KOMPETENSKRISEN

Därför riskerar utbildningar som leder till jobb att stoppas

Prognoserna som ligger till grund för planeringen av nya gymnasieutbildningar är bristfälliga, varnar näringslivsföreträdare. Även för utbildningar till bristyrken. ”Det är den här typen av dialog vi inte vill ha”, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

Framgent ska arbetsmarknadens behov ges större tyngd när landets gymnasieutbildningar dimensioneras, det vill säga vilka utbildningar huvudmännen ska satsa på. Men för att det ska fungera krävs ett planeringsunderlag med träffsäkra prognoser över framtida bristyrken. Det är Skolverket som har ansvaret för arbetet och myndigheten har sedan 2023 presenterat två regionala planeringsunderlag.

Underlagen innehåller bland annat uppgifter om befintliga utbildningar, elevernas utbildningsval, etablering efter utbildningen och prognoser över arbetsmarknadens behov. Skolverket gör därefter bedömningar av hur utbildningsutbudet behöver förändras. Underlagen ska vara ett stöd för besluten. Det är fortsatt huvudmännen som ansvarar för dimensioneringen.

Svenskt Näringsliv tog tillsammans med flera näringslivsorganisationer initiativet till reformen som länge har varit efterfrågad. Samtidigt har kritiken mot bristerna i planeringsunderlagen tidvis varit hård. De är helt enkelt inte tillräckligt träffsäkra.

– Planeringsunderlagen är ett bra verktyg. För våra företag och våra medlemsorganisationer är rekryterings- och kompetensförsörjningsfrågan en väldigt reell och aktuell fråga. Det är det största tillväxthindret som svenska företag möter samtidigt som vi har en hög arbetslöshet både bland vuxna och ungdomar, sa Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium arrangerat av organisationen.

– Vi är övertygade om att ett bättre anpassat utbildningsutbud – det gäller egentligen genom hela utbildningssystemet – inte bara är för företagens skull. Det ökar också möjligheterna för den enskilda individen att skaffa sig ett jobb och i slutändan ger det ökade skatteintäkter till kommunerna.

Bra reform med utvecklingspotential

Transportföretagens huvudkritik är att planeringsunderlagen riskerar att underskatta behovet av yrkesförare och därmed styra utbildningsutbudet fel. Enligt Transportföretagens egna undersökningar finns stora rekryteringsbehov av just lastbils- och bussförare.

– Vi får signaler från skolledare ute i landet som utifrån planeringsunderlagen säger till oss att det råder överskott för framtiden. ”Ska vi downsiza?”, frågar de. ”Varför ska vi satsa på det här?” Det är den här typen av dialog vi inte vill ha, men som vi tvingas till när vi inte har samma uppfattning som planeringsunderlagen, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

Visita har jämfört hotell- och turismutbildningen samt restaurang- och livsmedelsutbildningen inom både gymnasieskolan och yrkesvux i samtliga 21 län. Enligt organisationen överensstämmer Skolverkets och Visitas rekommendationer i endast 35 procent av fallen. I nästan samtliga övriga fall vill Visita se fler platser än Skolverket rekommenderar.

– Vi har ett ökat söktryck på båda våra nationella program. Det är vi väldigt glada för. Vi har också en partsgemensam kompetensundersökning som säger att vi måste rekrytera många, över 100 000 personer, de närmaste tre åren. Vi tycker att det är viktigt att man tar hänsyn till både de nuvarande behoven och de framtida behoven i planeringsområdena, säger Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på Visita.

Även till exempel organisationer som Byggföretagen har synpunkter på planeringsunderlagen.

– Från byggsektorn har vi verkligen efterfrågat reformen och planeringen. Nu ser vi också ett ökat söktryck i bygg- och anläggningsprogrammet runt om i landet. Vi ser också väldigt mycket aktivitet med regionala råd. Vi har haft jättebra diskussioner om planering av yrkesutbildningar. När det gäller underlagen specifikt så har vi verkligen efterfrågat många gånger att de måste ner på yrkesnivå, säger Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.

Peter Thomelius håller med:

– Det är viktigt att man i större utsträckning tar hänsyn till branschernas nuvarande behov och framtida behov, alltså att man verkligen tar hänsyn till det branscherna tar fram i sina kompetensundersökningar. Det är också viktigt att man för de här diskussionerna ute på regional nivå mellan huvudmän, utbildningsanordnare och de lokala företagen.

Önskvärd remissrunda

För att ge branschföreträdarna ökade möjligheter att ge sin syn finns ett förslag om att introducera en remissrunda sent i processen då planeringsunderlaget tas fram. Men Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket, gör bedömningen att det blir svårt att åstadkomma:

– Vi har inte kunnat se hur man skulle kunna klämma in en remissrunda. Det skulle bli på bekostnad av att planeringsunderlagen innehöll äldre data. Det kanske inte blir ett problem 2027, men framåt 2029 så skulle det nog kännas ganska daterat. Så det är väl det som har varit avvägningen och att vi inte ser att det är möjligt just nu, säger han.

Samtidigt betonar han att näringslivets medverkan är central.

– Vi har haft ett stort engagemang från branscherna i att få inspel till underlagen som presenterades i oktober. Jag skulle säga att det är en stor skillnad jämfört med det första planeringsunderlaget från tre år sedan i kvaliteten på underlagen. Det har hjälpt oss mycket. Jag ser också väldigt mycket fram emot den gymnasieutredning som ligger nu. Där det finns frågor kopplade till dels samverkan mellan kommuner och enskilda huvudmän kring planering och dimensionering som också är en av utmaningarna.

Översyn pågår

Skolverkets bedömningar bygger på myndighetens egen statistik, SCB:s och Arbetsförmedlingens prognoser samt uppgifter från regioner och nationella branschföreträdare.

Enligt Oskar Nilsson, sektionschef på SCB, pågår ett arbete med att förbättra prognoserna.

– Vi har lagt minst hälften av våra resurser i år på att försöka utveckla prognoser för gymnasieskolan. De kommer att bli bättre. I några fall kan vi göra mer detaljerade prognoser för inriktningar. I många fall kan vi inte göra det, säger han.

– Vi kanske har ett av de bästa dataunderlagen i världen. Så vi gör vad vi kan med det vi har. Men man får ha lite rimliga förväntningar också. Så är det bara.

Både myndighets- och näringslivsföreträdare pekar också ut statistiken från Komvux som ett sorgebarn. Här är det svårare att göra prognoser än inom ordinarie gymnasieutbildningar.

– Vi vill ha bättre statistik och uppföljning på Komvux. Det är viktigt för planeringsunderlagen framgent, det skulle jag vilja säga, säger Peter Thomelius.

Mycket återstår att göra

Men det räcker inte bara med att förbättra planeringsunderlagen och dimensionera utbildningar rätt för att råda bot på problemet med allt för få elever och studenter väljer yrken som leder till jobb. Att öka attraktiviteten, bland annat genom att göra utbildningarna mer lockande, är centralt, men också att satsa hårdare på vuxenutbildningen i stort, menar Elin Kebert:

– Jag vurmar lite grann för vuxenutbildningen. Där tycker jag att vi ska göra mera insatser från alla håll. För om mamma och pappa börjar plugga på ett bygge kommer barnens attityd till en yrkesutbildning också att ändras.

Jesper Hedin Hirasawa, expert kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna, anser liksom Elin Kebert att de genomförda reformerna har lett till en mer konstruktiv dialog ute i regionerna:

– Jag tycker att det har blivit en stor skillnad i diskussionerna ute i landet. Vad jag vill se framåt är att det ger resultat, säger han.

– Men för att det ska ske så tror jag också att vi behöver hjälpa kommunerna och de enskilda huvudmännen med att göra dessa tunga investeringar. Vi har därför föreslagit ett statligt investeringsstöd för dyra utbildningsmiljöer.