EU:S FRAMTID
Här är nyckeln för att rädda Europa – ”Obehagligt uppvaknande”
När Fredrik Persson tog över BusinessEurope möttes han av ett EU som inte ville se Europas tillväxtproblem. Fyra år senare har konkurrenskraften flyttat in i politikens centrum, men utmaningar kvarstår. ”Om Tyskland inte får tillbaka sin tillväxt kommer det drabba Sverige och resten av Europa, oavsett hur ambitiösa vi är”, säger han till TN.
När Svenskt Näringslivs tidigare ordförande Fredrik Persson för fyra år sedan klev in i rollen som ordförande för BusinessEurope hade det europeiska näringslivet landat i en klar insikt: Europas tillväxt släpade efter och avsaknaden av investeringar höll på att bli ett allt större problem.
Fredrik Persson har varit ordförande för BusinessEurope under de senaste fyra åren.
Hans uppdrag har varit att sätta konkurrenskraften och tillväxten i fokus på Europas agenda.
Den 1 juli lämnar Fredrik Persson över ordförandeskapet till Maciej Witucki från Lewiatan.
BusinessEurope representerar 25 miljoner företag och påverkar EU-lagstiftningen.
Persson betonar vikten av regelförenkling och diversifierade handelsflöden.
Framtidens utmaningar innefattar det geopolitiska läget, AI och relationen med Kina.
Uppdraget var tydligt: BusinessEurope skulle göra allt för att sätta konkurrenskraften och tillväxten högst upp på Europas agenda igen.
– Det är hela nyckeln för Europas framtid, för Europas resiliens och för den välfärdsstat som Europa är. Så det har varit ett ödmjukande men fantastiskt givande uppdrag, säger Fredrik Persson till TN.
Talar för 25 miljoner företag
Den 1 juli lämnar han över ordförandeskapet till Maciej Witucki, som fram till nyligen ledde BusinessEuropes polska medlemsorganisation Lewiatan.
Vilken roll tror du att BusinessEurope har spelat för att konkurrenskraften nu fått en så tydlig plats på EU-agendan?
– BusinessEuropes roll bygger på att vi talar för 25 miljoner företag, stora och små. Det ger oss möjlighet att verkligen säga att vi är det europeiska näringslivets och den europeiska industrins röst. Vi vet vad som händer dygnet runt, året om, runt om i Europa och vi vet hur lagstiftningen och initiativen i Bryssel påverkar europeiska företag och i förlängningen Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det är en fundamental påverkan som BusinessEurope tillsammans med sina medlemmar har på det här skeendet.
”Ett obehagligt uppvaknande”
Men när Fredrik Persson kom till Bryssel för fyra år sedan var tonläget ett annat, berättar han.
– Svaret man fick då var ofta att "näringslivet klagar ju alltid, ni är aldrig nöjda" och att läget i Europa var starkt och egentligen inget problem. När man diskuterade tillväxtsiffrorna med EU:s politiska ledarskap var det nog lite av ett obehagligt uppvaknande att Europa inte befann sig i den starka position man hade trott.
Näringslivets bild av Europas utveckling kom sedermera att bekräftas av både Draghi- och Letta-rapporten, vilket Fredrik Persson menar ledde fram till det förändrade narrativ som råder i dag.
– Det som tidigare ifrågasattes och kanske var lite i utkanten – att stärkandet av Europas konkurrenskraft måste vara centralt i kommissionens och parlamentets arbete – är nu i kärnan av vad båda institutionerna arbetar med. Det är den stora förflyttningen som jag haft förmånen att uppleva och bidra till de här fyra åren.
Vad är du mest nöjd med från din tid som ordförande?
– Nöjd ska man aldrig vara, för det mesta är nog fortfarande ogjort. "Underbara framtid", som Ingvar Kamprad alltid sa. Men fokuset på konkurrenskraft och tillväxt som tillkommit, och förståelsen för att den regelbörda som EU lägger på sina företag inte är hållbar – det är klart att det är viktiga steg.
Fortsatt tung regelbörda
Enligt Fredrik Persson lägger europeiska företag i dagsläget nästan lika stora resurser på att följa EU-regler som de investerar i forskning och utveckling. Därför välkomnar BusinessEurope de Omnibus-paket med regelförenklingar som sjösatts de senaste åren, men det som presenterats hittills är långt ifrån tillräckligt.
– Vi har bromsat upp regelbördan, men vi är fortfarande ett par steg från att faktiskt minska den. Jag säger alltid i mina dialoger med kommissionärer och kommissionens ordförande att varken vi eller ni är klara förrän det känns i det dagliga arbetet ute i företagen. Och det gör det faktiskt inte än. Det räcker inte att komma med initiativ – man måste leverera så att företagen märker skillnad i sin dagliga verksamhet. Först då kommer tillväxten och konkurrenskraften kunna komma tillbaka till Europa.
”Att inte komma överens är det säkraste sättet att inte ha någon påverkan överhuvudtaget.”
BusinessEurope består av 42 medlemsorganisationer i 36 länder – främst EU-länder men även till exempel Storbritannien, Norge och Schweiz. Trots bredden av sektorer och länder är organisationen enligt Fredrik Persson oftast överens om både de större och mindre dragen.
– Det är tuffa diskussioner, men det är vi vana vid i näringslivet. Jag brukar alltid påminna medlemsorganisationerna om att de flesta av deras medlemmar är europeiska snarare än tyska, svenska, finska eller portugisiska. För att möta upp förväntningarna från dem måste vi komma överens. Att inte göra det är det säkraste sättet att inte ha någon påverkan överhuvudtaget.
I takt med att fokuset på tillväxt ökat i EU har det blivit uppenbart att flertalet medlemsländer visar upp inhemska tillväxtsiffror som lämnar mer att önska. Många har oroats av att Tyskland, som är EU:s största ekonomi och åtminstone tidigare dess självklara ekonomiska draglok, alltmer ser ut att ha fastnat i stagnation.
”Om Tyskland inte får tillbaka sin tillväxt kommer det drabba Sverige och resten av Europa, oavsett hur ambitiösa vi är.”
Även andra stora ekonomier, som Frankrike och Italien, har länge brottats med svag ekonomisk tillväxt. Flera experter har spekulerat i om exempelvis Norden eller Polen därmed kan få tydligare ledarroller inom EU:s ekonomiska utveckling på sikt.
Ligger det något i det, kan Norden eller Polen få tydligare ledarroller inom EU:s ekonomiska utveckling?
– Det enkla svaret är: inte som ersättare. Tyskland är givet sin storlek och sin industri fortfarande nyckeln. Det finns stor potential i Polen och Norden, men det vore naivt att tro att vi kan ersätta Tysklands roll. Om Tyskland inte får tillbaka sin tillväxt kommer det drabba Sverige och resten av Europa, oavsett hur ambitiösa vi är. Vi måste få de stora ekonomierna i EU att fungera.
”Låt mig vara tydlig, det handlar om att komplettera relationen med USA, inte ersätta den.”
De handelsavtal som EU tecknat med bland andra Mercosur och Indien lyfter Fredrik Persson som en viktig framgångsfaktor för Europa.
– Det finns ofta kritik mot kommissionen för att de inte agerar tillräckligt snabbt, men här måste jag säga att de har gjort det fantastiskt bra och med hög hastighet. Det här var en fråga som jag och BusinessEurope lyfte tidigt: vi måste skapa alternativ för europeiska företag. Vikten av diversifierade handelsflöden blev tydlig under pandemin och åter aktuell med oroligheterna i Mellanöstern – och den stökiga perioden med den amerikanska administrationen har ytterligare satt fokus på det.
– Men låt mig vara tydlig, det handlar om att komplettera relationen med USA, inte ersätta den. Det är inte en relation som går att ersätta, vare sig från europeiskt eller amerikanskt håll. Vi är varandras största handelspartner.
Vilka är de största orosmolnen som du ser för Europas konkurrenskraft?
– Det generella geopolitiska läget, AI och Kina. Att Europa och USA hittar en balanserad väg framåt i relationen med Kina, och att Europa inte faller efter inom exempelvis AI, är existentiellt för europeiska företags framtid. Det är definitivt en huvudfråga för de kommande åren. Jag är inte nervös – det är vi sällan i näringslivet – men jag har stor respekt för allvaret i situationen.
Vad vill du säga till din efterträdare?
– Att BusinessEurope som organisation och som röst för 25 miljoner europeiska företag är relevant och viktig – inte bara för europeiskt näringsliv, utan för Europas framtid. Med det som plattform kan man bara önska ett varmt lycka till. Det är en viktig uppgift.