KOMPETENSKRISEN
Talanger ratar Sverige – experter kräver plan från nästa regering
Två av tre svenska företag kämpar med att hitta rätt kompetens, samtidigt som Sverige tappar i den internationella talangligan. Nu kräver Svenskt Näringsliv att nästa regering tar fram en nationell strategi för att vända trenden, innan grannländerna drar ifrån på allvar. ”Konkurrensen har ökat”, säger Li Ljungberg på Teknikföretagen till TN.
Svenskt Näringsliv vill att nästa regering tar fram en nationell strategi för att locka internationell kompetens till Sverige. Detta för att stärka Sveriges konkurrenskraft på lång sikt, menar arbetsmarknadsexperten Amelie Berg.
– Vi anser inte att det här kan hanteras enbart genom en ökad myndighetssamverkan, enskilda projekt eller tillfälliga insatser. Sverige behöver en långsiktig och stabil politisk färdriktning för den internationella kompetensförsörjningen, säger hon till TN.
Artikeln i korthet
Två av tre svenska företag har svårt att hitta rätt kompetens.
Sverige föll från fjärde till sjätte plats i IMD:s globala talangrankning.
Grannländerna Finland och Danmark satsar strategiskt på internationell rekrytering.
Experter varnar för att nya regler kring arbetstillstånd skapar osäkerhet.
Svenskt Näringsliv kräver en nationell strategi från nästa regering.
Regeringsuppdraget Work in Sweden avslutas 2027 – framtiden är oviss.
Hon sitter i referensgruppen för Work in Sweden, ett regeringsuppdrag med flera myndigheter och aktörer som samordnas av Tillväxtverket. Work in Sweden har pågått under tre år och tar slut 2027.
– Det har varit svårt att se vilka konkreta resultat som har kommit fram av alla projekt och initiativ. Nu finns en oro för hur arbetet ska fortsätta och om det kommer att finnas stöd och finansiering för det som har påbörjats, säger Amelie Berg.
Två av tre svenska företag har idag svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt konkurrerar länderna om internationella specialister inom allt från teknik och forskning till industrin.
Sverige faller i rankning
I rankningen IMD World Talent föll Sverige från fjärde till sjätte plats mellan 2024 och 2025. I Svenska Institutets kartläggning av hur Sverige uppfattas av internationella STEM-talanger hamnar Sverige på tionde plats i Indien och på fjortonde plats i USA. Samtidigt går arbetet framåt i våra grannländer. Finland har sedan 2017 drivit programmet Talent Boost, med politisk samordning, långsiktiga mål och särskilda resurser för att attrahera internationell arbetskraft.
Danmark har satsat på flera initiativ för att underlätta internationell rekrytering. Bland annat erbjuder Work in Denmark engelskspråkiga jobbannonser, medan Dansk Industri hjälper medlemsföretag med rådgivning och praktiskt stöd vid rekrytering från utlandet.
– Sverige riskerar att hamna på efterkälken om arbetet här inte får en tydligare inriktning, säger Amelie Berg.
”Den senaste tidens uppsjö av förändringar inom regelverket för arbetstillstånd skapar stor osäkerhet. Företagen vill veta vad som händer och de vill göra rätt.”
Inom techsektorn är internationell rekrytering viktig för företag som söker kompetens inom exempelvis AI, kvantteknik och cybersäkerhet.
– Vi konkurrerar med företag i hela världen om nyckelkompetenser. Om rekryteringen försvåras eller fördröjs får det konsekvenser för företagens utveckling och framtida investeringar, säger Ana Andric, policyexpert på arbetsgivar- och branschorganisationen TechSverige.
Hon efterlyser bättre samordning.
– Regeringens migrationspolitik behöver hänga ihop med forsknings, innovations- och näringspolitiken. Sveriges ambitioner att vara ledande och växa i den digitala ekonomin måste följas av insatser, regler och myndighetsprocesser som underlättar för företag att rekrytera internationell spetskompetens, säger Ana Andric och fortsätter:
– Det måste finnas snabba och förutsägbara processer. För både företag som rekryterar internationell spetskompetens och personer som flyttar till Sverige krävs stabila villkor, snabba och förutsägbara tillståndsprocesser och bättre förutsättningar för medföljande familjer.
Konkurrerar på global marknad
Li Ljungberg, näringspolitisk expert på Teknikföretagen, har samma bild av läget.
– Vi konkurrerar om internationell specialistkompetens på en global marknad. Det handlar om specialister och kompetens som inte finns här eller som det är stor brist på.
Det behöver vara attraktivt att välja Sverige. Och när man väl har valt Sverige behöver processen vara enkel, snabb och framför allt förutsägbar, säger hon.
Hon berättar att Teknikföretagen får många frågor om vad som egentligen gäller för arbetstillstånd.
– Den senaste tidens uppsjö av förändringar inom regelverket för arbetstillstånd skapar stor osäkerhet. Företagen vill veta vad som händer och de vill göra rätt.
”Regler och processer har blivit mer oförutsägbara och komplexa, vilket skapar osäkerhet både för den internationella kompetensen och för företagen som vill rekrytera.”
Teknikföretagen efterlyser också en tydligare politisk inriktning i frågan om internationell talangrekrytering.
– Det är positivt att många myndigheter har haft uppdrag på området, men myndigheternas samordning och uppdrag kan inte kompensera för motsägelsefullheten i regeringens politik. Det har skett förbättringar de senaste åren som kortade handläggningstider och utvidgad expertskatt med mera. Samtidigt har regler och processer blivit mer oförutsägbara och komplexa, vilket skapar osäkerhet både för den internationella kompetensen och för företagen som vill rekrytera.
– Konkurrensen om internationell kompetens har dessutom ökat. Därför behöver erfarenheterna från de senaste årens arbete lägga grunden för nästa steg. Berörda myndigheters uppdrag behöver fortsätta och politiken behöver ange tydlig riktning framåt, säger Li Ljungberg.
Föreslår ny nationell strategi
En ny rapport från Svenskt Näringsliv föreslår att regeringen tar fram en nationell strategi som skapar goda förutsättningar för svenska företag att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens för att öka Sveriges attraktionskraft av internationell kompetens. Strategin bör omfatta tre områden: att göra Sverige mer synligt och attraktivt internationellt, att förenkla regler och processer samt att förbättra möjligheterna för internationell kompetens och deras familjer att etablera sig i landet. Dessutom efterfrågas en operativ funktion i Regeringskansliet som ansvarar för samordning och framdrift.
Enligt Amelie Berg behöver nästa regering skyndsamt ta ställning till hur arbetet ska organiseras och följas upp när Work in Sweden avslutas. Samtidigt bör Tillväxtverkets rekommendationer tas till vara för att bygga vidare på de kartläggningar och framgångsrika pilotprojekt som genomförts under de tre åren med projektet Work in Sweden.
– Det här är i grunden en politisk fråga som vi vill att nästa regering tar tag i, säger hon.
Tillväxtverkets slutrapport om Work in Sweden väntas i början av 2027.