ARBETSKRAFTSINVANDRING

Pehrsons undantag från lönegolvet får kritik: "Luftslott"

Bild: Henrik Montgomery/TT

Liberalerna vill se ”breda undantag” från lönegolvet för vissa yrkesgrupper. Det skriver arbetsmarknadsministern i ett mejl till TN. Men sådana undantag kan träda i kraft först under 2025 – och då gälla långt ifrån alla.

1 november infördes regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring. Lagändringen har mötts av skarp kritik från både fack och arbetsgivare – inte minst för att lönegolvet drabbar företag som söker med ljus och lykta efter medarbetare. Politikernas förklaringar håller inte, menar kritikerna. ”Vi har inte har fått ett enda bra argument från regeringshåll”, sa Visitas förhandlingschef Torbjörn Granevärn till TN nyligen.

Men trots det håller arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) fast vid beslutet. Eller gör han det? I ett svar till TN öppnar statsrådet upp för att beslutet inte är helt hugget i sten.

”Jag och Liberalerna ser ett behov av breda undantag för vissa yrken där det råder brist”, skriver han.

”Troligen kommer många av de branscher som behöver arbetskraftsinvandrare ändå inte att omfattas av undantagen.”

Just nu pågår en utredning av ett högre lönegolv, motsvarande 100 procent av medianlönen. I den utredningen ingår att föreslå undantag från kravet, berättar Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

– Men de reglerna kan träda i kraft någon gång först vid halvårsskiftet 2025, säger hon och fortsätter:

– Arbetsmarknadsministern bygger luftslott. Troligen kommer många av de branscher som behöver arbetskraftsinvandrare ändå inte att omfattas av undantagen. I praktiken handlar det om att återinföra en arbetsmarknadsprövning – alltså att politiker ska bestämma vilka behov företagen har av arbetskraft.

Att regeringen väljer att införa lönegolvet innan utredningen har presenterats har ifrågasatts från flera håll. ”Regeringen inför en lagstiftning med vetskapen om att den kommer slå mot svensk välfärd och ekonomi. Varför har man åtminstone inte kunnat vänta på utredningen?”, skrev DN:s ledarskribent Max Hjelm nyligen.

Amelie Berg konstaterar att det blir rörigt för företagen att regeringen först inför ett kortsiktigt lönegolv för att sedan kanske ändra reglerna igen baserat på utredningen.

– Företagen behöver förutsägbarhet, säger hon.

Håller fast vid myter

Samtidigt som arbetsmarknadsministern öppnar upp för undantag håller han fast vid ett av de påståenden som TN redan tidigare har visat inte stämmer.

”Vi har haft ett system som öppnat upp för omfattande organiserad brottslighet. Många utsatta människor har farit illa och hamnat i beroendeställning till oseriösa arbetsgivare. Vi agerar nu i ett akut läge genom att införa tillfälliga regler som gäller fram tills dess att vi har ett långsiktigt hållbart regelverk på plats”, skriver Johan Pehrson.

Men det finns inga studier som stödjer statsrådets påstående. De studier som försöker kartlägga missbruk omfattar all utländsk arbetskraft på svensk arbetsmarknad, som EU-medborgare, asylsökande, utländska studenter och illegal arbetskraft – alltså inte bara arbetskraftsinvandrare.

– Det är olyckligt att politiker väljer att använda sig av den här typen av myter, sa Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson till TN nyligen.