DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefekonomen: Så döljer kronan Sveriges ras – här är största hoten

”Kronan har svängt historiskt och försvagats kraftigt på senare tid, vilket är svårt att förklara. Men en sak är säker: det är inte det som skapar långsiktigt starka företag”, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna. Bild: Jessica Gow/TT, Fredrik Sandberg/TT, Mostphotos, Anders Wiklund/TT

Höga kostnader för arbetskraft, sjunkande tillväxt och konkurser på väg. Det är några av de många faktorer som hotar företagen, konstaterar Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten. I en intervju med TN går hon dessutom till hårt angrepp mot Riksbanken. ”Oacceptabelt”, säger hon.

Konkurrenskraften är helt central för att företag ska kunna överleva och växa. Den är också avgörande för utvecklingen av realinkomster och ett lands välstånd. Så hur går det för Sverige? Hur ser det ut med konkurrenskraften?

Ett sätt att mäta detta är att jämföra hur svenska kostnader för arbetskraft och produktiviteten utvecklas jämfört med andra länder, vilket Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer gjort i en ny rapport.

– De svenska arbetskraftskostnaderna är fortfarande höga, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

”Kronan har försvagats kraftigt på senare tid, vilket är svårt att förklara. Men en sak är säker: det är inte det som skapar långsiktigt starka företag.”

Sverige haft en liknande utveckling som den i Tyskland i nationell valuta vad gäller arbetskraftskostnader, men har dragit ifrån många andra länder, till exempel Finland.

– Enhetsarbetskostnaderna i Sverige i nationell valuta har ökat drygt tio procent mer än i euroområdet mellan 2011 och 2023, säger hon.

Men samtidigt har den svaga utvecklingen av kronan hållit nere de svenska arbetskraftskostnaderna, förklarar Kerstin Hallsten. Analyseras kostnaderna i gemensam valuta har konkurrenskraften stärkts, men detta är inte detsamma som att den långsiktiga konkurrenskraften stärkts. För att konkurrenskraften ska förbättras, vilket Industriavtalet säger, måste arbetskraftskostnaden ha en koppling till produktiviteten och de sammantagna enhetsarbetskostnaderna måste stiga långsammare än i våra konkurrentländer, menar hon.

– Kronan har svängt historiskt och försvagats kraftigt på senare tid, vilket är svårt att förklara. Men en sak är säker: det är inte det som skapar långsiktigt starka företag, säger hon.

Produktivitetstillväxt ned nio procent

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens nya rapport visar dessutom att Sveriges tillverkningsindustri i dagsläget har stora problem med produktivitetstillväxten. Sedan slutet av 2022 till sista kvartalet förra året har den minskat med nio procent.

Dessutom har företagen behållit arbetskraft som de egentligen inte har råd med i väntan på att läget ska ljusna. De har helt enkelt övervintrat personal sedan penningpolitiken började stramas åt. Företagen är rejält pressade och det finns en risk att detta snart kan resultera i högre arbetslöshetstal om inte konjunkturen börjar återhämta sig.

– Och nu ser vi att BNP-indikatorn pekar nedåt vilket kommer att innebära ännu mer kostnader för företagen. Många har hållit ut i väntan på vändningen och att Riksbanken ska sänka räntan. Om vändningen inte kommer så blir det tufft för många företag, säger Kerstin Hallsten.

Samtidigt har flera ekonomer, företag och medier den senaste tiden rapporterat om att Europa riskerar att bli omkört av Asien och USA. I det sammanhanget är det inte bra om Sverige har höga produktionskostnader, menar hon.

– Vi har höga ambitioner i den gröna omställningen vilket såklart även är förknippat med stigande kostnader. Så försämrad konkurrenskraft jämfört med andra länder är såklart problematiskt. Vi är beroende av öppen och fri handel, så det finns stora utmaningar just nu, säger hon.

”Oacceptabelt att Riksbanken lägger sig i lönebildningen.”

I det här läget får kostnaderna inte sticka i väg mer om vi ska kunna konkurrera globalt och stärka tillväxten, konstaterar Kerstin Hallsten.

Därför blev hon irriterad när vice riksbankschefen Per Jansson nyligen uttalade sig i Sveriges Radio om att löneökningarna under en längre tid har legat för lågt. ”Tvåprocentiga nominella löneökningar i genomsnitt är lite lågt om man har ett inflationsmål på två procent”, sa han.

Kerstin Hallsten menar att Riksbanken inte ska lägga sig i lönebildningen och den kommande avtalsrörelsen. Det är parternas uppgift. Hon har själv jobbat på Riksbanken i drygt 25 år och ryter ifrån ordentligt.

– Det är oacceptabelt att de lägger sig i lönebildningen på det här sättet. Per Jansson kommer med det här påståendet utan att reflektera över vad det skulle få implikationer för konkurrenskraft och svensk ekonomi, trots att han vet vad arbetsmarknadens parter tycker om det här, säger hon.

Att slänga in ett vedträ på det här sättet är oansvarigt, med tanke på Sveriges läge, konkurrenskraft, utmaningar och tillväxt, menar Kerstin Hallsten.

– Är Riksbankens förslag att vi ska lösa situationen med en försvagad växelkurs? Eller tycker de att vi ska styra om mot den inhemska icke konkurrensutsatta marknaden som har svagare produktivitetsutveckling? Det är inte en utveckling som bidrar till ett ökat välstånd i Sverige, säger hon.

”Vi har tagit oss ner för den här dubbelsvarta inflationspisten. Även Riksbanken har signalerat att det inte är problem att gå före andra centralbanker.”

Sådana här utspel belyser varför industrins nya rapport är viktig, menar Kerstin Hallsten. Den handlar om att pedagogiskt gå igenom vad som är viktigt för konkurrenskraft och förklara centrala komponenter som är avgörande för företagens överlevnad på den globala marknaden och för landets välstånd.

– Det är uppenbart att vår rapport behövs, säger hon.

Nu behöver politiken satsa på reformer och produktivitetshöjande åtgärder.

– Saker och ting måste bli av, säger hon.

Kerstin Hallsten har under en tid velat att Riksbanken ska avvakta med den första räntesänkningen. Men givet den senaste tidens utveckling har hon nu svängt och menar att den bör överväga att sänka styrräntan den 8 maj.

– Vi är ju faktiskt på målet och har tagit oss ner för den här dubbelsvarta inflationspisten. Även Riksbanken har signalerat att det inte är problem att gå före andra centralbanker, säger hon och fortsätter:

– Det är väl det man har varit orolig för, att det ska påverka växelkursen? Men det finns inga säkra samband mellan räntedifferens och växelkursen. Så Riksbanken bör absolut överväga en sänkning.