DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Samma företag – dubbel frånvaro i Norge: ”Slopat karensavdrag är en katastrof”

Zivi har dubbelt så höga sjuktal i Norge som i Sverige, trots att norrmän inte är sjukare än svenskar. Nu befarar vd Kujtim Salihu samma utveckling i Sverige om karensavdraget slopas. ”Mindre bolag kommer att bli extremt hårt drabbade”, säger han till TN.

Minst dubbelt så hög sjukfrånvaro i Norge. Det är verkligheten för tjänstebolaget Zivi, enligt vd Kujtim Salihu, som känner stark oro för om förslaget om att slopa karensavdraget även i Sverige skulle bli verklighet.

Bilvårdsföretaget Zivi har omkring 70–80 medarbetare i Sverige och ett 30-tal i Norge. Skillnaden mellan länderna har fått vd Kujtim Salihu att fundera över hur de svenska sjuktalen skulle utvecklas om karensavdraget försvann.

Han pekar på Norge som ett varnande exempel. Där får anställda 100 procent av lönen upp till ett år när de är sjuka, och det finns inget karensavdrag.

– När vi jämför våra verksamheter är sjukfrånvaron signifikant mycket högre i Norge. Då pratar vi inte om tvåsiffriga procenttal utan snarare om tresiffriga, säger han till TN.

Norge toppar sjukpenningligan

Sjukfrånvaron i Norge ligger sedan länge på en betydligt högre nivå än övriga länder i Västeuropa. En OECD-granskning 2024 visade att Norges offentliga utgifter till sjukpenning och invaliditetsförmåner motsvarade hela åtta procent av landets bnp. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent. I Sverige är motsvarande siffra 3,3 procent.

Samtidigt konstaterar OECD att det inte har med befolkningens hälsa att göra, utan att huvudorsaken till den höga sjukfrånvaron är ”generösa ersättningsnivåer och relativt lätta villkor för att börja och fortsätta att få ersättning”.

Kujtim Salihu är övertygad om att avsaknaden av ett karensavdrag är en viktig orsak till den höga sjukfrånvaron i Norge.

– Det kan inte vara så att norrmän verkligen är sjukare än svenskar. Det känns inte rimligt.

”En del att det sjuklönen kostar, men det värsta är att det drabbar vår leveranskapacitet.”

För Zivi, som har verksamhet på många orter, kan även enstaka sjukfall ställa till problem. På vissa platser finns bara två eller tre anställda, och det är svårt att hitta ersättare med kort varsel, konstaterar han.

– En del att det sjuklönen kostar, men det värsta är att det drabbar vår leveranskapacitet. Minsta lilla bortfall på grund av sjukdom påverkar produktionen.

För mindre bolag blir den stora effekten av ett slopat karensavdrag att de tappar kunder, enligt Kujtim Salihu.

– Mindre bolag kommer att bli extremt hårt drabbade! Det troliga är att det leder till att våra sjukskrivningar når norska nivåer. Min slutsats är att det blir som i Norge. Vi måste utgå ifrån det. Jag har svårt att tro att det kan bli på något annat sätt, säger han.

Kostnader i flera led

Kujtim Salihu betonar att anställda självklart ska kunna vara hemma när de är sjuka. Men han befarar att förändrade regler skulle öka sjukfrånvaron, inte minst bland yngre medarbetare.

– Jag är övertygad om att de kommer att sjukanmäla sig ännu oftare om karensavdraget tas bort. För biltvätt spelar det egentligen mindre roll men när det gäller vård och omsorg är det ju människor som drabbas när det saknas personal.

För ett företag som Zivi uppstår kostnaderna i flera led. När medarbetare saknas måste verksamheten planeras om, ersättare sättas in och kundernas behov ändå tillgodoses. I vissa fall kan bristande leveranser dessutom leda till viten.

– Sjukskrivningar är dyra i trippel bemärkelse. De medför sjuklönekostnader, påverkar kundleveransen och gör att ledningen tappar fokus.

Enligt Kujtim Salihus uppskattning leder varje procentenhets ökning av sjukfrånvaron till 2–2,5 procentenheters högre kostnader för att täcka upp bortfallet.

Det kan också hämma företagets expansion. Att hålla extra personal i beredskap blir särskilt kostsamt på mindre orter, där det redan kan vara svårt att rekrytera.

– Vi vill vara nationellt heltäckande men det blir svårt att vara på en mindre ort om vi alltid behöver överanställa, säger Kujtim Salihus.

”Ofinansierat valfläsk”

Han menar att ett slopat karensavdrag riskerar att bli betydligt dyrare än vad de politiska kalkylerna visar.

En rapport från Socialdepartementet från 2023 räknar med mellan fem och 17 procent fler sjukdagar med ett slopat karensavdrag. Enligt Riksdagens utredningstjänst innebär det att sjuklönekostnaderna skulle öka med tolv till 21 miljarder kronor.

När Svenskt Näringsliv i sina beräkningar inkluderar alla kostnader som tillkommer om karensavdraget slopas, det vill säga även ökad sjukfrånvaro och ersättning av personal för att undvika produktionsbortfall, då landar notan på mellan 21 och 42 miljarder kronor.

– Förslaget om att ta bort karensavdraget är oansvarigt. Det är ofinansierat valfläsk och dessutom är det felräknat, säger Kujtim Salihus.

Kunder får betala

Samtidigt med kraven på slopat karensavdrag kommer också krav på en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Men i personalintensiva verksamheter går det enligt Kujtim Salihus inte att minska arbetstiden utan att det ger direkta konsekvenser för bemanningen och ekonomin om verksamheten ska hålla samma nivå.

– Jag blir mållös! Tanken är så världsfrånvänd. Någon måste betala och för vår del skulle det bli kunderna, i form av höjda priser. Och gör de inte det får vi avveckla verksamheten för vi har inga möjligheter att ta 20-procentiga kostnadsökningar, säger han.

Att automatisering skulle lösa problemet på kort sikt tror han inte på.

– Det finns människor som gör det väldigt enkelt för sig, och som tror och hoppas att robotar ska lösa allting. Men det är en bit kvar tills de tar hand om äldre på ett vårdhem.

Var finns kompetensen?

Samtidigt brottas Sverige redan med kompetensbrist och en åldrande befolkning. Kujtim Salihu ifrågasätter därför var den extra arbetskraften skulle komma ifrån om arbetstiden kortades.

– Skulle den här arbetstidsförkortningen slå igenom idag skulle vi behöva 20 procent mer arbetskraft. Varifrån ska den komma?

”Slopas karensavdraget är det en katastrof! Och skulle arbetstiden minska är det en dålig mardröm.”

Om företag får svårare att bedriva verksamhet kan följden bli färre jobb, lägre skatteintäkter och sämre service, menar Kujtim Salihus.

– Jag förstår den ideologiska ståndpunkten att folk ska få mer och jobba mindre. Men jag ser det konkret utifrån att vi är ett bolag som skapar arbetstillfällen och betalar skatt, säger han.

– Slopas karensavdraget är det en katastrof! Och skulle arbetstiden minska är det en dålig mardröm. Det skulle minska välfärdsproduktionen. De här initiativen innebär att det är färre som ska göra mer, men den kalkylen går inte ihop. Det gröper ur Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, och ytterst även förmågan att ta hand om sin befolkning.