KÄRNKRAFTENS FRAMTID

13 EU-länder: Underlätta finansiering av kärnkraft

Kommissionen måste bli teknikneutral och förbättra möjligheterna till finansiering av kärnkraften. Det menar de 13 länder som ingår i EU:s kärnkraftsallians. ”Ett paradigmskifte” säger Frankrikes industri- och energiminister Marc Ferracci.

De 13 länderna i kärnkraftsalliansen – med Sverige i spetsen – uppmanar kommissionen att ta särskild hänsyn till kärnkraften vid granskningar av statliga stöd. Kommissionen måste också underlätta finansiering av kärnkraft från både EU och privata investerare.

Energiministrarna från de kärnkraftsvänliga länderna samlades till ett möte i måndags i samband med ett möte för alla EU:s energiministrar. Där enades de 13 om ett brev till energikommissionär Dan Jørgensen som mer eller mindre bad honom att få ändan ur vagnen.

”Än idag, trots kärnkraftsalliansens många begäran om teknikneutralitet i EU-lagstiftningen, utestängs kärnkraftsprojekt fortfarande från flera EU-fonder och finansiering”, skrev de 13 ministrarna.

I nuläget är inte EU:s regelverk neutralt. Kärnkraft klassificeras som en mindre önskvärd energikälla jämfört med förnybar energi. Och kärnkraftsmotståndarna bland EU-länderna, tidigare ledda av Tyskland, har hittills stoppat varje uppmjukning.

”Detta kan utgöra ett betydande hinder för medlemsländer som vill starta och utveckla ambitiösa kärnkraftsprogram för att minska utsläpp av koldioxid och skapa energitrygghet”, skrev ministrarna.

Sökes: 241 miljarder euro

Den 13 juni lade kommissionen fram en rapport (kallad PINC, programme illustratif pour le nucléaire ) som beräknade att investeringar på omkring 241 miljarder euro kommer att behövas fram till 2050 för att förlänga livslängden för befintliga reaktorer och byggandet av nya storskaliga reaktorer. Ytterligare investeringar behövs för små modulära reaktorer (SMR), avancerade modulära reaktorer (AMR), mikroreaktorer och på lång sikt fusionsreaktorer.

– Vi ser massiva kapitalflöden till kärnkraft, men i Kina, USA och Kanada. Inte i EU på samma sätt, sa energi- och näringsminister Ebba Busch vid ministermötet.

– Antingen hittar Europa ett sätt att snabba på kapitalflödet eller så står vi kvar på perrongen när tåget går.

Kommissionen ”måste spela sin roll”, skrev de 13 ministrarna. När olika EU-länder startar om sina kärnkraftssatsningar måste kommissionen skynda på sitt arbete med granskningen av de statliga stöd som länderna ger. En särskild arbetsgrupp bör skapas för att snabba på proceduren, menar de.

”Vi ser massiva kapitalflöden till kärnkraft, men i Kina, USA och Kanada. Inte i EU på samma sätt.”

I vanliga fall använder kommissionen en särskild måttstock för att avgöra om statsstöd som ges är acceptabla. Frågan är om en privat investerare skulle agera på samma vis. I så fall kan statsstödet godkännas. Men kärnkraft är annorlunda. Mer statsstöd behövs, enligt kärnkraftsalliansen.

Alliansen uppmanade kommissionen att tänka på att en viss del av statligt deltagande är nödvändiga för kärnkraftsprojekt. Privata aktörer kan inte ensamma bära de betydande kapitalkostnaderna och de höga finansiella och regulatoriska riskerna.

”Måttstocken tar inte full hänsyn till kärnkraftsprojektens unika natur”, skrev ministrarna.

Vidare bör kommissionen göra en ny tolkning av EU:s fördrag för att ta bort juridiska hinder för att kärnkraft ska få finansiering från olika EU-fonder och program. EU:s klassificeringssystem för hållbara verksamheter, taxonomin, måste uttryckligen ta med anrikning av uran och andra möjliggörande aktiviteter för kärnkraft, skrev ministrarna.

Spår för privata investerare

Ett tredje område där kommissionen enligt alliansen bör ingripa är att främja privata investeringar i kärnkraftsprojekt. Kommissionen kan hjälpa till så att Europeiska investeringsbanken och nationella investeringsbanker går i täten för att dra med sig kommersiella banker. Redan nu har EIB rätt att ge lån till kärnkraft men gör det inte. En orsak är att EIB helt enkelt behöver skaffa sig kunskap på området, skrev ministrarna.

Frankrikes industri- och energiminister Marc Ferracci berömde Sveriges och sitt eget lands ledarskap i kärnkraftsalliansen.

– Det sker ett paradigmskifte mot kärnkraft i Europa, sa han när han och Ebba Busch höll en pressträff.

– Det beror mycket på arbetet från Sverige, Frankrike och några andra länder.

Tyskland med för första gången

Ebba Busch tackade Frankrike för insatsen i arbetsgruppen för finansiering.

Vid mötet för kärnkraftsalliansen anslöt Italien för första gången som fullvärdig medlem. Landet har gått från motståndare till att nu ta fram en plan till 2027 för att kunna bygga små modulära reaktorer.

Kärnkraftsalliansen består nu av Belgien, Bulgarien, Finland, Frankrike, Kroatien, Nederländerna, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Sverige, Tjeckien och Ungern. Polen är medlem, men deltar som observatör detta halvår eftersom landet är neutral ordförande för EU:s ministerråd. Dessutom är Estland observatör.

Vid måndagens möte deltog också för första gången Tyskland. Landets nya ekonomi- och energiminister Katherina Reiche satt med som observatör. Detta var en stor förändring efter årtionden av hårt motstånd.

– Tyskland har tagit det jättestora steget till att nu förespråka teknikneutralitet, sa Ebba Busch till Tidningen Näringslivet.

”Ett jättestort skifte”

Beslut i EU på detta område fattas med kvalificerad majoritet, det vill säga medlemsländer som utgör 65 procent av EU:s befolkning och 55 procent av antalet länder (15 av 27). Tysklands röst är givetvis viktig.

Dock går den nya tyska regeringen inte hela vägen, Man accepterar bara ekonomiskt stöd från EU till ny teknik, som SMR:er, men inte till fullskaliga, stora kärnkraftverk. Ebba Busch såg glaset som mer än halvfullt.

– Det är ändå ett jättestort skifte. Jag tycker vi firar det ett litet tag till, sa hon till Tidningen Näringslivet.

Den ökande betydelsen av säkerhetsfrågor kan bädda för att fler länder, inklusive Tyskland, tar fler steg mot mer EU-finansiering av kärnkraft, tillade hon.