder kronor i slutlig kostnad. Det är en ökning på 169 procent, eller 124 procent i reala termer.

– Det visar sig att det ofta är i planeringsstadiet som projekten blir dyrare, inte efter att spaden har satts i marken. Det beror på att det är under planeringen som överklaganden kommer, domstolar går in och väger olika intressen mot varandra. Det finns massor med exempel på detta. Man borde ställa frågan om inte den här överklaganderätten faktiskt missbrukas, säger Klas Eklund.

”LKAB bör ta över Malmbanan”

Ett tredje förslag som rapporten presenterar är att göra projekten mer affärsmässiga genom bland annat bolagisering.

– När man gör upphandlingar idag så lägger man framför allt ut själva bygget. Vi tror att det skulle vara möjligt att lägga ut en större del, alltså både projektering, bygge och underhåll på upphandling. Då får man starkare drivkrafter att bygga snabbare och se till att det inte byggs upp en underhållsskuld. Det finns sådana system i våra grannländer Norge och Danmark som vi kan lära av. Vi föreslår att det skapas en ny organisation vid sidan av Trafikverket med uppgift att undersöka vilka projekt som kan läggas ut på bolag eller handlas upp. Ett konkret exempel är Malmbanan som LKAB bör ta över, säger Klas Eklund.

”I slutändan är det viktiga att vi hanterar skattebetalarnas pengar på ett klokt sätt så vi hoppas att en tillträdande regering tänker över strategin kring infrastrukturinvesteringarna.”

Rapporten föreslår också att utnyttjandet av infrastruktur görs mer effektivt genom att använda prissättning där den som använder infrastrukturen betalar en marginalkostnad.

– Det handlar inte om att ordna hela finansieringen, för om avgifterna blir för höga finns en risk att bron eller tunneln inte utnyttjas fullt ut. Utan man tar betalt för den där extra turen med bilen eller tåget. Det kan skapa mindre trängsel och samtidigt ge en del intäkter till staten. Ett exempel är trängselavgifterna i Stockholm, säger Klas Eklund.

Rapporten är en del IVA:s visionsprojekt ”Svenska framtider”, att teckna en karta över var Sverige behöver befinna sig i framtiden om vi ska klara att behålla ställningen som ledande industriland i ett komplicerat geopolitiskt läge och med historiskt snabb teknikutveckling. Projektet går ut på att göra ett antal fördjupningar inom olika områden som är viktiga för svensk tillväxt och infrastrukturen är ett av dessa områden.

– Sammanfattningsvis föreslår vi att bygga snabbare, prioritera hårdare, vara mer affärsmässiga och använd priserna bättre. Då tror vi att Sverige kan uppnå väldigt mycket. I slutändan är det viktiga att vi hanterar skattebetalarnas pengar på ett klokt sätt så vi hoppas att en tillträdande regering tänker över strategin kring infrastrukturinvesteringarna, säger Klas Eklund till TN.