ARBETSKRAFTSINVANDRING
Svenskt Näringsliv: Regeringen sprider myter om lönegolvet
Politikernas argument för ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring stämmer inte. Det menar Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson. Hon är starkt kritisk mot alla svårigheter som lönegolvet medför. ”Man löser inte problemen genom att skapa nya problem”, säger hon.
− Politikerna agerar inte logiskt.
Det säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson om det lönegolv vid arbetskraftsinvandrings som träder i kraft idag, onsdagen den 1 november.
Lönegolvet är inledningsvis 80 procent av medianlönen och landar alltså i dagsläget på 27 360 kronor. Det ligger, som TN tidigare har rapporterat om, högt över de kollektivavtalade lönerna för många bristyrken.
− I själva verket är det så att de allra flesta kollektivavtal ligger lägre än lönegolvet, säger Karin Johansson och fortsätter:
− Politikerna har inte alls tagit hänsyn till behoven på arbetsmarknaden när de inleder det här experimentet. Företagen behöver fler möjligheter att anställa – inte färre.
Hon påtalar också risken att ett lönegolv av det här slaget kan skapa stora orättvisor på svensk arbetsmarknad.
− Hur ska vi kunna förklara eller försvara att lönen är högre för en person från ett land utanför EU än den är för en svensk?
Olika tillståndsgrund
Ett av regeringens skäl till att införa lönegolvet är påståendet att det finns ett stort missbruk kring arbetskraftsinvandring. ”Det har funnits en mycket omfattande grov brottslighet runt detta”, sa till exempel arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) i SVT:s Morgonstudion i början av veckan.
− Men det finns inga studier som visar att det stämmer. De studier som försöker kartlägga missbruk omfattar all utländsk arbetskraft på svensk arbetsmarknad, som EU-medborgare, asylsökande, utländska studenter och illegal arbetskraft och inte alls bara arbetskraftsinvandrare, har Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, tidigare sagt till TN.
”De riktiga fuskarna hittar alltid vägar att ducka lagar och regler.”
Hon betonade att det är skillnad på vilken tillståndsgrund som personerna är i Sverige på.
Karin Johansson konstaterar att regeringen har byggt sin argumentation på direkta felaktigheter.
− Det är olyckligt att politiker väljer att använda sig av den här typen av myter, säger hon.
Hon understryker att det är viktigt att stävja alla former av missbruk på arbetsmarknaden – och att det finns visst missbruk vid arbetskraftsinvandring, även om allting talar för att det missbruket är väldigt litet.
− Men det går inte att stoppa det med hjälp av det här lönegolvet. De riktiga fuskarna hittar alltid vägar att ducka lagar och regler, säger hon.
De flesta tjänar mer än 20 000
Ett annat påstående som regeringen regelbundet har valt att luta sig mot är att arbetskraftsinvandrare tjänar mindre än 13 000 kronor i månaden. ”Det är helt orimligt att människor kan komma från andra sidan jorden för 13 000 kronor i månaden”, sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till TT tidigare i år.
Karin Johansson konstaterar att även det är en myt.
Enligt utredningen SOU 2021:88 visar siffror från SCB att drygt 87 procent av alla utlänningar som beviljades tillstånd av arbetsmarknadsskäl under år 2020 tjänade mer än 20 000 kronor per månad. I denna grupp ingick, förutom arbetskraftsinvandrare även bland annat au-pairer, praktikanter, personer som var här på ungdomsutbytesavtal och tidigare asylsökande som i stället har fått arbetstillstånd, så kallade spårbytare. Utredningen visar att bara 0,7 procent av dessa hade en månadsinkomst på mellan 13 000 och 13 999 kr.
”De blandar ihop äpplen och päron, medvetet eller omedvetet.”
− Och inte ens den lilla andelen vet vi om den består av arbetskraftsinvandrare, säger Karin Johansson.
− Återigen lägger politiker fram argument som helt enkelt inte stämmer.
Men varför tror du att politikerna fortsätter med de här påståendena? Varför är den här frågan så viktig att driva igenom?
− Jag tror att de blandar ihop äpplen och päron, medvetet eller omedvetet. Sverige har stora utmaningar, och politikerna vill agera handlingskraftigt − men här gäller det att hålla huvudet kallt och fokusera på rätt åtgärder. Man löser inte problemen genom att skapa nya problem.
Karin Johansson understryker att det politiskt satta lönegolvet är ett experiment.
− Med det kommer stora risker. Vi ser ju redan idag att företag tvingas avsluta anställningar för att de inte har råd att betala den höga lönen som regeringen har beslutat om.
Och riskerna kan bli fler och värre. Regeringens plan är att höja lönegolvet till hundra procent av medianlönen, i dagsläget 34 200 kronor. Det är en höjning som Karin Johansson bävar inför.
− Det skulle slå ännu bredare. Vi vet att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler. Ju mer regeringen begränsar möjligheten att anställa, desto hårdare slår det mot företagen – men det slår också mot Sveriges välfärd och konkurrenskraft.
