ELKRISEN

Enkät: Elkrisen lamslår Sverige – Uddevalla missar 1 500 jobb

Bild: Mostphotos/ Adam Ihse/TT

Uddevalla har tvingats tacka nej till 1 500 jobb. Det är en av många kommuner som TN har talat med som vittnar om elkrisens effekter. ”Vad ska vi göra om elen är det enda alternativet och vi inte får tillgång till mer el?” undrar en uppgiven Sophie Carling på Uddevalla kommun. ”Man känner sig väldigt maktlös.”

Problem med elförsörjningen har gjort att både Laholm och Robertsfors har varit tvungna att tacka nej till stora företagsetableringar och därmed gått miste om tusentals jobb. Nu visar Tidningen Näringslivets rundringning att elkrisen sprider sig. Allt fler kommuner tvingas dra i handbromsen.

I Uddevalla har man från kommunens sida gått ut och varnat medelstora och stora företag för elsituationen och rekommenderat dem att analysera vad den kan betyda för företagens fortsatta verksamhet, berättar Sophie Carling, näringslivsutvecklare i Uddevalla kommun.

– Vi har skickat ut en rapport som har tagits fram av Länsstyrelsen i Västra Götaland där det framgår att effektbehovet av el kan komma att öka med 125 procent fram till 2030 om industrierna med högst koldioxidutsläpp i regionen skulle satsa på storskalig elektrifiering, säger hon.

”Det är upp till 1 500 jobb som vi gått miste om bara under de senaste åren”

Det har varit ett sätt att uppmärksamma frågan om elförsörjningen och få företagen att bli medvetna om problematiken. Just problematiken kring elförsörjningen är något som kommunen märkt av i minst tre år, berättar Sophie Carling.

– Vi har tackat nej till flera företag som vill etablera sig i Uddevalla bara för att vi inte kan säkerställa elförsörjningen. Det är upp till 1 500 jobb som vi gått miste om bara under de senaste åren.

”Få vill vänta tio år”

Frågan om elförsörjning kommer upp väldigt tidigt när företag ansöker om att etablera sig i kommunen, menar hon.

– Så fort det handlar om större produktionsanläggningar eller till exempel datorhallar så ser vi stora problem. Får vi en förfrågan av ett företag så kontaktar vi vår elleverantör. Kan de inte lösa behovet blir vi hänvisade till regeringen via konsessionsavtal, säger hon.

Uddevalla kommun ansökte för två år sedan om ett så kallat konsessionsavtal, för att få tillgång till mer el.

– Vi har inte hört något sedan dess. Det finns stora problem med just konsessionsavtal, då man inte får lov att söka dem på som man uttrycker det ”spekulation”. Det måste alltså finnas en skarp kund i ansökan, men det finns få som vill vänta i åtta till tio år för att få veta om de kan göra investeringar. För oss i kommunen är det inte på spekulation, då vi vet att vi har ett faktiskt behov inför kommande situationer.

Känner maktlöshet

Hon menar att det finns en oro från kommunens sida för framtidens elförsörjning.

– Vi är bekymrade. Samhället och industrin ska ställa om och göra sig mindre beroende av fossila källor. Det gäller allt från industrin och handeln till hushållen och elfordon. Alla vill dra sitt strå till stacken, men vad ska vi göra om elen är det enda alternativet och vi inte får tillgång till mer el?

Hon berättar att hon känner en maktlöshet inför situationen.

– Vi i kommunerna kan inte göra någonting åt elsituationen. Man vill gärna försöka hjälpa företagen att hitta mark och få tillgång bra kompetens. Men så finns det saker som elförsörjningen som vi inte kan göra något åt. Då känner man sig väldigt maktlös.

Över 60 procent av näringslivscheferna i landets kommuner uppger att elförsörjningen diskuteras i ganska eller mycket stor utsträckning just nu, enligt en undersökning av Svenskt Näringsliv. Bland de stora kommunerna är den siffran över 75 procent. 40 procent anger dessutom att de har stött på problem kring elförsörjningen och ungefär lika många förväntar sig att problemet kommer att tillta de närmaste fem åren.

Projektet blev tio miljoner dyrare

Anders Johansson, kommunstyrelseordförande i Mönsterås kommun, känner igen problembilden även om han menar att kommunen än så länge inte har drabbats lika konkret som andra.

– De brister som finns är av mera lokal karaktär. Det är ett fåtal ställen där det finns stor ledig transformatorkapacitet som räcker för större etableringar. Vi har ett biogasprojekt som fördyrats med ett tiotal miljoner beroende på långa ledningar till ledig kapacitet. Vi har också stor efterfrågan på områden för solcellsparker, det finns dock begränsad kapacitet att koppla in dessa, säger han.

Cecilia Erdalen, presschef för Göteborg Energi, Susann Cardell, näringslivschef i Åstorps kommun och Sophie Carling, näringslivsutvecklare i Uddevalla kommun. Bild: Göteborg Energi, Landskrona Energi, privat

I Åstorps kommun i Skåne konstaterar näringslivschefen Susann Cardell framför allt att höga elpriser slår mot företagen, resultaten och nya satsningar. Exakt hur det slagit mot etableringarna i kommunen har hon svårt att svara på.

– Det kan vara så att vår kommun inte kommer på kartan för vissa etableringar på grund av det osäkra läget med elförsörjningen. Sammantaget kan det naturligtvis leda till att jobben uteblir, säger hon.

Jätteinvesteringar hotade

I Västsverige planerar flera svenska företag för jätteinvesteringar, vilket TN tidigare rapporterat om. Bland annat planerar Stena Line för eldrivna färjor, det investeras i Perstorps Project Air och Volvo Cars och Northvolt ska utveckla och producera mer hållbara batterier.

– Det här är större än Skåne, Uppsala och Stockholm tillsammans, sa Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren, nyligen till TN.

Cecilia Erdalen, presschef för Göteborg Energi, menar att kommunen i dagsläget kan hantera elförsörjningen, men att det kan förändras.

– Vi ser att elnätskapaciteten till Göteborg/Västsverige på sikt behöver fördubblas om den nödvändiga elektrifieringen av industrin och transportsektorn ska vara möjlig, säger hon till TN.