AVTALSRÖRELSE

Handelns parter nöjda med avtal på märket

Handels avtalssekreterare Martin Nyberg och förbundsordförande Linda Palmetzhofer Bild: Robin Bäckman/TT

Ett tvåårigt avtal har slutits inom handeln. Nivån är på 7,4 procent och ligger helt i linje med industriavtalet – det så kallade märket.

Både facket och arbetsgivarna säger sig vara nöjda med avtalet.

– Jag skulle säga att givet det ekonomiska läget vi har just nu så är det de höga löneökningarna som är det viktigaste, säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till TT.

Förbundets avtalssekreterare Martin Nyberg uppger att månadslönerna för personal i butik kommer att höjas med 1 110 kronor i år och 985 kronor nästa år.

I avtalen finns också en satsning på lägstalönerna under avtalens första år och en låglönesatsning det andra året.

Enligt förbundet har man nu skrivningar som på sikt kan höja sysselsättningsgraderna.

Svårare med hyvling

I texterna har man enligt Palmetzhofer också skrivningar som gör det svårare för arbetsgivarna att tillämpa hyvling, alltså minskning av antalet arbetstimmar.

– Vi har skrivit in regler i avtalet om vad arbetsgivaren är skyldig att tänka på vid förhandlingar vid förändringar av organisationen och att man faktiskt måste diskutera förslag till andra lösningar, att man inte bara kan köra på. Sedan har vi också säkrat upp en ekonomisk del för de med lång anställningstid för vi har förlängt omställningstiden så att den kan bli som längst nio månader, säger hon.

TT: Är ni mer nöjda än arbetsgivarna med avtalet?

– Jag tänker att arbetsgivarna förmodligen är nöjda med att vi lyckats träffa ett avtal och att vi nu har två års arbetsfred. Vi är nog nöjda, båda parter, på varsitt håll.

Det är detaljhandelsavtalet samt lager- och e-handelsavtalet som nu förhandlats mellan arbetsgivarna i Svensk Handel och Handelsanställdas förbund. Detaljhandelsavtalet omfattar närmare 160 000 anställda och är därmed det största kollektivavtalet på den privata arbetsmarknaden.

"Naturligtvis väldigt glada"

Totalt omfattar de två avtalen nära 200 000 anställda.

Även arbetsgivarna är nöjda. Ola Axelsson, förhandlingschef för Svensk Handel, anser att det var viktigt att följa märket från industriavtalet.

Svensk Handels vd Sofia Larsen och förhandlingschef Ola Axelsson Bild: Robin Bäckman/TT

– Vi är naturligtvis väldigt glada för att det blev så. Med det sagt vet vi att det här är ett högt märke och att det kommer att vara utmanande för våra medlemsföretag som ska bära de här kostnaderna, säger Ola Axelsson till TT.

Hur tufft blir det för era medlemmar?

– Det är svårt för mig att bedöma det, men det är självklart så att i de utmanande tider som många av våra medlemsföretag nu verkar, så är varje kostnadsökning tuff att bära. Men vi bedömer långsiktigt att den svenska lönebildningsmodellen och märkessättning är det som bäst tjänar inte bara arbetsmarknaden i stort, utan även handeln. Och då har vi stått upp för det i dem för oss tuffa tiderna, säger Ola Axelsson till TN.

TT: Vilken del var svårast för er att acceptera?

– Jag kan inte riktigt värdera och säga att någon del var svårare än någon annan, det handlar alltid om att få ihop helheten i ett avtal. Vi har bollat med många olika delar och sammantaget tycker vi att det här landade i ett avtal som vi kan bära hem.

Under förhandlingarnas gång har det funnits många spekulationer om att just handeln har varit ett av de avtalsområden där det har funnit störst risk för konflikt.

Hur svårt har det varit?

– Det har varit väldigt tuffa förhandlingar, men sedan löste vi det på egen hand, vi och Handelsanställdas förbund. Det är ett styrkebesked för oss och för Handels, säger Ola Axelsson till TN.

Vad var det som gjorde att ni till slut valde att teckna avtalet?

– Det var ingen enskild fråga. Vi bedömde att det som vi nu satt med var ett balanserat paket, som vi kände att vi kunde bära hem.

Märket som industrin har satt i årets avtalsrörelse är rekordhögt. Aldrig tidigare har industrins parter, under industriavtalets drygt 25-åriga historia, satt ett så högt märke. Men det finns ett LO-förbund, Transport, som har valt att stå utanför LO-samordningen och ändå kräva ännu högre lönehöjningar.

Hur ser du på Transports inställning?

– Vi tycker att i den omvärldssituation som vi nu befinner oss, så är det viktigare än någonsin att stå upp för den svenska lönebildningsmodellen och märket. Det har vi parter inom handeln nu gjort gemensamt och vi hoppas att övriga parter på arbetsmarknaden kommer att följa efter oss i det, säger Ola Axelsson till TN.

"En självklarhet"

I förhandlingarna har Svensk Handel prioriterat att värna arbetsledningsrätten, och att säkerställa företagens möjligheter att organisera sina verksamheter på det sätt som de bedömer bäst säkrar företagens utveckling och konkurrenskraft.

Vad gäller de delvis nya reglerna för hyvling säger Axelsson att det var bra att frågan fick utrymme under förhandlingarna.

Facket lyfter denna del som en framgång. Ola Axelsson pekar i sin tur på att det ur arbetsgivarperspektiv finns en viktig princip som ligger fast.

– Arbetsgivarens möjligheter att organisera verksamheten är ju helt oinskränkt och så ska det vara, det är en självklarhet för oss.

Fakta

De nya avtalen för butiksanställda, lagerarbetare och arbetare inom e-handeln omfattar cirka 200 000 personer. De gäller i två år från och med söndagen den 2 april.

Avtalen, som tecknats av Svensk Handel och Handelsanställdas förbund, är på 7,4 procent: 4,1 procent det första året och 3,3 procent det andra året.

Enligt facket innebär avtalet för butiksanställa att det blir svårare för arbetsgivarna att "hyvla", det vill säga skära ned antalet arbetstimmar. Arbetsgivarna ska också sträva efter att de anställda ska få kontrakt på minst 30 arbetstimmar per vecka.

För dem som jobbar på lager eller inom e-handeln måste arbetsgivarna ta större ansvar för arbetsmiljön, bland annat genom att se till att de anställda har rätt kompetens för sitt arbete.

Källa: Svensk Handel, Handelsanställdas förbund