DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Toppekonomerna: Så går svensk ekonomi i höst

Fjärde vågen närmar sig under pandemin samtidigt som ekonomin går fortsatt stark. Men hur blir hösten? TN har talat med fem ekonomer som ger sin syn på risken för inflation, räntehöjningar och en ny våg av restriktioner. Den ökade skuldsättningen oroar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea. ”När man bygger upp skulder kan det slå tillbaka längre fram”, säger han.

Under sommaren har de positiva signalerna i ekonomin dominerat rapporteringen i medier och i konjunkturbedömningar. Men inflationstendenser oroar. Och nu bekräftar dessutom FHM att den positiva trenden är bruten - smittspridningen är igång igen. I fredags rapporterades 3 451 bekräftade fall av covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med veckan dessförinnan.

TN har talar med fem ekonomer som ger sin syn på hur ekonomin utvecklar sig i höst.

Jens Magnusson, chefekonom på SEB, menar att utvecklingen i svensk ekonomi även fortsatt går åt rätt håll. Tillväxten ser ut att bli stark, arbetslösheten sjunker och tillförsikten hos näringslivet är påtaglig.

Han menar dock att pandemin fortsatt är ett orosmoln. En fjärde våg skulle kunna göra att hushållen blir mer försiktiga och att den förväntade uppgången i konsumtion uteblir. Att vaccinationen kommit så långt i Sverige är lovande, men situationen ser annorlunda ut i andra delar av världen.

– Många utvecklingsländer är fortfarande i princip helt ovaccinerade och dessa kan behöva stänga ner i betydligt större utsträckning. Det kan i sin tur påverka svenska företag som har värdekedjor som startar i, eller passerar igenom, dessa länder. Men den övergripande bilden är positiv, säger Jens Magnusson.

Han bedömer risken för att Riksbanken höjer räntan i höst som närmast obefintlig. Inflationen har framförallt varit påtaglig i USA och är till största delen övergående.

– Den beror på vissa flaskhalsar och arbetsmarknadsproblem som har att göra med pandemin, öppnandet av stängda ekonomier och en uppdämd efterfrågan hos hushållen. Mycket av detta kommer att normaliseras under hösten, säger han.

Även om det skulle visa sig att den amerikanska inflationen är mer långvarig, tror Jens Magnusson att det krävs mycket att det spiller över på den svenska ekonomin. Det är långt kvar till en räntehöjning.

– Innan räntehöjningar blir aktuella kommer Riksbanken att dra ned på sina andra stödåtgärder, det vill säga minska sina värdepappersköp. Vi kommer därmed få en bra förvarning om när en eventuell åtstramning är på gång, säger Jens Magnusson.

Under sommaren har rusande oljepriser lett till rekordhöga elpriser, kan det påverka inflationen?

– Ja, energipriserna ingår i KPI som är det vanligaste inflationsmåttet, så visst påverkar det. Men det är framförallt på kort sikt och beror mycket på att vi nu jämför med en period för ett år sedan, då priserna var nedpressade. Över längre tid brukar energipriserna gå både upp och ner och det är inte troligt att de kommer ge en varaktigt högre inflation. Dessutom leder stigande energipriser till minskad köpkraft hos hushållen, vilket i sig bromsar tillväxten och minskar inflationsriskerna.

En ökad efterfrågan med högt sparande och ett uppdämt konsumtionsbehov i kombination med en utbudssida som störs av komponentbrist, stigande fraktpriser och brist på viss arbetskraft, riskerar att skapa överhettning i ekonomin.

– Tillsammans skapar det överhettningstendenser men mycket av det har med pandemin att göra och bör rätta till sig när ekonomierna hållits öppna ett tag och både utbud och efterfrågan normaliseras, säger Jens Magnusson.

Han menar att det finns en risk att arbetskraftsbristen blir mer varaktig än beräknat och skapar en uppåtgående pris- och lönespiral, vilket leder till överhettning, men det är inte SEB:s huvudscenario.

– Dessutom avtar nu de kraftiga finanspolitiska stimulanserna som funnits under krisen vilket också kommer att motverka överhettningstendenserna, säger Jens Magnusson.

Oroas för stramare regler för arbetskraftsinvandring

Patrick Joyce är chefekonom på Almega tjänsteföretagen. Han representerar branscher där återhämtningen delvis kommit senare än inom till exempel industrin. Men nu har även de delar av tjänstesektorn som haft det tufft börjat återhämta sig. Den bilden bekräftas av Inköpschefsindex för tjänstesektorn som under sommaren uppvisade den näst högsta nivån under indexets historia.

– Det är klart att det fortfarande finns risker för flera branscher. Men nu är halva den vuxna befolkningen fullvaccinerad så en fjärde våg borde inte få samma konsekvenser som den första och den andra, så vi är förhållandevis optimistiska inför hösten, säger Patrick Joyce.

Almega är inte orolig för stigande inflation de kommande åren och Patrick Joyce bedömer risken att Riksbanken höjer räntan de närmsta två åren som liten. Det som han pekar ut som det största hotet i höst är snarare bristen på arbetskraft. Det är något som har vuxit i takt med att vi börjar ta oss ur pandemin. Läget liknar det vi befann oss i fram till början av 2019, befarar han.

– Nu under andra kvartalet sade vart fjärde tjänsteföretag att brist på arbetskraft var deras största problem. Och mer än hälften av teknikkonsultföretagen sade att brist på arbetskraft oroade dem mest.

Men han ser en viktig lösning – arbetskraftsinvandring. I IT-branschen står arbetskraftsinvandringen redan idag för sex till sju procent av arbetsstyrkan. Det är en effektiv metod för att få in kvalificerade ingenjörer och systemvetare snabbt, menar Patrick Joyce.

– Det är viktigt att politiken är med här, men många vill strama åt. Det här är ett läge där arbetskraftsinvandringen behövs mer än någonsin. Blir bristen bredare och berör andra branscher är det ett stort problem.

Patrick Joyce framhåller också behovet av matchning på arbetsmarknaden.

– Det är glädjande att man återhämtar sig. Men matchningsinsatserna i arbetsmarknadspolitiken måste bli bättre. Se till att utbilda till jobb inom tjänstesektorn där arbetskraft behövs och avstå från skattehöjningar på arbete som skulle hämma utbudet på arbetskraft.

”Vi ser att det är en stark återhämtning”

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, ser optimistiskt på ekonomin i höst. Visst finns det fortfarande risker, så som ökad smittspridning, sämre vaccintakt och utveckling av Delta-viruset. Men hon tror inte att en eventuell fjärde våg skulle få lika stora ekonomiska konsekvenser som de tidigare. Ekonomin har hittat vägar genom pandemin, menar hon.

– Vi ser att det är en stark återhämtning, både inom tillverkning och tjänster. Även stora delar av Europa som har släpat efter börjar nu komma ikapp. Det är bra för Sverige.

Det finns överhettningstendenser i ekonomin, hur allvarliga är de?

– Vad vi har sett är en överhettning begränsad till specifika varor eller branscher. När vi får en sådan här stark återhämtning och efterfrågan så har inte produktionen hunnit med. Det har gjort att vi fått prisökningar på ett antal varor och man har varit orolig för inflation i de sektorerna. Men tittar vi på hela ekonomin så har vi inga överhettningstendenser.

Även Alexandra Stråberg bedömer sannolikheten att Riksbanken höjer räntan som liten. Trots en god återhämtning är den ekonomiska aktiviteten inte på en sådan hög nivå att Riksbanken måste dämpa den. Det räcker att titta på arbetsmarknaden för att förstå det, menar hon.

– USA har haft hög inflation men inte ens där pratar man om en räntehöjning i närtid. Man måste se till den stora helheten. Vi har sett prisökningar i vissa branscher och på vissa produkter, men det som främst är drivande för inflation är arbetsmarknaden. Att det skapas ett starkt lönetryck som driver priser och sedan inflation, säger hon och fortsätter:

– Räntan kommer inte att höjas i höst. Den kommer göra det när det finns skäl att dämpa den ekonomiska aktiviteten och då måste ekonomin gå på fullvarv. Nu är arbetslösheten uppe på nio procent.

För att ekonomin ska fortsätta utvecklas i positiv riktning framhåller Alexandra Stråberg vikten av arbetsmarknadsinsatser. Det finns en matchningsproblematik där vissa branscher skriker efter arbetskraft, medan andra branscher ser en arbetsbrist. Hon menar också att regeringen måste vara fortsatt uppmärksam på den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt är det globala konjunkturen avgörande.

– För en liten öppen ekonomi som Sverige är det superviktigt att USA, Kina och Europa tuffar på, säger Alexandra Stråberg.

Kinnwall: Lugnare på råvarumarknaderna

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, tror inte att pandemin kommer att utgöra ett så stort hot mot ekonomin under hösten. En ökad smittspridning och en eventuell fjärde våg är orosmoment för flera branscher, men inte tillräckligt för att ändra konjunkturen. Däremot menar han att flaskhalsar i industrin, så som stigande priser, problem att få tag på komponenter och att leverera i tid, påverkar industrikonjunkturen.

– Det tynger lönsamheten och blir ett tryck på företagen, inte minst industrin, säger Mats Kinnwall.

Att det skulle ske en viss uppgång i inflationen hade alla räknat med, menar Mats Kinnwall. Men till hösten spår han inte en sådan uppgång i inflation som skulle ge Riksbanken anledning att höja räntan.

– Vi har redan börjat se hur prisökningar på råvarupriser har börjat lugnat ner sig. Så jag tror inte att vi är på väg mot en långsiktig period av inflation. Jag tror att Riksbanken gör samma bedömning och därför tagit inflationsuppgången med ro, säger Mats Kinnwall.

Ökad skuldsättning

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, ser optimistiskt på ekonomin i höst. Han menar att vi börjar närma oss ett normalläge igen. Samtidigt är pandemin och oron över en eventuell fjärde våg inte över än.

– Det går inte att komma ifrån att pandemin inte är under kontroll ännu, speciellt i vissa delar av världen. Det kan fördröja återhämtningen, men det ska nog mycket till för att det ska få stora effekter på ekonomin.

Under pandemin har bostadspriserna stigit kraftigt, det är ett tecken på överhettning, menar Torbjörn Isaksson. Men överhettningstendenserna som framförallt intresserar Riksbanken – inflation och löner – är han mindre bekymrad. Energipriserna har visserligen stigit den senaste tiden och det finns även andra tecken på högre inflation, men det bör i huvudsak vara en tillfällig uppgång. Han spår därför ingen räntehöjning de närmaste två åren.

– Det räcker inte med att inflationen går upp under en kortare period. För att Riksbanken ska vidta åtstramande penningpolitiska åtgärder behöver inflationen ligga på, eller över målet, under en längre period. Vår bedömning är att Riksbanken sitter still i båten, säger Torbjörn Isaksson.

Men i och med en stark återhämtning där resursutnyttjandet snart är högre än normalt varnar han för nya problem, så som brist på arbetskraft. Fokus nu borde därför vara att beakta denna nya fas och de nya problem som uppstår.

– Överlag så finns det väldigt mycket pengar i ekonomin. Finanspolitiken är expansiv, räntan är låg och börsen är på rekordnivå. Sällan har vi sett en så snabb uppgång på bostadspriser, vilket brukar vara förknippat med en stark hushållskonsumtion. Men under pandemin sparade hushållen då man varit förhindrad att spendera, till exempel på resande. Så generellt finns det mycket pengar och det förklarar varför efterfrågan är så hög på varor och bostäder och varför det uppstår brist på vissa varor.

Vad innebär det på längre sikt?

– Det ökar riskerna. När man bygger upp skulder kan det slå tillbaka längre fram. Det finns en sårbarhet mot högre räntor och den dag de stiger blir det en utmaning. Det kommer nog inte att ske under det närmaste året, men kanske på längre sikt.

Privata Affärer: Inflationsprognos: KPIF nära sjuårslägsta i juli

Pressmeddelande: Historiska kvartalssiffror för underleverantörerna