DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Läraren: Eleverna orkar inte längre läsa – ”En kvart är en jätteutmaning”
Böcker som högstadieelever kunde läsa för 15-20 år sedan är för svåra för många av dagens elever, enligt svenskläraren Fredrik Sandström. Han ser läskrisen på nära håll och varnar för att läsförmågan är sämre än de nationella proven visar. ”Det är en charad vi kan hålla på med tills det är dags för nästa kalldusch från PISA”, säger han.
Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga, krönikör i tidningen Ämnesläraren och redaktör för Lektionsbanken. Han reagerar starkt på att så många 15-åringar inte når upp till grundläggande nivå i läsförståelse, enligt PISA. Men han är inte förvånad.
– Jag ser att elevernas läsförmåga har sjunkit. Böcker som elever kunde läsa för 15–20 år sedan klarar dagens elever inte av i dag. Det är en enorm skillnad på de texter som eleverna läste i början av 2000-talet och de texter som nu läggs framför högstadieeleverna, säger han till TN.
Svenskläraren Fredrik Sandström varnar för en fördjupad läskris.
Han ser att många elever inte längre orkar läsa längre texter.
Minskad högläsning, färre bibliotek och mobilvanor pekas ut som orsaker.
Fredrik Sandström menar att skolan läser för lite med eleverna.
Han anser att nationella prov döljer hur svag läsförmågan är.
Hans råd är att låta eleverna läsa mycket mer i skolan.
Han trycker på att läsningen är ett redskap för att kunna lära sig andra saker.
– Det är till och med så att läsningen är en förutsättning för att kunna ta del av samhällsinformation, nyheter och debatter. Det blir problematiskt att verka som en demokratisk medborgare om han eller hon inte kan läsa, säger han.
Forskningen visar också att sämre läsförmåga leder till färre valmöjligheter och framtidsutsikter, konstaterar Fredrik Sandström.
Vad beror det på att fler inte läser då?
– Det är en väldigt komplex fråga som man nästan måste bryta ned. Tittar vi på samhällsnivå så har tidningsläsandet sjunkit för varje årtionde samtidigt som bibliotek har lagts ned. Föräldrar läser inte tillsammans med sina barn och mobiltelefonen påverkar våra dagliga vanor. På 80-talet högläste 85–90 procent av föräldrarna för sina barn. Vi har varit nere på omkring 30 procent som lägst, men den kurvan är på väg uppåt igen, säger han.
Många elever läser noll sidor under en skoldag
Även i skolan läser lärarna mindre med eleverna än för tio år sedan, enligt studier från Skolverket och Högskolan Dalarna. Fredrik Sandström hänvisar även till studier som visar att andelen elever som inte tar del av en enda sida sammanhängande skönlitteratur i skolan har ökat dramatiskt.
– 2007 var det 44 procent av eleverna i årskurs sex som tog del av noll sidor skönlitteratur under en vanlig skoldag. Tio år senare var den siffran uppe i 81 procent. I årskurs nio var siffrorna 62 respektive 87 procent. Även om studien har några år på nacken så visar den tydliga tendenser, säger han och fortsätter:
– En liknade trend gäller sakprosa, det vill säga läromedel. Sen kan man ju bena i vad det beror på, tillgången till läromedel är säkert en del.
Lärare vittnar om bristande uthållighet hos eleverna
Fredrik Sandström tror också att mobiltelefonen, korta klipp och förmågan att koncentrera sig är en förklaring till att läsandet gått ned. Han hänvisar till en enkätundersökning med 5 000 lärare.
– Vi lärare gjorde en ganska stor artikel för något år sedan där uthålligheten var i fokus. En förkrossande majoritet av lärarna (93 procent) vittnade om hur elevernas uthållighet och koncentrationsförmåga hade sjunkit drastiskt. Lärare vittnade om elever som inte orkade ta instruktioner som varade ett par minuter, säger han.
Läsning är en väldigt ansträngande aktivitet som kräver mycket träning, menar Fredrik Sandström.
– Bara det här att sätta sig ned och läsa en kvart är en jätteutmaning för många elever. Det märker jag tydligt i en ny klass. Barn saknar läsvana och det är jättesvårt att få dem att blicka ned i boken under längre tid. Det är som grodorna på Gröna Lund. Man får ”banka ner dem”, säger han och förtydligar att det med grodorna inte ska tolkas bokstavligt.
Det låter svårt att bedriva undervisning?
– Det är inte kört på något sätt, men det är så här det ser ut. Elever läser alldeles för lite, de har för dåligt tålamod och det får konsekvenser i alla ämnen och för hur väl de tar sig fram i samhället, säger Fredrik Sandström.
En stor utmaning är att det skiljer mycket mellan hög- och lågpresterande elever.
– Jag skulle vilja se större möjlighet till specialundervisning, säger han.
”Yrket har blivit ett lågstatusyrke. Man rekryterar i det akademiska bottenskiktet.”
Fredrik Sandström menar att läraryrket har förändrats en hel del de senaste 15–20 åren. Nu är det mycket värdegrundsfrågor, omsorg och fostran som är ledord hos dem som söker sig till yrket, menar han.
– Tidigare upplevde jag att det var kraften i lärandet som lockade lärare till yrket. Det viktiga var att ge ungdomar fler möjligheter i livet genom att rusta dem med kunskap. Tyvärr är de få sådana lärare kvar. Yrket har dessutom blivit ett lågstatusyrke. Man rekryterar i det akademiska bottenskiktet, säger han.
”Läs mycket mer med eleverna. Det kostar ingenting och är inte speciellt svårt.”
Men Fredrik Sandström tror fortfarande på skolan och vill göra skillnad.
– Annars hade jag inte jobbat kvar. Men vi behöver rekrytera kompetens, vi behöver fler som tror på kunskapens kraft, det är en nyckelfråga, säger han.
Hans råd till andra lärare är enkelt.
– Läs mycket mer med eleverna. Det kostar ingenting och är inte speciellt svårt. Vi kan inte läsa mindre när elevernas förmågor sjunker, det säger sig självt, säger han.
Fredrik Sandström är övertygad om att PISA-larmet är precis så allvarligt som det låter. Han är snarare inne på att det är resultaten på nationella prov och svenska meritpoäng som ligger för högt.
– Mellan 93 och 95 procent får godkänt i årskurs 3, 6 och 9 på nationella prov i svenska, och tittar man på betygen så stiger de. Hur kan skillnaderna vara så pass stora? säger han.
Litar inte på nationella proven – ”Sminkar grisen”
Enligt Fredrik Sandström är det uppenbart att eleverna inte når upp till en rad kriterier som de bör kunna. Han tror att ett problem är att nivån på nationella proven bestäms utifrån en testpopulation av dagens ungdomar, det vill säga att de får agera måttstock.
– De flesta elever når upp till en acceptabel nivå utifrån dagens norm, men om de gör prov som är äldre, där normen är satt utifrån den population som var aktuell då, så klarar dagens elever inte proven lika bra. Problemet är att proven bara säger på vilken kunskapsnivå som eleverna ligger på i förhållande till andra elever av samma tid, inte jämfört med elever för säg tio eller 20 år sedan, säger han.
Han menar det finns inbyggt i systemet att kraven kan bli ännu lägre.
– Elever som är godkända i svenska på lågstadiet blandar gemener och versaler och kan inte sätta ut punkt. Det tycker jag är ett bevis på att kravnivån är för låg, säger han.
– Det är en charad vi kan hålla på med tills det är dags för nästa kalldusch från PISA.
Hur allvarligt är läget egentligen?
– Min och många lärares erfarenhet tyder på att det är PISA som ligger närmare sanningen. På något sätt försöker man att sminka grisen, säger Fredrik Sandström.