ARBETSKRAFTSINVANDRING

Här är yrkena som kan slippa lönegolvet – experten kritisk: ”Omöjligt att sammanställa”

Listan över yrken som kan slippa regeringens lönegolv sågas. Myndigheter som Migrationsverket har inte kunskap att bedöma företagens behov av arbetskraft, menar Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. ”En 13 år gammal förteckning är helt inaktuell på dagens arbetsmarknad”, säger hon till TN.

När regeringen höjer lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till 100 procent av medianlönen ska vissa yrken undantas. Vilka det blir är oklart, men nu har Migrationsverket färdigställt sina förslag, som ska skickas till regeringen.

Klart är dock att det inte längre är företagen som bestämmer över sitt eget behov av arbetskraft. I stället byggs en omfattande byråkrati upp, menar Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

– Det är bekymmersamt. Staten ska inte bestämma vem som ska anställas i företag, men det här skulle ge staten ännu större makt över privata företags rekryteringar, säger hon och fortsätter:

– Myndigheter varken kan eller ska bedöma företagens behov av arbetskraft. Det är det enskilda företaget som ska fatta beslut om anställning utifrån de behov som företaget har.

Hon påtalar att det i grunden är mycket svårt att göra träffsäkra bedömningar av bristyrken, eftersom det inte finns några fungerande metoder.

– Det är i praktiken omöjligt att sammanställa aktuell information om rekryteringsbehov från alla olika arbetsgivare i olika branscher över hela landet, säger Amelie Berg.

”Migrationsverket har inte kunskapen som krävs för att göra en relevant bedömning.”

När bruttolistan med möjliga undantagsyrken togs fram identifierade Arbetsförmedlingen 323 yrken där lönen enligt kollektivavtal understiger medianlönen. Av dessa fastslår alltså myndigheten att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses i 152 yrken i Sverige.

I nästa steg har nu Migrationsverket alltså gjort en migrationsrättslig bedömning av de 152 yrkena. I den ska en avvägning mellan bristen i yrket och risken för exploatering eller missbruk ha gjorts.

– Men Migrationsverket har inte kunskapen som krävs för att göra en relevant bedömning. Myndigheten har dessutom inte tillförlitliga underlag till sin hjälp, säger Amelie Berg.

Hon ifrågasätter starkt den metod och de indikatorer som har använts för bedömningar av de yrken där arbetskraftsinvandrare påstås riskera en ”förhöjd risk” för exploatering.

– Även Migrationsverket understryker utmaningarna med metoden som använts.

Ska endast uppdateras en gång per år

Förutom att listan innebär att det återigen blir en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, något som avskaffades 2008, så ska inte listan med undantagna yrken kunna uppdateras mer än en gång per år.

– Det är problematiskt eftersom företagens behov kan växla kraftigt från säsong till säsong och ibland från vecka till vecka, beroende på konjunktur, efterfrågan och andra omständigheter, säger Amelie Berg.

Hon poängterar att Arbetsförmedlingens bedömning av bristyrken baseras på en yrkesförteckning som inte har uppdaterats sedan 2012.

– En 13 år gammal förteckning är helt inaktuell och kan därför inte ses som relevant på dagens arbetsmarknad, säger hon.

Men inte nog med det. Arbetsförmedlingen har gjort sin bedömning utifrån vilka yrken som utannonseras på Platsbanken. Det, menar Amelie Berg, ger ett alltför snävt urval.

– Vi vet att två tredjedelar av Svenskt Näringslivs medlemsföretag inte använder Arbetsförmedlingen eller Platsbanken när de letar medarbetare, säger hon.

Amelie Berg konstaterar också att bedömningarna kan komma att göras utifrån helt andra kriterier än företagens behov.

– Det finns risk att det blir politiska förhandlingar om vilka yrken som ska undantas, säger hon.

”En så enkel sak som att kräva heltid och kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring i stället för ett lönegolv hade underlättat mycket.”

Ett av alla de yrken som nu riskerar att inte undantas är kockyrket. Besöksnäringens branschorganisation Visita har länge varnat för vad det kan innebära för svenska restauranger.

− Om restaurangerna inte har kockar, så måste de stänga. Då försvinner jobben för övriga medarbetare också, sa Visitas förhandlingschef Torbjörn Granevärn till TN i samband med att medianlönen höjdes tidigare i sommar.

Inte heller städyrket ser ut att få undantas.

– Risken är att kompetensbristen blir tillväxthämmande – och det är det sista Sveriges ekonomi behöver just nu, sa Emma Unevik, vd på Stockholms Städsystem, till TN i våras.

Hon menade då att det finns andra och bättre lösningar:

– En så enkel sak som att kräva heltid och kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring i stället för ett lönegolv hade underlättat mycket, sa hon.

Ett par andra yrken där behovet av arbetskraft är stort och som överhuvudtaget inte finns med på Arbetsförmedlingens bruttolista är murare och ställningsbyggare.

– Att murare och ställningsbyggare inte finns med på listan är anmärkningsvärt, säger Byggföretagens näringspolitiska chef Tanja Rasmusson och fortsätter:

– Det här är specialistkompetenser som är helt nödvändiga för att det ska bli något byggande alls i Sverige. Utan dem blir det inga nya bostäder och vi har då heller inte någon bygg- eller reparationsberedskap.

Det var hösten 2023 som Tidöregeringen först införde ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring. För att en person ska kunna få arbetstillstånd krävs en lön på 80 procent av medianlönen, i dagsläget 29 680 kronor.

– Det är en nivå som ligger långt över de kollektivavtalade lönerna i många branscher, säger Amelie Berg.

Kan minska BNP med 30 miljarder

Men regeringens ambition är att höja lönegolvet till 100 procent medianlönen, som idag ligger på 37 100 kronor.

– Det innebär att det skulle ligga över alla lägstalöner i alla kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

Kritiken mot lönegolvet vid arbetskraftsinvandring har kommit från många håll. Såväl företagare som fackförbund och myndigheter har under lång tid visat hur hårt det slår både för företagen och för den svenska tillväxten. Siffror som Svenskt Näringsliv presenterade tidigare i år visar dessutom att svensk BNP skulle minska med 30 miljarder kronor per år om lönegolvet höjs från 80 till 100 procent.

Trots det står regeringen fast vid att lönegolvet kommer att höjas. Och listan från Migrationsverket kan bidra till att problemen snarare förvärras än förbättras, menar Amelie Berg.

– Nu återstår det att se hur regeringen väljer att gå vidare med listan. Det finns en risk att politikerna, med stöd av ett ofullständigt underlag från Arbetsförmedlingen och vaga bedömningar från Migrationsverket, kommer att fatta beslut om vilka yrken som ska undantas. Det kan bli mycket godtyckliga bedömningar och det blir inte bra för någon – varken företagen, medarbetarna eller vår gemensamma välfärd, säger hon.