DEN AKUTA ELKRISEN

Elkrisen: Kommuner tvingas säga nej till tusentals jobb – ”Katastrof”

Kommuner runtom i Sverige larmar om att de måste säga nej till företag som vill etablera sig. Anledningen stavas elkrisen. Bild: Mostphotos/ Adam Ihse/TT

En kommun har tvingats säga nej till 1 600 jobb, en annan 4 500 jobb och ytterligare en annan 1 500 jobb. Nu stoppar elkrisen nya företagsetableringar. ”För stunden ser jag inte några solskenshistorier”, säger Sophie Carling på Uddevalla kommun till TN.

Redan för ett år sedan visade TN:s enkät att en rad kommuner hade tvingats tacka nej till stora företagsetableringar på grund av problem med elförsörjningen. Bland annat hade Robertsfors och Laholm gått miste om tusentals jobb. Även Uddevalla kommun uppgav att de hade sagt nej till över 1 000 jobb.

”Det senaste året har vi haft i princip noll etableringar.”

Nu har det gått ett tag men situationen har knappast blivit bättre, konstaterar Sophie Carling, näringslivsutvecklare på Uddevalla kommun. Kapacitetsbegränsningarna kvarstår, kriget fortsätter och elpriserna rusar. Inte minst i södra Sverige saknas elproduktion. Skillnaderna mellan olika elprisområden har aldrig varit större.

– Situationen har ju inte på något sätt blivit bättre. Det är svindyrt i söder, för stunden halvhyggliga priser i norr och tufft däremellan, säger hon.

Möjligheterna till så kallade koncessionsavtal, för att få tillgång till mera el i kommunen, har inte blivit bättre, förklarar Sophie Carling. Trots att företag hör av sig och vill etablera sig tvingas kommunen gång på gång säga nej – och hänvisa till elbrist.

– Det går helt enkelt inte att begära ”herrejösses-el” utan att ha mycket god framförhållning. När vi behöver det vill företag inte vänta så lång tid som detta kan ta, säger hon.

Tvingats säga nej till 1 600 jobb

Sophie Carling uppskattar att kommunen har tvingats säga nej till omkring 1 600 jobb de senaste åren på grund av elförsörjningen. Det är en höftning, det kan vara mer, det kan vara mindre.

– Oavsett så är det illa nog. Det senaste året har vi haft i princip noll etableringar där företagen haft krav på el av lite större dignitet, säger hon.

Kommunen har kommit till en situation där den vet vad den klarar av och vad den inte klarar av, berättar hon.

– Så vi har absolut tvingats säga nej till jobb.

Ser du en risk att ni även framöver tvingas säga nej till företag som vill etablera sig?

– Ja, så är det. Det är klart att vi ser risker eftersom vi inte har el. Problemen är både prismässiga och effektmässiga. Tillgången och möjligheten att få rätt effekt till vissa företagsetableringar är begränsade i dag, säger hon.

Många kommuner larmar

Även Sveriges Radio pekar på problemen med elförsörjningen i kommunerna. Enligt deras kartläggning är det minst 24 av landets kommuner som har gått miste om nya företagsetableringar på grund av begränsningar i elnätet.

– Den senaste förfrågan var om en batterifabrik som hade gett 4 500 nya arbetstillfällen. Vi kan inte tillhandahålla den mängden el som fanns med i förfrågan, sa Ida-Maria Rydberg, näringslivschef i Kungsörs kommun, nyligen till Sveriges Radio.

”Vi vill inte behöva tacka nej på grund av elfrågan. Det är katastrof.”

Sophie Carling berättar att förfrågningar inte sällan kommer från etableringskonsulter som specificerar en rad krav som måste vara uppfyllda för att företag ska välja kommunen. Det kan handla om hur mycket mark som krävs, hur tillgång till vatten och el ser ut eller att företaget inte vill ligga granne med produktion som dammar och liknande.

– Det första vi gör är att ögna igenom kravlistan för att få en helhetsbild. Och då ser vi ofta, jaha, det ser ut som att de vill ha mycket el, säger hon och fortsätter.

– Då kontaktar vi vårt lokala energibolag Uddevalla energi som antingen säger att det går att hantera eller ”sorry guys”. Nästa steg är ta frågan vidare till Vattenfall och då blir det en fråga om var i kommunen etableringen ska ligga och så vidare, säger hon och beskriver en lång och krånglig process för att utöka effekten.

Att hitta lämplig mark och uppfylla alla önskningar vid en etablering är tufft nog som det är, menar hon.

– Vi vill inte behöva tacka nej på grund av elfrågan. Det är katastrof. Vi vill framstå som en attraktiv kommun. Vi har ett kanonläge mellan Göteborg och Oslo och är ett väldigt bra alternativ för företagsetableringar, säger hon.

Elpriserna skenar

När det gäller elpriserna rapporteras det dagligen i medierna om hur tufft det är för företag som verkar i nedre delarna av Sverige. Det handlar inte bara om de höga priserna i sig utan också om att prisskillnaderna i landet är så stora, konstaterar hon. Det gör att företag inte kan höja priserna mot kund eftersom det ofta finns liknande produktion längre norrut med betydligt lägre kostnadsbild. Företag i södra Sverige kan komma att gå under, varnar hon.

– Det är svårt att få tag i el och nu är den dyr. Och visst, man kan säga att det är så marknaden fungerar. Men det här är faktiskt inte en vanlig marknad längre, säger hon.

Har det blivit värre för företagen i kommunen den senaste tiden?

– Ja, elen har blivit så fruktansvärt mycket dyrare samtidigt som olika typer av bränslen också ökat i pris. Det har försämrat läget avsevärt, säger Sophie Carling även om hon ser att läget är än värre i Skåne.

– Sammanfattningsvis. Det är inte så att jag för stunden ser några solskenshistorier där borta i fjärran om du förstår vad jag menar, säger hon.

Befarar ännu högre elpriser

I förlängningen påverkas också arbetsmarknaden med uteblivna rekryteringar som följd. Det märks bland annat inom besöksnäringen, menar Jacob Käll, kommunstyrelsens ordförande i Vimmerby.

– Läget är ytterst allvarligt och jag hör företag som säger sig vara ”så nära en konkurs”, säger han.

Karin Helmersson, ordförande i den regionala utvecklingsnämnden i Region Kalmar, ser inte framemot kallare månader.

– Det blir inte bättre framåt vintern, om jag säger så.

Peter Severin Larsson, näringslivschef i Laholm, håller med om att priserna är oroande både på kort och lång sikt. Han berättar om tillverkande företag i kommunen som har börjat köra nattskift för att få ned elkostnaden i produktionen, om växtodlare som funderar på att ställa in produktionen under vinterhalvåret och om lantbrukare, bagerier och restauranger som blöder pengar.

– Sårbarheten har ökat när planerbar el inte längre kan produceras. För att kunna få en stabil elproduktion måste det finnas både planerbar och icke planerbar elproduktion, men i Sverige håller vi på att montera ned den planerbara elen. Orsaken är politiska beslut, säger han till TN.