DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Ekonom: Påtvingad arbetstidsförkortning gör hela Sverige fattigare
Det är en konstig tajmning att lyfta debatten om arbetstidsförkortning efter flera år av hög inflation och fallande tillväxt. Det menar ekonomen Jacob Lundberg. "På samhällsnivå skulle det leda till lägre BNP, lägre löner och lägre skatteintäkter", säger han till TN.
De senaste veckorna har debatten om förkortad arbetstid med bibehållen lön fullständigt exploderat i mediebruset. De senaste dagarna florerar nyheter om hur arbetsplatser har lyckats korta ner på timmarna på ett tillfredsställande sätt. I exempelvis DN:s artikel om Altitude Meetings i Malmö har en förkortning från 40 timmar till 32 timmar varannan vecka lett till en effektivare, välmående och attraktiv arbetsplats.
Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid IFN, har inget emot att företag och arbetsgivare ger den här möjligheten till sina anställda.
– När vi blir rikare är det en helt naturlig utveckling att vi vill också ta ut en del av den rikedomen i ökad fritid. Det kan handla om fler år i pension, längre semester eller i det här fallet kortare arbetstid. Om företag vill experimentera med olika typer av erbjudanden är det fullt tillåtet enligt dagens lagstiftning. Det är inget konstigt i sig, säger han.
Men att staten ska tvinga fram en minskad arbetstid på nationell nivå – det är en helt annan fråga, menar han.
– Det jag vänder mig emot är att med lagstiftning tvinga arbetsgivare till arbetstidsförkortning. Jobbar man färre timmar, producerar man mindre. Då kommer företaget att tjäna mindre och rimligtvis betala mindre till sina anställda. Det är en avvägning som kan göras mellan företaget och individen. Men på samhällsnivå skulle det leda till lägre BNP, lägre löner och lägre skatteintäkter. Även pensionerna skulle bli lägre eftersom de är kopplade till den ekonomiska tillväxten, säger Jacob Lundberg.
Pengarna räcker inte till
Han tycker också att det är en konstig tajmning att lyfta debatten när vi har haft flera år av hög inflation, fallande reallöner och en svag ekonomisk tillväxt, säger han.
– Det finns många hushåll som upplever att pengarna inte räcker till. Om någonting är det tydligt att det behövs mer resurser, fler arbetade timmar och en större kaka att fördela snarare än tvärtom. Att förkorta arbetstiden på det här sättet skulle göra Sverige fattigare som samhälle, varnar Jacob Lundberg.
”Om man vill titta på att förkorta arbetstiden framtiden vore det bättre om man gjorde det i kollektivavtalen. Då blir det tydligare en avvägning mellan fack och arbetsgivare.”
Effekterna av potentiell arbetstidsförkortning har utretts ett flertal gånger i Sverige sedan 1980-talet. Efter den senaste statliga utredningen från 2002 slog Konjunkturinstitutets fast att två timmar kortare veckoarbetstid skulle halvera den potentiella tillväxten. Färska beräkningar från Svenskt Näringsliv visar också att en övergång till 35 timmars arbetsvecka skulle kosta samhället drygt 500 miljarder kronor per år. En nedgång till 30 timmars arbetsvecka skulle kosta drygt 1000 miljarder.
Samtidigt blåser det starka vindar på ja-sidan. När Socialdemokraterna ska forma sin politik i början av sommaren kommer de likt Vänsterpartiet och Miljöpartiet att lägga fram förslag om kortare arbetstid. I Ekots lördagsintervju (SR 27/4) hänvisar Annika Strandhäll, ordförande för S-kvinnor och drivande i partiets arbete med kommande arbetsliv, till att andra länder har genomfört arbetstidsförkortningar och att det är dags för svenska politiker och SKR, Sveriges kommuner och regioner, att "komma upp och komma med i matchen". Även LO:s avgående ordförande Susanna Gideonsson har sagt att LO borde driva frågan om arbetstidsförkortning.
Kan få motsatt effekt
Ett återkommande argument är effektiviteten väntas öka eftersom det ger mindre utrymme för dötid. Men det är inte uppenbart att arbetstidsförkortning skulle lösa det problemet, menar Jacob Lundberg.
– Man kan också tänka sig att det får motsatt effekt. Om det finns startsträcka för att komma i gång med sin arbetsdag, som att sätta i gång datorn, hämta kaffe och så vidare, skulle startsträckan bli en större andel av arbetstiden om man bara jobbade sex eller sju timmar varje dag, och produktiviteten skulle minska, säger Jacob Lundberg.
Han slår också hål på argumentet att kortare arbetstid skulle öka sysselsättningen eftersom fler skulle kunna dela på jobben.
– Det fungerar inte så. Om varje person jobbar mindre då kommer man också tjäna mindre och därmed konsumera mindre. Då kommer efterfrågan på arbetskraft också att minska, säger han.
Jacob Lundberg efterfrågar en mer nyanserad debatt som inte bara tar fasta på att arbetsförkortningarnas baksidor, men som också respekterar den svenska modellen.
– Om man vill titta på att förkorta arbetstiden framtiden vore det bättre om man gjorde det i kollektivavtalen. Då blir det tydligare en avvägning mellan fack och arbetsgivare – om man vill dra ner på arbetstiden måste man ju dra ner på lönerna också. Och då får facken göra den avvägningen åt sina medlemmar. Men det allra bästa är förstås om medlemmarna får göra den avvägningen själva, snarare än att fackledare eller politiker bestämmer det åt dem, säger han.
