DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Hans nota för slopat karensavdrag: 800 kronor i timmen – ”Kommer aldrig att gå”

När en chaufför blir sjuk kan Björkmans Transporter inte låta lastbilen stå. Varorna måste fram. Ett slopat karensavdrag skulle därför bli en dyr dubbelsmäll: sjuklön till den anställde samtidigt som en ersättare kan kosta närmare 800 kronor i timmen. ”Det är en fet utgift”, säger vd Jan Björkman till TN.

– Vi har linjer som kör i olika distrikt hela tiden. Är någon hemma kan vi inte bara ställa in den linjen. Vi måste köra ut grejerna.

Det säger Jan Björkman, som är vd och grundare av Björkmans Transporter. Som så många andra företagare varnar han för vad som skulle hända om förslaget om ett slopat karensavdrag blir verklighet.

När en chaufför sjukanmäler sker det oftast med väldigt kort varsel vilket gör det väldigt svårt att bland annat hinna planera om rutter, men Björkmans Transporter kan inte låta bilen stå. Godset måste fram – och en ersättare kan kosta nästan 800 kronor i timmen.

– Den stora biten är att vi ska betala för den där första dagen. Vi har redan kostnader när folk är hemma, säger han.

Björkmans Transporter kör framför allt distribution och kretsdistribution i Uppland och Roslagen. Jan Björkman grundade företaget 1988, då med en anställd. Idag har företaget omkring 110 anställda, varav cirka 100 är förare, och 80–90 fordon ute på vägarna. Det handlar om allt från paket som går till privatpersoner till varor och material som ska till butiker, skolor, industrier och andra verksamheter.

”Den stora biten är att vi ska betala för den där första dagen. Vi har redan kostnader när folk är hemma.”

För Jan Björkman är problemet att diskussionen kring karensavdraget ofta fokuserar på vad den första sjukdagen kostar arbetstagaren, men inte på kostnaden för arbetsgivaren.

För ett åkeri försvinner nämligen inte arbetet för att en anställd blir sjuk. Vanligtvis innebär det att Björkmans Transporter med kort varsel får ta in en extern chaufför -och bil.

– Vi anlitar ofta den stora lastbilscentralen som är vår granne. De lägger inte ut per chaufför, utan vi måste även använda deras bil, säger Jan Björkman.

Företagets kostnad för en egen chaufför ligger enligt Jan Björkman på omkring 1 800 kronor per arbetsdag inklusive sociala avgifter. Den externa aktör som företaget ofta anlitar tar 790 kronor i timmen för chaufför och lätt lastbil.

Karensavdraget mildrar kostnaden

Idag mildras totalkostnaden av karensavdraget. Om det försvinner ska företaget både betala sjuklön, sociala avgifter och lösa transporten med en betydligt dyrare ersättare.

Hur många timmar extern hjälp som behövs varierar från dag till dag.

– Det kan vara fyra timmar, det kan vara åtta och någon gång elva. Men snittet kanske ligger på fem, sex timmar, säger Jan Björkman.

– Det är en fet utgift.

Sex timmar är alltså 4 740 kronor – för mindre än en arbetsdag.

Under årets första nio månader har företaget haft omkring 200 sjukdagar med karensavdrag. I samma takt skulle det bli cirka 265 på ett år. Bara sjuklönen den första dagen skulle enligt Jan Björkmans beräkning innebära en merkostnad på omkring en halv miljon kronor om karensavdraget försvann. Till det kommer kostnaderna för att ersätta den frånvarande chauffören.

Det är en kostnad som är svår att bära för ett företag med marginaler på normalt runt fyra procent. Ökar kostnaderna finns det få andra möjligheter än att höja priserna, menar Jan Björkman.

– Vi måste justera taxorna på ett eller annat sätt. Det kommer att bli jättejobbigt!

Får inte full kompensation

Han räknar inte heller med att kunna få full kompensation från de stora bolag som företaget kör åt. Kostnaden riskerar därför att spridas vidare, betonar han.

– Alla får vara med och betala. Allting körs ju på lastbil, säger han och menar att det i slutändan är enskilda konsumenter som får betala.

Jan Björkman förklarar att dagens logistiksystem är betydligt känsligare än tidigare. Företag och butiker håller mindre lager och förlitar sig i stället på täta leveranser.

– Beställer du en sak ena dagen räknar du med att du har den dagen efter, säger han.

Om en transport uteblir kan en industri sakna en reservdel, en verkstad stå utan material eller en butik utan varor. Och den transport som inte görs idag finns fortfarande kvar i morgon.

– Vi kan inte stoppa en linje. Gör vi det har vi dubbelt så mycket att köra ut nästa dag. Det slutar inte komma grejer bara för att vi inte kör ut.

Utöver de kostnader som uppstår med befintligt sjukskrivningstal finns också farhågan om att sjukskrivningarna ökar när karensavdraget slopas. Jan Björkman säger att måndagar redan idag har något högre sjukfrånvaro på företaget och tror att tröskeln för att stanna hemma skulle sjunka om karensavdraget försvann.

Det är en farhåga som bekräftas av Socialdepartementet. I en rapport från 2023 räknar departementet med att sjukdagarna skulle öka med 5–17 procent.

Jan Björkman hänvisar också till erfarenheter från Norge. Som TN har rapporterat tidigare har Norge rekordhög sjukfrånvaro, trots en relativt frisk befolkning. 22 procent av Norges offentliga utgifter går till sjukpenning och invaliditetsförmåner, vilket motsvarar hela åtta procent av landets bnp. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent. I Sverige är motsvarande siffra 3,3 procent. Orsaken till den norska sjukfrånvaron kan härledas till just avsaknaden av karensavdrag.

Reagerar på LO:s argumentation

Jan Björkman reagerar starkt på den argumentation som LO för. LO driver kravet på ett slopat karensavdrag och argumenterar för att dagens system slår särskilt hårt mot arbetare som måste vara på arbetsplatsen och inte kan arbeta hemifrån när de är småsjuka. LO vill att den anställde ska få 80 procent av inkomsten från första sjukdagen. LO har också avvisat argumentet om så kallad ”måndagssjuka” och framhåller att den höga norska sjukfrånvaron framför allt handlar om långtidssjukskrivningar.

Jan Björkman säger att han kan förstå fackens perspektiv. Men han anser att en viktig del saknas i debatten.

– Jag vill bara förklara för dem att det inte är så att vi sparar pengar när en medarbetare är borta. Det kostar företagen pengar. Utöver att en anställd är borta kostar det att ta in en ersättare, säger han.

Samtidigt med kraven på ett slopat karensavdrag växer också kraven på kortare arbetstid med bibehållen lön. Vad tänker du om det?

– För transportnäringen skulle det vara helt förödande, säger Jan Björkman.

Han gör ett snabbt överslag och kommer fram till att han, om arbetstiden sänks med tio timmar i veckan, förlorar 160 arbetstimmar per dag.

Och distributionsrutterna blir inte kortare för att arbetstiden sänks.

– Det går inte att bara jobba sex timmar. Vi kommer inte runt, säger han.

För att upprätthålla samma transportkapacitet räknar Jan Björkman med att företaget i ett sånt läge skulle behöva omkring 20 ytterligare bilar och 20 chaufförer, till en bransch som redan skriker efter kvalificerade förare. Totalt kommer transportpriserna för kunderna att öka kraftigt eftersom allt måste täckas.

– Det finns inga marginaler, säger Jan Björkman.

Kombinationen av slopat karensavdrag och kortare arbetstid med bibehållen lön gör honom orolig.

– Jag förstår över huvud taget inte hur det skulle gå till. Det kommer aldrig att gå, säger Jan Björkman.