DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Experter varnar för nya (s)katter: ”Mindre lönsamt att arbeta”

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg vill trappa ner jobbskatteavdraget, införa en ny bankskatt och höja skatten på sparande. Men skatteoffensiven får kritik från experter. ”Det blir mindre lönsamt att arbeta och anstränga sig”, säger forskaren Jacob Lundberg till TN.

En avtrappning av jobbskatteavdraget, en tillfällig bankskatt och höjd skatt på ISK-sparandet kan bli verklighet efter höstens val. Det klargjorde Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg nyligen i en livechatt med Tidningen Näringslivet.

Men nu får Mikael Damberg mothugg av ekonomiska experter.

Jobbskatteavdraget, som är en statligt finansierad skattereduktion av arbetsinkomster, infördes 2007 under alliansregeringen och förstärktes sedan i omgångar. Men den Socialdemokratiska regeringen införde 2016 en avtrappning av jobbskatteavdraget som innebar att avdraget minskade när inkomsten översteg en viss nivå. Den nuvarande regeringen slopade avtrappningen från 2025 och jobbskatteavdraget minskar därmed inte längre vid högre inkomst. Beroende på hur det går i höstens val kan alltså återigen en avtrappning införas.

– Jobbskatteavdraget är en politisk stridsfråga och en politisk följetong. Sverige hade EU:s högsta marginalskatter när avtrappningen var i kraft, säger Jacob Lundberg, forskare i nationalekonomi vid IFN, till TN.

Han uppger att Sverige fortfarande ligger högt upp på marginalskattelistan i EU på grund av den statliga inkomstskatten och höga arbetsgivaravgifter. Men risken finns att Sveriges marginalskatter kan rusa i höjden om en avtrappning av jobbskatteavdraget återinförs.

– En avtrappning bidrar till att man inte får behålla särskilt mycket av en löneökning på marginalen. Det blir mindre lönsamt att arbeta och anstränga sig för att få en större inkomst. En forskningsstudie kom också fram till att den senaste avtrappningen gav staten lägre inkomster, alltså motsatt effekt än den avsedda, säger Jacob Lundberg.

”Avtrappningen av jobbskatteavdraget är ren symbolpolitik.”

Johan Fall, avdelningschef Skatteavdelningen vid Svenskt Näringsliv, menar att jobbskatteavdraget är en bra och viktig reform.

– Grundliga kalkyler visar att jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt på arbetsmarknaden och det handlar om att reformen skapat en god bit över 100 000 nya jobb. Det bekräftar den rimliga principen att den som jobbar bör få lägre skatt än den som inte jobbar, säger han.

Johan Fall är kritisk mot Socialdemokraternas planer.

– Avtrappningen av jobbskatteavdraget är ren symbolpolitik. Utvärderingar visar att staten inte fick in extra intäkter när avtrappningen var i kraft och att staten inte förlorade några intäkter när avtrappningen togs bort, säger han.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, beskriver avtrappning av jobbskatteavdraget som en höjd skatt på arbete över en viss inkomstnivå. Enligt hans beräkningar handlar det om knappt 80 kronor mer i skatt i månaden vid en månadslön på 70 000 kronor, men effekten ökar snabbt högre upp i inkomstskalan. Vid 100 000 kronor handlar det om nästan 1 000 kronor mer i skatt och vid 150 000 kronor nästan 2 500 kronor mer i skatt i månaden.

– Effekten blir att marginalskatten höjs och det kan påverka drivkrafterna att arbeta mer och öka beskattningsbara arbetsinkomster, säger han.

Mikael Damberg vill också införa en ny tillfällig bankskatt. Jacob Lundberg påtalar att det redan finns en särskild bankskatt, riskskatten för kreditinstitut. Dessutom betalar bankerna avgifter till insättningsgarantifonden och också bolagsskatt.

– Banker beskattas som vilka företag som helst men om man vill införa en extra skatt på banker måste det motiveras med att bankerna orsakar kostnader för samhällsekonomin. En ytterligare bankskatt lär drabba kunderna i slutändan. Jag är skeptisk till att det går att motivera. Sedan skulle det behövas mer konkurrens i banksektorn men det avhjälps inte genom skatteåtgärder, säger Jacob Lundberg.

Johan Fall är också kritisk mot ytterligare en bankskatt.

– En skatt riskerar att landa på bankernas kunder som är privatpersoner och företag. Åtgärder för att stärka konkurrensen är alltid välkomna men en skatt är inte en sådan åtgärd, säger han.

”Det är väldigt bra att vi har sparformer som svenska folket gillar och det är synd att sätta begränsningar på det.”

Mikael Dambergs planer på att höja ISK-skatten på sparande över 3 miljoner kronor får också underkänt av experterna. Jacob Lundberg menar att själva premissen för skattehöjningen är fel.

– Premissen är ju att ISK är en skattegynnad sparform men det är felaktigt. Om man tar hänsyn till risk så är inte ISK en skattegynnad sparform, fonder kan ju stiga eller sjunka och spararen skattar på innehavet oavsett. I ISK ligger ju hela risken på skattebetalaren, säger han.

Johan Fall delar uppfattningen att ISK-sparande är långt ifrån riskfritt och poängterar att det blev en lyckad reform.

– ISK har blivit populärt för att det är enkelt att hantera. Det är väldigt bra att vi har sparformer som svenska folket gillar och det är synd att sätta begränsningar på det, säger han.

Privatekonomen Stefan Westerberg påtalar att skatteskärpningen sänder olyckliga signaler till småspararna, även om de flesta inte har så mycket pengar.

– Men 3 miljoner kronor är inte onåbart för många på sikt. Om skatten skärps när sparandet når ett visst belopp kan det försvaga incitamenten att fortsätta bygga långsiktigt kapital. För många handlar sparkapital inte om rikedom per se utan om att skapa trygghet, frihet och handlingsutrymme inför framtiden – till pensionen, barnen, bostaden eller för att kunna klara perioder med lägre inkomst, säger han.