ARBETSKRAFTSINVANDRING
Hårda reaktioner på lagförslag om lönegolv – ”Trångsynt”
Kritiken mot regeringens höjning av lönegolvet vid arbetskraftsinvandring är kraftig. Det blir tydligt när såväl myndigheter som fack och arbetsgivare nu får säga sitt. ”Att gå in och reglera det parterna ska ta hand om är att gå över gränsen”, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt till TN.
Kritiken mot förslaget om att höja lönegolvet vid arbetskraftsinvandring från redan höga 80 procent av medianlönen till 100 procent har varit kraftig under en längre tid. Företag efter företag har vittnat om att problemen att rekrytera inom Sverige är så allvarliga att behovet av arbetskraft från tredje land är stort. Många företagare berättar att de riskerar att få tacka nej till affärer, att de inte klarar av att betala det höjda lönegolvet och vissa hotar till och med med att flytta verksamheten utomlands.
Och nu kommer ännu mer kritik. Redan innan remisstiden på betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. har gått ut visar svaren på ett stort motstånd. En av de instanser som avstyrker förslaget är Arbetsgivarverket, vars uppdrag är att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. ”Arbetsgivarverket motsätter sig utredningens alla typer av förslag på en viss lönenivå som utgångspunkt för beviljande av arbetstillstånd”, skriver myndigheten i sitt svar och hänvisar till att den svenska modellen, som bygger på att det är arbetsmarknadens parter som sätter de svenska lönerna, har varit framgångsrik. Ett statligt lönegolv kommer på sikt att utmana den svenska partsmodellen, menar myndigheten.
”Fusket riskerar att bli värre, vilket det redan finns indikationer på”,
LO avstyrker förslaget och menar att det lönegolv som infördes i höstas, på 80 procent av medianlönen ska behållas. Även Hotell- och restauranganställdas förbund, HRF, motsätter sig förändringen som handlar om att gå från ett försörjningskrav till ett lönekrav.
– Det är ett ingrepp i parternas möjlighet att sätta lön och styra regler i kollektivavtal i Sverige, säger ordförande Malin Ackholt till TN och fortsätter:
– Jag tycker att det är oerhört olyckligt att vi idag har politiker som går in och försöker styra i regler som arbetsmarknadens parter ska ta hand om – och tar hand om.
Medlingsinstitutet är inne på samma spår och menar att förslaget innebär ”ett avsteg från den grundläggande principen i vår arbetsmarknadsmodell att löner och lönenivåer, inklusive vad som inom olika branscher ska anses vara lägsta godtagbara sådana, bestäms av arbetsmarknadens parter i kollektivavtal. Om arbetskraftsinvandringen ska begränsas bör andra metoder väljas. Krav i förhållande till lönenivåer bör avse lönenivåer i kollektivavtal för den aktuella branschen”.
Motsägelsefullt agerande
Fackförbundet SULF, som organiserar universitetslärare och forskare, påminner om debatten om EU:s minilöner för några år sedan och skriver: ”Förbundets utgångspunkt är att lön och andra villkor bäst regleras i kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Det förefaller motsägelsefullt att det i Sverige finns en bred politisk enighet om att EU inte ska införa minimilöner samtidigt som man nationellt verkar för detsamma genom att införa ett lönekrav för arbetskraftsinvandring som går utöver de villkor parterna kommit överens om.”
ILO, FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, instämmer i kritiken. ”Eftersom möjligheten att anlita utländsk arbetskraft villkoras av att en viss lägsta lönenivå ska tillämpas för den arbetskraften kan det dock enligt ILO-kommitténs mening ändå ifrågasättas om det föreslagna lönekravet inte kan anses innebära en påverkan på den svenska lönebildningsmodellen och parternas fria förhandlingsrätt. Frågan är därmed om förslaget är förenligt med ILO:s konvention nr 98, nr 87 och nr 154”, skriver organisationen i sitt remissvar.
Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, är inte förvånad över att kritiken mot lönegolvet kommer från alla håll.
− Vi har länge varnat för hur det här kan påverka den svenska lönebildningen och i förlängningen vår konkurrenskraft och tillväxt. Att så många är kritiska till förslaget visar tydligt hur allvarligt det här är, säger hon till TN.
Återgång till arbetsmarknadsprövning
En del i förslaget handlar om att vissa yrkesgrupper kan undantas lönekravet. Det, menar Amelie Berg, är en återgång till den arbetsmarknadsprövning som fanns fram till 2008, när dåvarande Alliansregeringen införde nya regler för arbetskraftsinvandring.
− Regeringen försöker förvirra genom att använda begreppet undantag i stället för vad det verkligen är – en arbetsmarknadsprövning. Det innebär att någon annan än arbetsgivaren ska avgöra vilket behov av kompetens ett företag har. Det motsätter vi oss å det bestämdaste, säger hon.
Malin Ackholt menar att det finns bristyrken, men att det inte är myndigheter som ska avgöra vilka de är.
– Parterna ska vara med och bestämma om något är ett bristyrke eller inte, säger hon.
Amelie Berg konstaterar att ett lönegolv, redan det befintliga på 80 procent av medianlönen och det föreslagna på 100 procent, får stora konsekvenser för många branscher.
− Vi ser redan att företag inte vågar rekrytera, säger hon.
”Det är svårt att första varför inte kollektivavtalen duger för regeringen.”
Ett av regeringens argument för att införa ett lönegolv och sedan också höja det är att minska fusket i samband med arbetskraftsinvandring. Ett argument som Amelie Berg menar är helt tomt.
− Det är snarare så att fusket riskerar att bli värre, vilket det redan finns indikationer på, säger hon och hänvisar till siffror som nyligen presenterades av Skatteverket.
Det hon syftar på är att myndigheten har konstaterat att påhittade inkomstuppgifter är ett växande problem. Under förra året nekade Skatteverket inkomstuppgifter på över 150 miljoner kronor. I ett pressmeddelande uttrycker myndigheten farhågor kring att ”kriminella kommer att producera ännu fler falska inkomstuppgifter framöver för att kringgå nya lagar. Ett exempel på en ny lag som kan generera mer fusk med inkomstuppgifter är försörjningskravet för personer som söker arbetstillstånd, där måste månadslönen numera uppgå till 27 360 kronor”, det vill säga lönegolvet på 80 procent av medianlönen.
− Vi har indikationer på att försörjningskravet leder till att fler felaktiga inkomstuppgifter lämnas till Skatteverket för att på pappret ge sken av att personer har en högre lön, det kan vara drivet av den nya lagstiftningen. Även den förändrade förverkandelagstiftningen kan öka risken för att det lämnas falska inkomstuppgifter för att förklara inköp av dyra tillgångar som bilar och exklusiva produkter, säger Maria Eriksson, sektionschef på Skatteverket, i pressmeddelandet.
Även om Skatteverket i sitt remissvar inte avstyrker lönegolvet varnar myndigheten där för att ett krav på högre lön kan ”innebära en risk för att arbetsgivare väljer att redovisa ett felaktigt belopp motsvarande medianlönen”. Myndigheten skriver att det med all sannolikhet kommer att öka kraven på samarbete mellan myndigheter för att upptäcka och hantera sådana felaktiga redovisningar.
Amelie Berg konstaterar att Skatteverkets slutsatser visar att farhågor kring det ökade fusket nu verkar besannas.
− Det vore mycket anmärkningsvärt om regeringen vidhåller sin argumentation efter att Skatteverkets varningar, säger Amelie Berg.
− Det blir också mycket märkligt om vi ska ha olika löner baserat på vilken nationalitet en person har.
Bristyrken i alla branscher
Ett annat av regeringens argument för att försvåra kraven vid arbetskraftsinvandring är att det enbart är kvalificerad kompetens som ska få komma till Sverige.
– Jag tycker att det är att vara lite trångsynt, säger Malin Ackholt.
– Du kan prata om formell kompetens, men du kan också prata om personliga egenskaper. Jag företräder en bransch där vi har arbetsuppgifter där personliga egenskaper i vissa fall är viktigare än formell kompetens.
Men samtidigt som siffror visar att mer än hälften av dem som drabbas om lönegolvet höjs från 80 till 100 procent av medianlönen är akademiker, så varnar många företag för att kompetensbristen är stor även när det gäller lågkvalificerade yrken.
Amelie Berg betonar att kompetensbristen finns i alla branscher och att många bristyrken har kollektivavtalade löner som ligger långt under lönegolvet. I utredningen som föregick remissen skrev utredaren att en lön som är minst i enlighet med lägsta lön enligt kollektivavtal eller praxis bör vara tillräcklig för att utlänningen också ska kunna försörja sig själv och inte utnyttja socialförsäkringssystemet i Sverige. Trots det vidhåller regeringen att lönegolvet bör höjas.
− Det är svårt att första varför inte kollektivavtalen duger för regeringen, säger Amelie Berg och fortsätter:
− Politikerna måste ta större ansvar för lönebildningsmodellen.
Malin Ackholt är inne på samma linje.
– Att gå in och reglera det parterna ska ta hand om är att gå över gränsen. Den gränsen ska inte passeras, säger hon.
